2348412 GP09117 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:117 Fredagen den 31 maj 2001/02 117 2002-05-31 00:00:00 Krigsmaterielexporten år 2001 D5D9E36C-E38C-4EA7-BB88-C30435B5D457 77 CARINA HÄGG (s) s Fru talman! Det är ärende UU11 som vi debatterar denna fredag i kammaren. Jag tror att vi alla under det år som har förflutit sedan vi sist diskuterade de här frågorna har funderat över, som någon var inne på, vad som hände den 11 september. Det finns också andra händelser som återigen tydligt har visat att det här med vapen kan vara svårt att definiera. Man kan tydligen använda sig av flygplan som vapen. Några av oss har besökt Rwanda och återigen fått höra be- rättelserna, nu på plats, om hur hackor och jordbruks- verktyg kan användas som vapen. Vi har sett hur vanliga brev, preparerade med mjältbrand, i princip kan användas som dödande vapen. Vapen är alltså på sätt och vis en bred beteckning. I det här betänkandet ska vi behandla de traditio- nella begreppen i fråga om vapen. Regeringen har ju sedan 1985 årligen lämnat riksdagen en skrivelse med en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Sverige var det första landet som valde det sättet för att göra en sådan här redovisning. Sedan har man också försökt att utveckla det här sättet att få en dis- kussion i kammaren. I årets skrivelse lämnas en redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel under 2001. I skri- velsen ser läsaren att det även finns uppgifter som är menade att bredda diskussionen kring frågor relatera- de till krigsmaterielexport - och då inte bara här i kammaren. Det handlar också om att göra informa- tion tillgänglig för organisationer som följer det här området, och också enskilda människor som kan plocka ned de här uppgifterna från Internet. Frågor som rör export av krigsmateriel handlar om politiska beslut där utrikes- och säkerhetspolitiska avvägningar måste göras. Som en stomme har vi en restriktiv lagstiftning, och vi hanterar en uppdelning mellan krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Krigsmateriel får inte tillverkas utan tillstånd, och jag vill säga att jag har uppfattat det som att det finns en bred enighet i Sveriges riksdag om att man inte ska inkludera alla varor i det här förfarandet med pröv- ning. Enligt en studie från bl.a. Världsbanken finns ett tydligt samband mellan korruption och ökad fattig- dom. När offentliga medel hamnar i fel fickor uteblir den ekonomiska tillväxten och utbyggnaden av nöd- vändiga sociala skyddsnät försvåras. Tillväxten bromsas upp. Jag tror att man kan dra en slutsats till. Konfliktrisken höjs i en sådan här miljö. Korruption, mutor och svart handel får en grogrund. Vi vet att handeln med vapen till sin natur är mer sluten än handeln på andra områden. Det kan bli en olycklig kombination av denna slutenhet, korruption och en svår social miljö där man inte har något större hopp om en bättre framtid för sig själv och sina barn. Det kan leda till en laddad situation. Jag vill understryka att det är mycket välkommet att vi kan följa regeringens arbete med att belysa och bekämpa korruptionen inom handeln, och speciellt inom det här krigsmaterielområdet, där det under lång tid inte fanns något pågående arbete av det här slaget. Jag vill understryka att det är oerhört välkommet att regeringen sedan något år tillbaka bedriver det här mycket viktiga arbetet. Att mutor och bestickning även ger en osund konkurrens är ytterligare ett skäl att se upp med denna korruption. Då tänker jag mest på dual use-produkter. Även om det senare inte är det tyngsta skälet finns det ändå med i bilden. Fru talman! Innan jag helt glider iväg i korrup- tionsfrågan vill jag kort avsluta med att informera om att resultatet av arbetet inom Corruption in the Offici- al Arms Trade, COAT, kommer att redovisas i nästa års skrivelse. Fru talman! Till utskottets förslag till riksdagsbe- slut och ställningstagande har fogats nio reservationer varav åtta från Miljöpartiet och Vänsterpartiet och en från Moderaterna. Det är kända ståndpunkter som tas upp, och jag ska även i år yrka avslag på de här reser- vationerna. Samtidigt vill jag i samma tradition yrka bifall till förslaget från utskottets majoritet, alltså bifall till förslaget i det betänkande som vi nu har framför oss och debatterar här. Det måste sägas att krigsmaterielexporten från Sverige är begränsad och att enstaka försäljning av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Svängningar i nutid med kort ver- kan måste skiljas från långsiktiga trender med mer varaktig exportnivå. Den nuvarande faktureringen av krigsmateriel under 2001 uppgick till ett värde som motsvarar en minskning med 10 % jämfört med året innan, alltså år 2000. Exporten svarade för 30 % av försvarsindustrins totala fakturerade försäljning av krigsmateriel under året, och krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten har under 2001 minskat från 0,55 till 0,4 %. I betänkandet finns även i år en kortare beskriv- ning av vad som görs på området lätta vapen. Det känns framåtsyftande och meningsfullt att få redogöra för vad som görs på området och att synliggöra det arbete som riksdagens ledamöter också tar aktiv del i. Man kan, som bekant, jobba med sådana här frågor på många olika sätt, och de kan komplettera varandra. Det här är ett bra exempel på sådant arbete. Fru talman! Regeringen kommer att tillsätta en ut- redning med uppgift att se över exportkontrollregel- verket och dess tillämpning mot bakgrund av den ökande internationaliseringen. Det är en fråga som vi har diskuterat under i alla fall de två senaste åren. En annan fråga som har varit uppe för diskussion är att enligt lagen om krigsmateriel får tillstånd för utlandssamverkan beviljas endast om det finns säker- hets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. En bred parla- mentarisk uppslutning liksom insyn är mycket viktig. Det var glädjande att det fanns de som sade att Sveri- ge ligger i framkanten när det gäller detta även med europeiska mått mätt. Riksdagen har ett ansvar för att följa hur mänskli- ga rättigheter vägs in i de beslut om export som fat- tas. Jag vill hävda att så även görs. "Ovillkorligt hin- der" är ett bekant begrepp för denna kammare, liksom att avtalen kan vara mer eller mindre framsynta och välvalda när man ser på dem i backspegeln. Vår de- batt ska, när den är som bäst, vara sådan att den bi- drar till att förebygga att vi ser något oönskat i backspegeln framöver. Med detta vill jag tacka för den här mandatperio- dens sista anförande och sista debatt i den här frågan, men jag gissar att det kanske kommer någon replik också. 0600928907216 N 2010-01-01 00:00:00 156094 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09117/#anf77