<anforande>
<dok_hangar_id>2348414</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09119</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:119 Tisdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>119</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>EU:s framtidsfrågor och verksamheten i Europeiska unionen under år 2001 samt det</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4A780999-FD91-4FFA-9B8C-97F0B2100AA2</anforande_id>
<anforande_nummer>49</anforande_nummer>
<talare>INGVAR SVENSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Eftersom gemenskapsmetoden varit
föremål för debatt i det föregående replikskiftet ska
jag inte fördjupa mig i den.
Under ämnet förstärkt kompetens talade Lena
Hjelm-Wallén om en moderniserad jordbrukspolitik
där inte bara producentansvaret utan även konsument
och miljö måste komma in i bilden. Det kan vi väl
vara överens om. Jag vet också att Lena Hjelm-
Wallén anser sig missförstådd när det gäller detta och
konventets arbete. Men jag skulle gärna vilja veta på
vilket sätt konventet ska komma in på de här frågor-
na. Lena Hjelm-Wallén var tidigare inne på de insti-
tutionella lösningarna. Vilken är den institutionella
lösningen på jordbrukspolitiken? Vad jag förstår är
det alltså inte de praktiska besluten i de samman-
hangen.
Sedan skulle jag vilja ge en liten rekommenda-
tion. Lena Hjelm-Wallén använde begreppet närhets-
principen som en synonym till subsidiaritetsprinci-
pen, och det är ju egentligen ett missförstånd. Jag
vore tacksam om vi slapp se den typen av skrivningar
eller uttryck från Regeringskansliet.
</anforandetext>
<intressent_id>0575413157004</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>156316</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09119/#anf49</protokoll_url_www>
</anforande>
