2348411 GP09116 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:116 Torsdagen den 30 maj 2001/02 116 2002-05-30 00:00:00 (forts. från 6 §) Granskningsbetänkande (forts. KU20) 096CD3E0-07FE-4E63-AB76-B60A99B076F6 191 OLA KARLSSON (m) m Fru talman! Efter denna kamp om talarstolen, om minuter och repliker inser jag att frågan om Teracom kommer att te sig torr, tråkig och torftig. Men vi får försöka att bära det. Fru talman! Det går att ha många synpunkter på utbyggnaden av digital-TV och utövandet av ägandet i Teracom. Jag ska i mitt anförande försöka att be- gränsa mig till att se om statsrådet har följt riksdags- beslutet och i övrigt se lite grann på hennes ämbets- utövning. Riksdagen beslutade 1997 om att marksänd digi- tal-TV skulle få byggas ut. Av riksdagsbeslutet fram- går dels att den föreslagna verksamheten i sin helhet skulle bekostas av medverkande företag, dels att eventuella stimulanser till hushållen för att skaffa digitalavkodare skulle bekostas av företagen och inte genom statliga medel. Jag vill med mitt anförande visa dels att det har varit en omfattande miljardrullning som har lett till stora krav på statlig finansiering, dels att betydande statliga medel har gått till subventioner av hushållens avkodare, dels att statsrådet har haft tidig och god information om detta, men underlåtit att informera riksdagen och inte heller vidtagit några åtgärder för att riksdagsbeslutet ska följas, dels att statsrådet har försökt att hemligstämpla information om detta. I april 1999 startade de digitala marksändningar- na. Målet var att 100 000 digitalboxar skulle vara uthyrda i slutet av det året. Under hösten 1999 hade emellertid endast 500 kunder köpt digitalboxar. Nu- mera har det sålts ca 100 000 boxar. I april 2000 anmäler Teracom till Kulturdeparte- mentet behov av kraftiga kapitaltillskott. Man säger att man behöver öka det egna kapitalet med mellan 500 och 800 miljoner kronor - detta för att möjliggö- ra en ytterligare upplåning på närmare 2 miljarder. Alltså handlade den totala expansionen om väl över 2 miljarder kronor. Teracom skriver: "Den föreslagna ytterligare ut- byggnaden av de digitala marknäten kommer att krä- va ytterligare betydande resurser." Den föreslagna ytterligare utbyggnaden innebar att man skulle utsträcka sändningarna till hela landet, vilket också regeringen föreslog i budgeten i oktober 2000, dock utan att berätta för riksdagen att det skulle innebära krav på betydande kapitalbelopp. Lösningen på kapitalbehovet blev efter diskussio- ner med departementet att Teracom skulle sälja sin andel i Nordiska Satellit AB för 680 miljoner kronor, vilket efter skatt gav ett kapitaltillskott på ca 300 miljoner kronor. I april 2001 förnyar Teracom kontakterna med Kulturdepartementet för att diskutera bolagets framtid och kapitalisering. Företaget presenterade sina visio- ner om hur företaget och den övriga marknaden skulle kunna utvecklas på kort och lång sikt. Teracom visade också prognoser för investeringar och kapital- behov. Behovet av förstärkningar av eget kapital uppgavs nu till miljardbelopp. I augusti 2001 träffades representanter för Tera- com och Kulturdepartementet ytterligare en gång. Vid detta tillfälle framfördes återigen krav på kapi- taltillskott. Enligt departementets uppgifter ansåg bolaget att om inte kapital tillfördes inom det när- maste halvåret skulle bolaget bli nödgat att vidta kraftfulla åtgärder. Teracom presenterade också en åtgärdsplan för departementet. Enligt tidningen Veckans Affärer skriver Teracom i sin åtgärdsplan: "Utan ett kapitaltillskott från ägaren äventyras bolagets existens." Efter detta möte och åtgärdsplanen beslutade de- partement att anlita en konsult, KPMG, för att få en objektiv bedömning av Teracoms finansiella situa- tion. KPMG presenterade sin finansiella analys av Teracom i oktober 2001. Enligt KPMG:s