2348412 GP09117 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:117 Fredagen den 31 maj 2001/02 117 2002-05-31 00:00:00 Integrationspolitik för 2000-talet C7527DC7-40AB-4E85-AA73-35CA0569E9F5 46 MAGDA AYOUB (kd) kd Herr talman! Först vill jag yrka bifall till reserva- tionerna 14 och 43. Självfallet står jag bakom alla Kristdemokraternas reservationer. Vi har inte något yrkande under punkt 1, som handlar om integrationspolitikens mål. Däremot har vi ett särskilt yttrande. Kristdemokraternas utgångspunkt är att integra- tionspolitiken bör ändras från omhändertagande till att ge människor förutsättningar att kunna ta ansvar för sitt eget liv. Vi vill ge människor möjlighet till egenmakt. Statens roll bör vara att underlätta och skapa förutsättningar. Samhället bör erbjuda medbor- garna jämlika levnadsvillkor och lika stora möjlighe- ter att utvecklas och förverkliga projekt så länge des- sa inte strider mot andra människors rättigheter eller våra gemensamma rättsnormer. Integrationspolitiken ska präglas av ett medborgarperspektiv. För en lyckad integration av invandrare i det svenska samhället krävs mer än politiska åtgärder. Det är ett ansvar för alla, såväl infödda som inflytta- de. Jag anser att det vi kallar för integration i huvud- sak ska ske på golvet, vanliga människor emellan. För att detta ska komma till stånd behövs nyfikenhet, respekt, vilja och kraft från såväl infödda som till- komna personer. Herr talman! Integration handlar inte om assimi- lation. Jag vill personligen alltid diskutera integration från jämställdhetsperspektivet. Det är alltid männi- skor vi pratar om, och dessa är av två kön, nämligen kvinnor och män. Fortfarande är det svårt för människor som har in- vandrat hit att bli accepterade och delaktiga i det svenska samhället. Den enda möjligheten till en verklig delaktighet är att behövas, att ha ett jobb och att kunna ta ansvar för sina barn och sin försörjning och delta i samhällsdebatten. När vi diskuterar integrationspolitiken i dag vill jag lyfta fram något eller några faktorer som hindrar personer att integreras snabbt. Först vill jag säga att integration handlar om en lång process, hela livet, som startar från dag ett när man kommer hit till Sverige, och så var det också för min del. Dag ett är en dag med de stora förhoppningarna att få skydd och börja ett nytt liv utan våldsamheter. Bilden förändras radikalt efter det första negativa beslut som somliga kan få. Man överklagar det första beslutet därför att man är missnöjd med det. Under den långa handläggningstiden och den osäkra tillva- ron bryts många flyktingar ned och söker hjälp på olika sätt. Efter många år kan några få stanna av hu- manitära skäl. Vilka människor tror ni att vi får möta efter den långa tiden? Jo, det är människor som har tappat förtroendet för sig själva och för sin omgivning. Det är knappast möjligt för några att börja ett drägligt liv innan de har rehabiliterats. Herr talman! Det är därför vi måste se till att människovärdet ska vara ledstjärna i vårt arbete med de personer som har sökt sig hit. Vi måste komma åt grundproblemet innan vi försöker hitta andra orsaker till varför det inte går att bli integrerad. Vi måste även ändra våra attityder mot varandra. Det enda sättet är genom mötet över alla gränser. Herr talman! Vi anser att det är viktigt att svensk- undervisning för invandrare kombineras med ar- betspraktik. Sfi-kurserna ska vara individualiserade och anpassade efter utbildningsnivå, språkgrupper, förutsättningar och ambitionsnivå. I flera kommuner har försök gjorts där nyanlända har påbörjat språkun- dervisning som kopplats till en praktisk utbildning med inriktning på yrkestermer. Erfarenheter visar att de personer som snabbt får tillgång till arbetsmarkna- den tillgodogör sig svenskundervisningen på ett bättre sätt. För många arbetskraftsinvandrare har vägen till språket gått via arbetsplatsen. Herr talman! Vi anser att särskilda insatser också bör göras för att öka valdeltagandet bland invandrar- grupper. Det är anmärkningsvärt att läsa vilka frågor Integ- rationsverket i år har prioriterat att jobba med. Det är nämligen många frågor, utom att arbeta för att öka kunskap och medvetenhet hos de nya svenskarna. Även om staten har gett pengar till partierna för att jobba med information till olika grupper räcker inte det till. Det ska finnas möjlighet att få information om valet genom en opartisk väg. Många invandrarföre- ningar som vill ställa upp för att ge information till sina grupper om olika partier, och dessutom på mo- dersmålet, får inte någon hjälp någonstans. Jag trodde att man skulle jobba med valet under ett valår. Herr talman! Jag kan inte låta bli att fråga hur det går med arbetet angående de ensamma flyktingbar- nen, eftersom de nämns i skrivelsen. Vi fick höra i utskottet att arbetsgruppen ska lämna sitt förslag till regeringen nu på måndag, fast det från början skulle vara klart till dagens datum. Jag undrar om statsrådet Mona Sahlin har fått någon information under arbe- tets gång. Några viktiga punkter till slut 1. satsning på individanpassad utbildning 2. olika aktörer på arbetsmarknaden måste samar- beta 3. kombinationen utbildning och arbete 4. viktigt med validering. Jag vill tacka Mona Sahlin när hon i sitt anförande berättar att regeringen har tagit de här frågorna på största allvar och kommer att jobba med dem. Slutligen vill jag också passa på att tacka perso- nalen på utskottet som har gjort ett fantastiskt jobb. Jag vill dessutom tacka alla andra som har jobbat runt kansliet med kringarbete osv. 0232236105111 N 2010-01-01 00:00:00 156063 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09117/#anf46