2348415 GP09120 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni 2001/02 120 2002-06-05 00:00:00 Folkhälsofrågor FFE6B304-7794-40CA-8C8C-61CFBBB37E91 141 KENT HÄRSTEDT (s) s Fru talman! Kolleger! Det är tillfredsställande att i dessa yttersta dagar av innevarande mandatperiod delta i ännu en folkhälsodebatt. Jag vill passa på att tacka mina kolleger och särskilt Leif Carlson från Moderaterna som har sett till att folkhälsodebatterna har blivit särskilt heta. Det är tillfredsställande att ha ännu en folkhälso- debatt eftersom detta är högaktuella och ytterst ange- lägna frågor, men också eftersom det ger oss en bra bild av att vi på område efter område flyttar fram positionerna. Vi påminns dock ständigt om att det finns mycket kvar att göra. För att spara tid ska jag fatta mig kort. Samhället i stort förändras, och det får också kon- sekvenser på folkhälsans område. I dessa dagar talas mycket om sjukskrivningar och ohälsa i arbetslivet. Ett allt högre tempo, större krav och förväntningar har ofta konsekvenser som leder till fysiska och psy- kiska åkommor. Det finns sedan en lång tid tillbaka en debatt om de s.k. välfärdssjukdomarna, t.ex. stress och övervikt. Detta ger oss en påminnelse om att vi inte kan luta oss tillbaka och känna oss nöjda med tidigare framgångar på området när vi vet att så många människor mår dåligt i vårt samhälle. Vi vet att folkhälsoområdet inte är något statiskt område som förblir detsamma år efter år. I takt med att samhället förändras blir det följdverkningar på vår arbetsmiljö, på vår boendemiljö och på våra konsum- tionsvanor, kort sagt på över huvud taget alla områ- den som rör vår livsstil. Det är tillfredsställande att folkhälsofrågorna väcker ett sådant engagemang och har fått en central plats i den socialpolitiska debatten. I dagens betänkande behandlas en rad motioner om folkhälsomål, inriktningen av folkhälsoarbetet m.m. Det har också väckts motioner om folkhälso- forskning. Många av dem är kloka och tänkvärda, och flera har tagit sin utgångspunkt i Nationella folk- hälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet utgår från att dessa och liknande frågeställningar kommer att behandlas i regeringens proposition på området sena- re i år. Jag ser med tillförsikt fram emot denna. Jag vet att arbetet med den, trots det som har sagts från denna talarstol, är i full gång och att det inte kommer att tappa tempo. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är att folk- hälsan ska förbättras för de grupper i samhället som är mest eftersatta ur folkhälsosynpunkt. Detta är en solidarisk och naturlig utgångspunkt. Man har fokus på att minska ojämlikheten vad gäller hälsofrågorna. Det är också självklart att vi samtidigt strävar efter att förbättra hälsan för befolkningen som helhet. Regeringen arbetar nu med att utforma en natio- nell folkhälsopolitik. I detta ingår nationella mål och indikatorer för folkhälsoarbetet. Vidare redovisar regeringen att Folkhälsoinstitutet haft regeringens uppdrag att utveckla och pröva metoder för hälsokon- sekvensbedömningar/beskrivningar. Man har arbetat för att hitta en principmodell för detta. I detta arbete har man utgått från Nationella folkhälsokommitténs förslag till hälsomål, som formulerats med utgångs- punkt i hälsans bestämningsfaktorer. Utskottet vidhåller att folkhälsoarbetet även fort- satt ska ges hög prioritet. Vi ser fram emot att en proposition om nationella folkhälsomål kommer att läggas fram under hösten och presenteras i samband med budgetpropositionen. Utskottet utgår från att Nationella folkhälsokom- mitténs slutbetänkande, SOU 2000:91, som remiss- behandlats, kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens kommande förslag på området. Detsam- ma gäller Folkhälsorapport 2001, Miljöhälsorapport 2001 och rapporterna från Kommittén Välfärdsbok- slut över 1990-talet. Utskottet utgår även från att folkhälsoforskningen kommer att behandlas i den aviserade propositionen. Vad beträffar olika folkhälsoproblem har bl.a. frågan om psykisk ohälsa och stress tagits upp. Det är utan tvivel så att det behövs kraftfulla insatser både centralt och lokalt för att motverka den negativa ten- densen. Utskottet förutsätter att regeringen särskilt beaktar detta vid den kommande mål- och strategi- formuleringen på detta område. När det slutligen gäller insatser mot sjukdomar som benskörhet, tuberkulos och elöverkänslighet har utskottet samma inställning som tidigare. Mot bak- grund av de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som riksdagen ställt sig bakom vid- håller utskottet att riksdagen inte kan tillmötesgå motionskraven på insatser mot olika sjukdomar eller på att vården bör organiseras på ett visst sätt. Med detta yrkar jag bifall till förslagen i betän- kande SoU19 och avslag på samtliga reservationer. 0910241260018 N 2010-01-01 00:00:00 156567 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf141