<anforande>
<dok_hangar_id>2348415</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Etik i forskningen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0272E998-B2A7-446A-8192-DC3E07D7ACE4</anforande_id>
<anforande_nummer>200</anforande_nummer>
<talare>YVONNE ANDERSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Min uppfattning är att Gunnar Gou-
de här har valt att missförstå vår ambition, som jag
försökte förtydliga i mitt mycket korta anförande.
Först och främst kan jag deklarera att vi vill ha fri
forskning. Jag kan också deklarera att vi inte vill ha
den etik som vägledde medeltidens forskning. Vi vill
ha den etik som är mixen av västerländsk humanism
och kristen etik, och den symboliseras starkast av
människolivets okränkbarhet och människors lika
värde.
Vår uppfattning om de här frågorna kom fram rätt
så tydligt i debatten kring stamcellsforskningen, där
människolivets okränkbarhet började diskuteras och
där vi ville lyfta fram de här frågorna.
Jag sade också tidigare i mitt anförande att vi vill
återkomma till detta i samband med de diskussioner
som en ny regering måste ha med riksdagens leda-
möter och förtydliga detta. Men det är den värde-
grund som beslutades 1994 i Sveriges riksdag, som
bygger på människolivets okränkbarhet och männi-
skors lika värde, som ska vara ledstjärnan.
</anforandetext>
<intressent_id>0223175563813</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>156626</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf200</protokoll_url_www>
</anforande>
