<anforande>
<dok_hangar_id>2348411</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09116</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:116 Torsdagen den 30 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>116</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 6 §) Granskningsbetänkande (forts. KU20)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0D380EB6-C0F1-4093-AAF7-3D3A78033A27</anforande_id>
<anforande_nummer>141</anforande_nummer>
<talare>MATS EINARSSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tror att jag både i mitt inlägg och
i reservationstexten har klargjort att vi inte överprö-
var ett enskilt ärende - då skulle vi kunna behandla
väldigt många ärenden - utan här handlar det om
grundläggande rättsstatliga principer och om rege-
ringen har levt upp till dessa.
Men okej, frågan kan ställas så här: När upphörde
man att använda tortyr i egyptiska fängelser? Om Pär
Axel inte kan entydigt på den frågan undrar jag om
det kan vara så att det här med garantier är ett lämp-
ligt hanteringssätt i fortsättningen om vi får en begä-
ran om utlämning till Saudiarabien, Kina eller Nord-
korea. Räcker det då med en garanti om att man inte
tänker göra någonting dumt?
Är det så vi ska hantera den här lagstiftningen i
fortsättningen? Det är viktigt vad Sveriges riksdag
säger i det här ärendet därför att det är riktgivande för
hur regeringen hanterar sitt ansvar för rättsstatens
principer i fortsättningen.
</anforandetext>
<intressent_id>0548089226618</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155947</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09116/#anf141</protokoll_url_www>
</anforande>
