2348413 GP09118 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:118 Måndagen den 3 juni 2001/02 118 2002-06-03 00:00:00 Justering av protokoll 7FF347E7-7F61-4406-85B1-3C628056AADF 6 LARS OHLY (v) v Fru talman! Som Margareta Viklund har berättat är det faktiskt så att assyrier och syrianer knappast kan sägas ha fått några stora förbättringar. Det har knappast skett några lättnader för denna numera lilla folkgrupp. Det bor mångdubbelt fler assyrier och syrianer i Sverige än det gör i Turkiet i dagsläget. Kanske de få eventuella lättnader som vi nu kan se bygger på att Turkiet har lyckats med att rensa ut en folkgrupp, sprida den över världen och därigenom beröva den sin egen historia. Jag skulle vilja fråga utrikesministern om de ställ- ningstaganden som har gjorts den senaste tiden i den s.k. kampen mot terrorismen och som berör Turkiet. EU har satt upp PKK på den s.k. terroristlistan. Vi vet sedan tidigare att Turkiet, liksom flera andra lite ljusskygga regeringar, har använt argumentet att de bekämpar terrorism när de i själva verket slår ned intern opposition. Det gäller Ryssland och Tjetjenien. Det gäller Israel och Palestina. Det gäller Turkiet och kurderna och andra minoriteter. I det ljuset kan man se den amerikanska kon- gressmannen Weldons besök i oktober. Han ledde en styrka på elva kongressledamöter från USA och sade att Turkiet alltid har varit en lojal allierad. Turkiet är som en skinande kronjuvel, sade han i anslutning till sitt besök i Turkiet. USA har också lovat att Turkiet ska få ersättning för de förluster som de har drabbats av genom sanktionerna mot Irak som delvis spillde över på Turkiet. USA är väldigt angeläget om att få med Turkiet i kampen mot terrorism. Därför går man dem till mötes. Detta krockar med respekten för mänskliga rättig- heter. Det krockar med den kamp för demokrati och människors möjligheter att leva ett gott liv som vi är överens om och som vi så hårt försöker föra fram. Man måste fråga sig hur kampen mot terrorismen sätts in i Turkiet i det läge som just nu är, där mino- riteter kämpar för sina rättigheter. Jo, kampen mot terrorismen används för att fort- sätta förtrycka. Den används för att fortsätta behålla t.ex. § 312 som innebär att man inte får yttra sig på ett sätt som hotar den turkiska statens enhet. Den para- grafen gäller även utomlands. Det var med den Meh- met Uzun ställdes inför rätta. I de uppmärksammade fallen fälls inte domar. Däremot finns det ett antal personer som döms i tysthet och som sitter fängslade på dessa mycket lösa grunder. Utrikesministern säger att vi inte ska gå så långt som till att ompröva Turkiets ställning som kandi- datland. Nej, kanske inte just nu. Men när uppstår ett läge då vi måste göra det? Det är onekligen så att Turkiet just nu uppnår den bästa av världar, nämligen frihandel och ökade kon- takter med den europeiska unionen, men de slipper tydligen undan kraven på förändring av lagstiftningen i syfte att uppnå mänskliga rättigheter och demokrati. Om det inte sker några större förbättringar måste vi väl komma till en punkt, där vi frågar oss hur länge detta ska kunna pågå. 0371688419616 N 2010-01-01 00:00:00 156138 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09118/#anf6