analys kommer det digitala marknätet under nuvarande förutsättningar troligen aldrig att bli lönsamt. Prognoserna i analysen för digital-TV visar kraf- tiga förluster under samtliga år hela prognosperioden fram till 2010. Totalt uppgår förlusten till ett flertal miljarder kronor. Vidare anges att det är mycket svårt att bedöma Boxers framtid eftersom prognosen är mycket känslig för antaganden om marginaler och penetration. Enligt KPMG är det sannolikt svårt att få boxaffären lönsam under prognosperioden. Subventionsnivån per avko- dare uppges vara fyrsiffrig. Nu vet vi att Teracom hittills har skyfflat in en halv miljard i Boxer som hyr ut avkodare till hushål- len och marknadsför projektet. Vi vet också att 2001 var förlusten i bolaget 400 miljoner kronor, dvs. mer är 4 000 kr per hushåll. Förlusterna uppstod på grund av de mycket stora subventionerna av hushållens avkodare. Efter presentationen för departementet av KPMG:s rapport beslutade styrelsen i Teracom att kalla till en extra bolagsstämma där man begärde 825 miljoner kronor i kapitaltillskott av ägaren staten. Regeringen sade nej, men utlovade en kreditga- ranti. I propositionen om kreditgarantin redovisades inga detaljer om bolagets dåliga ekonomi för riksda- gen. Nu säger Teracom att man tänker återkomma till ägaren staten med en begäran om kapitaltillskott eftersom behovet kvarstår. När kallelsen med dagordning kom till Kulturde- partementet hemligstämplades den med motivet: "Vid tillfället var det inte allmänt känt att Teracom önska- de ett kapitaltillskott från ägaren. Under hänvisning till 6 kap. 1 § sekretesslagen gjordes därför bedöm- ningen att ett utlämnande av dagordningen i sin hel- het kunde leda till att konkurrenter skulle kunna gyn- nas på bolagets bekostnad om denna uppgift lämna- des ut." Det är bara det att det som uppges av depar- tementet inte stämmer. Det är inte sant. Redan på våren hade Teracom i den årsredovis- ning som lämnades till departementet på bolags- stämman skrivit: "Teracom behöver därför finna nya finansieringssätt för att få tillgång till mer riskkapital genom att nuvarande ägaren går in med kapital och/eller att ändra finansiella aktörer tillåts bli del- ägare." I Dagens Industri hade företrädare för Teracom i september uttalat: "Det finns flera lösningar på det här, till exempel ett aktieägartillskott eller en delpri- vatisering av Teracom, säger Christer Lundin." Jag har full förståelse för att det finns de som tror på marknätet för digital TV, att det finns de som tycker att staten ska skyffla in miljarder både för att bygga nätet och för att subventionera dekodrar. Men då ska man gå till riksdagen och säga att förutsätt- ningarna för riksdagsbeslutet inte längre gäller, att det inte går att bygga på de förutsättningar som riksdagen ställde upp och att det i stället fordras ett nytt beslut. Så har inte statsrådet Ulvskog gjort. I stället visar det här att Marita Ulvskog har haft tidig och god kännedom om miljardrullningen i Tera- com. Hon har haft information om att miljardrullningen lett till mycket stora krav på tillskott från staten, som delvis täckts av NSAB-pengar vilka normalt skulle förts till statsbudgeten. Hon har haft god information om att stora pengar gått till subvention av hushållens avkodare, i strid med riksdagens beslut. Hon har haft god information om att subventio- nerna inte är affärsmässiga. Till detta kommer att uppgifter om Teracoms fi- nansiella situation omgärdats med sekretess. Det har försvårat både allmänhetens och riksdagens insyn i ett projekt som alltmer visar sig sakna sunda finansiella förutsättningar. För sin hantering av Teracom förtjä- nar statsrådet Ulvskog därför kritik. Med detta yrkar jag på godkännande av anmälan i reservation 11. 0464639640213 N 2010-01-01 00:00:00 155997 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09116/#anf191