2348412 GP09117 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:117 Fredagen den 31 maj 2001/02 117 2002-05-31 00:00:00 Integrationspolitik för 2000-talet 38E80A75-29EF-44A5-864B-C4340D97DDD3 31 MARIA WETTERSTRAND (mp) mp Fru talman! Vi i Miljöpartiet anser att samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter ska gälla för den som har släkt i Sverige sedan flera generationer tillbaka som för den som nyss har kommit hit. Alla individer ska ha möjlighet att leva sitt liv på det sätt som de själva vill och kan oavsett etnisk bakgrund, kön, religion, ålder, politisk åsikt, sexuell läggning eller funktionshinder. Jag tycker att vi måste inse att kampen mot främlingsfientlighet och rasism är den- samma som kampen för ett icke-diskriminerande samhälle på många andra plan. Vi kan inte särskilja arbetet för jämställdhet från arbetet mot rasism. Grunden till båda problemen ligger nämligen i att dagens samhälle är uppbyggt utifrån värderingar och behov hos den etniskt svenska heterosexuella medel- ålders mannen som är samhällets norm. Om en manlig politiker som vill främja jämställd- het föreslog att insatserna borde inriktas på att man skulle utbilda, aktivera och sysselsätta kvinnor skulle han bli utskrattad. Bara kvinnorna kommer i arbete är problemet löst. I dag är tvärtom de flesta överens om att det är manliga makthavares diskriminering som bör ligga i fokus för dessa åtgärder, att det behövs en kraftfull jämställdhetslagstiftning med hot om känn- bara sanktioner och att det behövs ett strukturellt arbete mot de normer och grundläggande värderingar som gör samhället ojämställt. Så om en manlig politi- ker som vill främja jämställdhet sade att om bara kvinnorna kommer i arbete så är problemet löst skulle man skratta. Det tror jag faktiskt. Men var är skrattet när man hör politiker från vänster till höger rikta in sig på sysselsättning och pysselsättning av invandrare och kalla det för integ- rationspolitik? Och var finns vinsten för samhället när vi har människor med utländsk bakgrund som är utbildade ingenjörer, läkare och lärare som tvingas köra taxi därför att de inte har kunnat ta sig in på arbetsmarknaden? Ändå har sysselsättningen bland människor med utländsk bakgrund varit måttstocken för om vi har en lyckad integration eller inte. Fru talman! Vi i Miljöpartiet anser inte att en sop- kvast i handen på alla invandrare är en lösning på integrationsproblemen utan snarare en del av proble- met på samma sätt som det är för jämställdheten att det finns en så oerhört stor segregation mellan olika sektorer. Vi riskerar att få en kultur där folk med svart hår och ingenjörsexamen ska stå med mössan i handen och tacksamt ta emot städjobb. Varför motverkar man i Sverige könsdiskrimine- ring genom strukturellt arbete och åtminstone mer eller mindre konkreta handlingar medan etnisk dis- kriminering ska motverkas genom attitydförändringar och generella politiska lösningar som AMS och skat- tesänkningar? Är det någon här i kammaren som på fullt allvar tror att den strukturella etniska diskrimine- ringen kommer att brytas genom att man talar diskri- minerande arbetsgivare till rätta eller sänker arbetsgi- varavgifterna? Det handlar om strukturell diskrimine- ring på samma sätt som könsförtryck är strukturellt och djupt rotat i vårt samhälle. Vi i Miljöpartiet har alltid jobbat med detta som en strukturell fråga. Och för ett par månader sedan sammanställde vi - inte för första gången - våra för- slag i en mångfaldspolitisk rapport med 55 punkter som går att läsa på vår hemsida. Men det är också intressant att se hur detta strukturella arbetssätt som vi har använt oss av under många år nu börjar ge vissa resultat i konkret handling. Vi har länge drivit att tydliga antidiskrimineringsklausuler ska införas vid alla offentliga upphandlingar. I samband med budgetförhandlingarna 2001 lyckades vi förmå rege- ringen att införa sådana. Det innebär att den upp- handlande enheten, staten eller kommunen, kan för- behålla sig rätten att säga upp avtal med företag som diskriminerar eller helt enkelt välja bort dem direkt vid upphandlingen. Det handlar om ungefär 400 mil- jarder kronor om året, så det är en maktfaktor som man kan räkna med, särskilt om den kompletteras med en kraftfull diskrimineringslagstiftning. Vi tror att det är när företag vet att de kan förlora värdefulla kontrakt som de verkligen tvingas ta dessa problem på allvar. Vi har också drivit frågan om att man ska inrätta lokala och regionala mänskligarättighetsombudsmän. Tanken är att de ska kunna ge hjälp och stöd åt utsatta människor. De ska kunna starta dialog med det lokala näringslivet och kommunerna om etnisk diskrimine- ring. Nu har det avsatts 4 miljoner kronor i budgeten för detta år för att inrätta sådana ombudsmän. Det är vi väldigt glada för. Vi har också drivit frågan om att man ska inrätta ett självständigt antirasistiskt center som styrs av de ideella organisationerna och som kan arbeta mot rasism, islamofobi och antisemitism och som kan fungera som rådgivare till lokala organisationer som arbetar med dessa frågor och bedriva en självständig granskning. Men det är fortfarande ganska långt kvar. Framför allt spretar rättssystemet med helt skilda lagar för olika diskriminerade grupper och skilda lagar för arbetslivet och livet utanför. Miljöpartiet vill slå ihop dessa lagar om olika former av diskriminering till en gemensam antidis- krimineringslag baserad på mänskliga rättigheter. Vi vill också ersätta paragrafen i brottsbalken om olaga diskriminering med en civilrättslig lag och införa rätt till rättshjälp. Det leder till en omvänd bevisbörda, att arbetsgivaren ska visa att man inte har diskriminerat. Dessa frågor utreds för närvarande. Vi vill också låta tvister om diskriminering på ar- betsmarknaden avgöras i allmänna domstolar i stället för i arbetsdomstolen. Det finns många andra frågor som också är viktiga, t.ex. demokratisering av sam- hället för att motverka grogrunderna för främlingsfi- entlighet och rasism. En annan fråga är den offentliga sektorns ansvar vid exempelvis politiska tillsättning- ar. När ser vi personer som Yvonne Ruwaida, Kurdo Baksi, Alexandra Pascalidou eller Jabar Amin på högt uppsatta poster inom den statliga förvaltningen? För oss i Miljöpartiet är det självklart att alla som lever i samhället har samma rätt att vara delaktiga i samhället som individer på lika villkor. Vi menar allvar med att motverka rasism och främlingsfientlig- het. Då kan vi inte vänta på attitydförändringar, utan vi måste se till att vi har starka lagar med sank- tionsmöjligheter mot diskriminering och ekonomiska styrmedel. Annars kommer vi att ha detta problem länge till. 031414803913 N 2010-01-01 00:00:00 156048 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09117/#anf31