<anforande>
<dok_hangar_id>2348415</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mål och inriktning för det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>5315124D-FCA7-4C2A-8F5C-AD75B1CD605A</anforande_id>
<anforande_nummer>135</anforande_nummer>
<talare>CHRISTINA AXELSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! I dag fortsätter debatten om EU:s
framtidsfrågor. Konsumentfrågor är framtidsfrågor i
EU-samarbetet. De blir dessutom mer och mer viktiga
ju mer EU-samarbetet utvecklas. Inre marknaden
möjliggör en omfattande handel med varor. Då behö-
ver vi också ha en omfattande verksamhet bland kon-
sumenter.
Fru talman! Vi socialdemokrater anser att konsu-
mentinflytandet är viktigt och att konsumentperspek-
tivet behöver lyftas fram. Men jag är varken stolt eller
nöjd med att vi inte har kommit längre med konsu-
menters påverkansmöjligheter i EU.
Vårt medlemskap har möjliggjort att vi fullt ut
och aktivt kan vara med och påverka, men konsu-
menterna har inte getts förutsättningar att nyttja den-
na möjlighet fullt ut. Visst får både Konsumentrådet
och Konsumenter i Samverkan såväl statliga medel
som inbjudningar att delta i arbetet. Men de är pa-
raplyorganisationer och ska företräda sina medlem-
mar. Sålunda borde även deras medlemsorganisatio-
ner få möjligheter att arbeta med dessa frågor och
kunna vara med i olika EU-sammanhang för att kon-
sumenternas röster ska bli hörda.
I Amsterdamfördraget sägs att gemenskapen ska
främja konsumenternas intressen och deras rätt att
organisera sig. Men hur främjas det i Sverige?
De EU-bidrag som finns att söka kräver höga in-
satser, är svåra att finna och krångliga att söka. De
medel som finns för frivilligorganisationer hos Kon-
sumentverket räcker inte åt alla som söker. Vi har
tidigare uttryckt en viljeinriktning och uppmanat både
miljö- och ungdomsorganisationer som arbetar med
konsumentfrågor att söka dessa medel.
Jag stöder den viljan, de organisationerna når vik-
tiga medlemsgrupper. Men behov finns också hos
konsumentorganisationer som vill fortsätta att arbeta
med konsumentfrågor. Vi får säkert anledning att
återkomma till det i den fortsatta diskussionen kring
EU:s strategi på konsumentområdet.
Fru talman! Konsumentorganisationerna behövs
för att representera Sverige i europeiska samman-
hang. Under de europeiska konsumentdagarna i Mad-
rid för några veckor sedan inbjöd EU till en över-
läggning om just konsumentrepresentation. Där före-
träddes Sverige av departementsråd och departe-
mentssekreterare från Justitiedepartementet, en repre-
sentant från Svenskt Näringsliv och endast en kon-
sumentrepresentant från Sveriges Konsumentråd.
Jag har förstått att en del andra länders konsu-
menter har det lättare att finna medel för att delta i det
viktiga EU-arbetet genom sina ideella organisationer.
Det är viktigt att alla länders konsumenter kan göra
sina röster hörda, och jag tycker att Sverige ska gå i
framkant i den här frågan.
Fru talman! Jag förstår också att mina motionsyr-
kanden avslås, det gör de alltid. Men jag hoppas att
de ändå ger några ringar på vattnet och att konsu-
menternas ställning blir starkare i framtiden, både här
hemma i Sverige och i EU-sammanhang.

</anforandetext>
<intressent_id>0913965980315</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>156561</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf135</protokoll_url_www>
</anforande>
