<anforande>
<dok_hangar_id>2348411</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09116</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:116 Torsdagen den 30 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>116</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskningsbetänkande </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9807F271-18DD-48B9-9FAB-50250349A9E9</anforande_id>
<anforande_nummer>18</anforande_nummer>
<talare>BO KÖNBERG (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har en mycket liten men ändock
viss erfarenhet av KU:s arbete i den här delen, och
det är alldeles uppenbart att KU under den här perio-
den liksom under tidigare perioder har agerat sam-
fällt. Min kommentar hade mera att göra med hur vi
som människor betraktar och granskar ärenden. Bak-
grunden till den var förutom, som jag tror, en viss
insikt i mänsklig svaghet också den debatt som fördes
när parlamentarismen kom till vårt land i frågan om
det var meningsfyllt att fortsätta med en politisk
granskning från parlamentet av den regering som det
har utsett.
</anforandetext>
<intressent_id>0384833975200</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155824</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09116/#anf18</protokoll_url_www>
</anforande>
