2348414 GP09119 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:119 Tisdagen den 4 juni 2001/02 119 2002-06-04 00:00:00 Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 1997-2001 2BB99CE0-8004-4FEB-9D73-5772675458D6 141 CARIN LUNDBERG (s) s Herr talman! Här behandlar vi den årliga utvärde- ringen av statens upplåning och skuldförvaltning för perioden 1997-2001. Utskottet föreslår att skrivelsen ska läggas till handlingarna. Och jag yrkar bifall till förslaget samt avslag på reservationerna. Statens upplåning och skuldförvaltning är väl inte precis det som man kommer att tala mest om vid höstens alla torgmöten. Men det är en stor och viktig fråga när man ser på hur mycket pengar som är in- blandade. År 1996 uppgick statsskulden till 1 439 miljarder kronor. År 2001 hade den sjunkit till 1 176 miljarder kronor. Och alla vet vid det här laget att "den som är satt i skuld är inte fri". Det kostar att ha stora lån. Ränte- betalningarna på statsskulden uppgick till drygt 81 miljarder kronor för 2001, vilket är 9 miljarder kronor lägre än året före. 81 miljarder kronor är svindlande mycket pengar. Det är lika mycket som hela barnom- sorgen kostar under två år. Lånebehovet har trots dessa enorma summor minskat successivt, främst till följd av en snabbare ekonomisk tillväxt och en sanering av statsbudgeten. Fr.o.m. 1998 var lånebehovet åter negativt, dvs. stats- budgeten visade knappt överskott. Överskott har vi nu haft under de senaste fyra åren. Det vi ska göra här i dag är att bedöma den utvär- dering som regeringen har gjort av hur väl Riksgälds- kontoret lyckats med sitt uppdrag. Utskottet anser att vi med godkännande kan lägga skrivelsen till hand- lingarna. De borgerliga partierna är inte nöjda med förvalt- ningen av statsskulden. Riksgäldskontoret har försökt väga risken med en för hög valutaskuld mot risken att en amortering sker till en oförmånlig kurs och reducerade amorterings- takten under 2001 av kostnadsskäl. Den svenska kronan framstod som svag samtidigt som fundamen- tala faktorer i den svenska ekonomin talade för en långsiktigt starkare krona. Riksgäldskontoret bedöm- de vidare att tillfälliga faktorer, som den svaga börsutvecklingen och förväntningar om strategiska omallokeringar till utländsk valuta, låg bakom kro- nans svaghet. Då dessa tillfälliga effekter klingat ut bedömdes således att kronan skulle förstärkas under de närmaste åren och att en långsammare avbetal- ningstakt i detta läge skulle minska kostnaderna i skuldförvaltningen. De beslut som Riksgäldskontoret fattade förefaller ha vilat på stabil grund. Riksgäldskontorets bedöm- ningar om kronans utveckling är rimliga, och för- väntningarna om minskad kostnad för skuldförvalt- ningen torde ha infriats. Under förutsättning att kronförsvagningen under 2001 kan ses som tillfällig, bedömer utskottet att fördröjningen av amorteringen av valutaskulden var kostnadsmässigt motiverad. Utskottet delar regeringens uppfattning att en dju- pare utvärdering bör anstå tills en längre utvärdering- speriod föreligger. För övrigt kan vi glädja oss åt att kronan har stärkts under den senaste tiden. Herr talman! I debatten om det förra betänkandet diskuterade vi konkurrensneutralitet. Där framförde de borgerliga partierna hur viktigt de tycker att det är med konkurrens inom den kommunala sektorn. Jag tycker också att det är viktigt med konkurrens inom den statliga sektorn och då särskilt när det gäller hushållssparande. Riksgäldsspar riktar sig till hushållen och har till sin konstruktion stora likheter med vanligt bankspa- rande. De fyra borgerliga partierna anser att det är olämpligt att Riksgäldsspar är ett alternativ på en konkurrensutsatt marknad. Regeringens mål för upplåning på hushållsmark- naden är att uppnå största möjliga kostnadsbesparing i förhållande till alternativa upplåningsformer på bank- och obligationsmarknaden. Under uppbygg- nadsskedet av Riksgäldsspar uppstod kostnader som belastade resultatet. Men sedan 1999 uppvisar spar- formen positiva resultat och, särskilt under 2001, stigande volymer. Regeringen anser att det är viktigt att Riksgälds- spar ges tid att utvecklas till en attraktiv sparform på den svenska sparmarknaden, inte minst för att konto- ret ska kunna uppnå stabilitet i upplåningen från hus- hållen. 0534173087404 N 2010-01-01 00:00:00 156408 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09119/#anf141