2348412 GP09117 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:117 Fredagen den 31 maj 2001/02 117 2002-05-31 00:00:00 Integrationspolitik för 2000-talet 0A841091-3F3E-43B2-AAA3-89B2B6DE1768 49 MIKAEL JOHANSSON (mp) mp Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 23 och 39. Jag står självklart bakom alla Miljöpartiets reservationer, men av tidsskäl nöjer jag mig med att yrka bifall endast till nämnda reser- vationer. Jag vill fokusera mitt anförande på två områden, nämligen barn och hälsa. Vad gäller gömda barns skolgång vill jag bara pe- ka på att det bör vara möjligt att erbjuda barn som gömmer sig för att undgå utvisning någon form av skolundervisning. Barn kan leva gömda under lång tid, och möjligheten till skolgång skulle förbättra deras psykiska hälsa och fortsatta utveckling, oavsett om de får stanna i Sverige eller inte. Vad gäller hälsa tar man upp i skrivelsen att per- soner som har invandrat till Sverige har sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen, men även att skillnader finns mellan kvinnor och män - invandrare såväl som svenskfödda. I skrivelsen nämns att kvinnor löper mellan en och en halv och tre gånger större risk än män att drabbas av ohälsa. Åtgärder för att råda bot på detta saknas i regeringens skrivelse. Ett annat generellt problem som inte nämns i skri- velsen är tandhälsan. Många vuxna som kommer till Sverige har dålig tandhälsa och ett uppdämt behov av tandvård. Men detta kostar pengar och många, men inte alla, med invandrarbakgrund har en sämre eko- nomi. Vi vet att tandhälsan inte prioriteras då. Frågan om man har bra eller dåliga tänder riskerar att bli en etnisk klassfråga. Nu finns det vissa förhoppningar om att den nya socialtjänstlagen, där inte bara akuttandvård utan även annan tandvård inryms, ska lösa delar av detta. Hur detta ska hanteras för dem som inte behöver socialbidrag men fortfarande har låga inkomster måste lösas. Barnen och deras ohälsa nämns tyvärr endast mycket kort under rubriken Psykiska besvär. Men deras ohälsa är så mycket större. I ett flertal utred- ningar har man påvisat detta. I exempelvis Välfärdsbokslutet visar man på att det finns tendenser till skillnader i hälsa mellan barn till svenskfödda och utrikes födda föräldrar - så även i andelen olycksfallsdödlighet. Även utredningen Det gäller livet tar upp att det bland barn och ungdomar med invandrarbakgrund finns högre ohälsotal. Som grupp har dessa barn en större förekomst av psykiska och sociala problem än jämnåriga med enbart svensk bakgrund. Det kan vara farligt att peka ut grupper, men ibland måste problem lyftas fram i ljuset för att kunna åtgärdas. Språkinlärningen har betydelse för förmågan att kunna uttrycka sig och därmed förmedla sina upple- velser och bearbeta dem. Att flyktingbarn tidigt får tillgång till förskola och vid behov i större utsträck- ning än i dag även terapeutisk hjälp, är av stor vikt för att de senare ska kunna känna sig delaktiga i samhäl- let. Ett förslag kan vara att knyta BVC-enheter starka- re till flyktingförläggningar eller att det finns särskil- da sådana i anslutning till dessa. Men den stora andelen flyktingar bor i eget boen- de och måste via kommunen knytas an starkare till både BVC och även MVC. Föräldrar med invandrar- bakgrund behöver, precis som andra föräldrar, stöd i sitt föräldraskap. Kommunerna bör bygga upp föräld- rautbildningar och pappautbildningar som särskilt riktar sig till människor med annan etnisk bakgrund och som leds av människor med invandrarbakgrund. Att skapa en dialog och ett förtroende tar tid. Därför bör dessa utbildningar sträcka sig över en längre tidsperiod där möjlighet ges att diskutera föräldraska- pet men också jämställdhet och flickor och pojkars utveckling. När personer kommer som flyktingar får de en hälsoundersökning vid ankomsten, men det finns risk för att inte allt framkommer på grund av rädsla etc. Därför behövs det en grundlig läkarundersökning när introduktionen inleds. Regeringen bör snarast åter- komma om ett införande av detta. Att vara flykting och bära med sig de erfarenheter som många kommer med innebär mycket speciella tillstånd, komplicerade symtom etc. som många inom den svenska sjukvården inte känner till. Därför bör det byggas upp nätverk eller liknande med läkare, barnmorskor etc. som har specialkunskap om flyk- tingar. Det bör även genomföras utbildningsinsatser för övrig sjukvårdspersonal. 0517869568019 N 2010-01-01 00:00:00 156066 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09117/#anf49