2348415 GP09120 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni 2001/02 120 2002-06-05 00:00:00 Folkhälsofrågor 79B95C2A-130E-49AC-B352-C5C528F2191E 140 KERSTIN HEINEMANN (fp) fp Fru talman! Den senaste tidens uppmärksamhet kring de många och långa sjukskrivningarna har verkligen också satt fokus på folkhälsofrågorna. Vi har ju sedan några år känt till att sjukskrivningstalen, och därmed kostnaderna, har ökat, men varningssig- nalerna har tydligen inte varit tillräckligt höga. Rege- ringen har inte förmått att lägga fram en proposition med anledning av Folkhälsokommitténs utredning. Det hade säkert kunnat sätta fart på det folkhälsoar- bete som är så oerhört viktigt. Fru talman! Jag vill hänvisa till det särskilda ytt- rande som Folkpartiet tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern har lämnat till det här betänkandet. En framgångsrik folkhälsopolitik måste grunda sig på goda kunskaper om den pågående samhällsut- vecklingen, om ohälsans orsaker och om vilka meto- der som är framgångsrika. Den måste bygga på kun- skap om olika befolkningsgruppers värderingar och kultur. Den måste också grunda sig på en insikt om att människor ser olika på nytta och risk med olika handlingsalternativ. Livet är ju mycket mer än att minska hälsorisker. Vid val av strategier i folkhälso- arbetet behövs också en sammanfattande etisk be- dömning. Fru talman! Det är viktigt att vanor och livsstilar som får bestående effekt för hälsan kan påverkas så tidigt som möjligt. Förskola och skola har här en viktig uppgift. Det gäller matvanor, motionsvanor och bruk av tobak, alkohol och droger. I skolan finns unika möjligheter att öka elevers kunskap och påver- ka deras attityder till livsstilsfrågor. Här handlar det också mycket om lärarnas inställning. Det är därför viktigt att lärarutbildningen innehåller avsnitt om folkhälsofrågor och skolans möjligheter att till ele- verna förmedla kunskaper om hälsans och ohälsans bestämningsfaktorer. Med en sådan utbildning ökar sannolikt motiva- tionen för skolan att prioritera folkhälsofrågorna i utbildningen. Det här behöver inte vara speciellt krångligt och inte heller speciellt teoretiskt. Ett ex- empel som jag såg i ett inslag i TV var en skola där elever och lärare varje dag före lunch tog en gemen- sam promenad. Det gav bättre matlust och bättre koncentration inför eftermiddagens lektioner. Samti- digt gavs tillfälle till gemenskap både mellan elever och mellan elever och lärare. Andelen barn och unga som får diabetes ökar ock- så oroväckande. Därför är det viktigt att eleverna får undervisning om kost och motion och att idrottsämnet inte teoretiseras utan att eleverna får utöva fysiska aktiviteter. En positiv fritid utgör ofta en av de viktigaste friskfaktorer för alla åldersgrupper. Tyvärr når inte det utbud som finns alla samhällsgrupper, t.ex. funk- tionshindrade, vissa invandrargrupper och ensamför- äldrar. I måndags var jag ute och tittade på tillgäng- ligheten i några kommuner i Västmanland. Jag kunde tyvärr konstatera att flera av de lokaler som används för olika kulturella ändamål inte är tillgängliga för funktionshindrade. Lokaler för konserter ligger fler trappor upp utan hiss. Det går inte ens ta sig in i byggnaden på grund av trappor. Hörselslingor funge- rar dåligt, är fel inställda eller trasiga. Det är klart att om man som funktionshindrad upplever detta ett antal gånger minskar ju lusten att ens försöka besöka ett kulturellt arrangemang. De här frågorna måste lösas. Vi har ju antagit ett handlingsprogram här i riksdagen om tillgänglighe- ten. Det är bara det att det har tagit tid. Det verkar ta lång tid innan det händer något. Fru talman! Varje enskild person kan ta ett betyd- ligt större ansvar för sin hälsa, men det är också så att man måste få veta vad man ska göra själv. Här har t.ex. apoteken spelat en stor roll. Samarbetet med Folkhälsoinstitutet och även med olika patientorgani- sationer har haft stor betydelse när det gäller att in- formera hur man kan förebygga sjukdomar och hur man själv hanterar hälsoproblem. Oavsett vilken ställning apoteken kommer att få i framtiden är det viktigt att de också i fortsättningen får spela en aktiv roll i folkhälsoarbetet. Apotekens kundkrets är myck- et vid, och därför når de också ut med sin information till alla befolkningsgrupper. Fru talman! Det självmordsförebyggande arbetet är av största vikt. Vi i Folkpartiet har under en rad år motionerat i den här frågan. Under förra året fick vi gehör för vår motion angående självmord och barn. Det blev till ett tillkännagivande till regeringen om att de riktlinjer som WHO har utarbetat om hur själv- mordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast bör omsättas till svenska förhållanden. I det här betänkandet har vi tagit ytterligare ett steg med anledning av en folkpartimotion, flerparti- motioner och motioner från Kristdemokraterna om att vi ska sätta upp mål när det gäller det självmordspre- ventiva arbetet. Jag hoppas att vi nu kan nå de mål som WHO har satt upp i projektet Hälsa för alla 2000. Buller har blivit ett stort problem. Ungefär var ti- onde person lider av hörselskada. Att höra illa och ha problem med hörseln är ofta stigmatiserande och skapar många problem. Det är därför viktigt att mins- ka bullerstörningar så att ljudnivåerna sänks och färre människor utsätts för det skadliga bullret. Utskottets majoritet har ganska bra skrivning kring detta i be- tänkandet. Jag förutsätter att bullerfrågan kommer att få en framträdande plats när folkhälsopropositionen äntligen läggs fram i riksdagen. Jag kan i alla fall lova att vi i Folkpartiet kommer att fortsätta att arbeta för att de bullerstörningar som leder till hörsel- problem ska bekämpas med full kraft. Fru talman! Kunskap behövs för ett målinriktat och effektivt folkhälsoarbete. Det finns områden där forskningen visat att förebyggande arbete lönar sig. Det gäller t.ex. skadeprevention, åtgärder mot to- baksbruk, suicidprofylax, screening mot cancer i livmoderhalsen och mammografi. För andra områden, som primärprevention av hjärt- och kärlsjukdom och cancer behövs mer forskning för att utröna vilka me- toder som är mest kostnadseffektiva. Folkpartiet anser därför att det är viktigt att forskningen om vilka förebyggande insatser som är mest effektiva utifrån en mänsklig och hälsoekonomisk utgångspunkt sti- muleras och prioriteras. Ett annat forskningsfält som måste stimuleras är forskningen kring hur kunskap om livsstilars betydel- se för folkhälsan bäst kan förmedlas så att kunskapen kan bli tillvaratagen på det individuella planet. Det är viktigt att Folkhälsoinstitutet i sitt folkhälsoarbete för systematiska kunskapsöversikter. De bör också initie- ra och stödja forskning som är viktig för det hälso- främjande och förebyggande arbetet. Institutet bör naturligtvis också systematiskt utvärdera olika arbets- sätt i förebyggande syfte. Fru talman! Jag står bakom samtliga mina reser- vationer men yrkar bifall endast till reservation nr 8. 0395042560705 N 2010-01-01 00:00:00 156566 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf140