2348411 GP09116 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:116 Torsdagen den 30 maj 2001/02 116 2002-05-30 00:00:00 Granskningsbetänkande 24B93532-9BBC-4E00-89D2-A4C609579385 12 INGVAR SVENSSON (kd) kd Fru talman! När jag hör Per Unckel och Göran Magnusson gnabbas om när konstitutionsutskottets ordförande ska avgå och om han ska avgå så kommer jag att tänka på en sak. För några veckor sedan tog min hustru och jag en promenad. Det var ganska dåligt väder. Plötsligt sade min hustru: Det blir bättre väder! Oj då, tänkte jag, hon har väl hört någon pro- gnos. Men så fortsatte hon: Men jag vet inte när! Konstitutionsutskottets ordförande kommer någon gång att avgå, åtminstone formellt sett senast den 30 september. Fru talman! Konstitutionsutskottets granskning av regeringen är en del av riksdagens kontrollmakt. Vi i konstitutionsutskottet är väldigt viktiga personer. Vi utgör nämligen en maktfaktor i den meningen att utskottet kan uppfattas som en påminnelse om rege- ringens och statsrådens ofullkomlighet. Konstitu- tionsutskottets fortlöpande granskning av regeringen är alltså ett viktigt inslag i demokratins maktdelning. Granskningen är ett system som ger påpekande om det konstitutionellt och legalt godtagbara i regering- ens maktutövning. Vårt betänkande behandlas på ett annat sätt än många andra betänkanden i kammaren. Det anmäls för kammaren och medför efter detta inga vidare åtgärder. Det är dock ett viktigt dokument i den demokratiska processen och opinionsbildningen. En väl genomförd KU-granskning är den bästa preventiva åtgärden för att regeringen framöver ska agera på ett korrekt sätt i förhållande till regelverket. Det är väl inte så väldigt många statsråd som vill bli kallade till konstitutionsutskottet för utfrågning. Fru talman! Vårt utskott är mer än andra utskott ett konsensusutskott. När vi bedömer regeringens verksamhet försöker vi enas kring verklighetsbe- skrivningen och försöker i samstämmighet tolka för- fattningen och övriga lagar. Debatter av det slag som vi för här i dag brukar förstås inriktas på skillnaderna i synsätt mellan de olika partierna, men en vanlig bild är att utskottet i många frågor uppnår en betydande samsyn. Jag tycker att det är viktigt att det blir så och är så. Fru talman! Det är också viktigt att fastslå att kon- stitutionsutskottet som sådant äger frågan om gransk- ningen av regeringen. Det är inte kammaren som äger den. Därför blev jag något konfunderad över att ut- skottets ordförande på rak arm yrkade bifall till alla sex moderata reservationerna. Det är alltså inte kam- maren som äger frågan egentligen. Inte ens anmälaren till konstitutionsutskottet äger sin fråga, utan det gör utskottet även i det fallet. Vi kan ibland börja nysta i en ända i ett ärende och sedan upptäcka konstigheter i en annan. Då kan vi kanske framföra kritik i ett så- dant avseende. Det är sällsamt intressant att sitta i konstitutions- utskottet, inte bara för att det är ett trevligt gäng - och det är det verkligen, både tjänstemän och ledamöter - utan också för att det är oerhört intressanta och spän- nande områden som utskottet behandlar. Det går inte en dag utan att man lär sig något nytt. Granskningen tillhör dessa spännande områden. Visst kan bökandet och sökandet efter fakta ibland kännas jobbigt, och det är tidsmässigt krävande. Men faktum är att granskningen ger en överblick och in- blick på områden som normalt inte behandlas av utskottet. Inte hade jag begripit vad Tetrasystemet hade för syfte om vi inte granskat detta eller vad ett detachement är för något. Fru talman! Under våren har vi haft ett 40-tal ärenden anmälda, och det kokade så småningom ned till ett 30-tal som vi hade att behandla. En del fråge- ställningar är förstås enkla och kan avfärdas relativt enkelt. Andra är principiellt intressanta och kan ge inblickar av stor betydelse för förståelsen av den legala och politiska processen. I årets granskning har vi haft ett antal sådana ärenden. Först kan jag notera att de enda som inte reserverat sig i detta betänkande är Åsa Torstensson från Centerpartiet och undertecknad, som råkar vara kristdemokrat. I en fråga delade vi kristdemokrater på oss, nämligen i frågan om en ny utredning om Esto- nia. Men i övrigt står vi som parti enat bakom betän- kandet. De synpunkter som vi framförde när det gäller de olika granskningsfrågorna har i stor utsträckning tagits ad notam på det ena eller andra sättet. Vi har helt enkelt inte behövt reservera oss. Det ligger mycket i det som ordföranden sade på presskonferen- sen härförleden om att kritiska synpunkter kan fram- föras på ett bra sätt utan att man använder den s.k. formella prickningen i en kritikmening. Det var ju fallet i t.ex. Tetraärendet, förutvarande skolministerns beslut att inte besvara interpellationer, regeringens tillståndsgivning till spel på Internet, utbildningsmi- nisterns ansvar för CSN och statsråds tillkännagivan- de om aktiedispositioner. Fru talman! Även i frågan om flygbolagsgaranti- erna kan man i efterhand konstatera att de retroaktiva åtgärderna inte var bra. Man kan också konstatera att vid ett tillfälle gjorde regeringen utfästelser på ett område som var delegerat. Vi för vår del har förståel- se för att regeringen i det läget gjorde som den gjor- de, även om det kan ses som ett formellt fel. Det är också intressant att klarlägga på vilket sätt en utredning är en myndighet och vilka möjligheter regeringen har att styra det arbetet via direktiv. Fru talman! Principiellt mycket intressant fann jag för min personliga del det ärende om de FN- sanktioner som vi granskat. I EU-frågorna är vi vana att fråga efter rättsliga grunder för agerandet. Sådana måste ju finnas även när det gäller effektuerande av FN-sanktioner. Det tog lite tid att spåra grunderna, men de fanns ju faktiskt där, nämligen anslutningen till FN och förpliktigandet att följa FN-stadgan. Det finns också en särskild sanktionslag. Det är lätt för oss alla att konstatera att det egentligen inte finns en acceptabel rättsordning i FN-systemet för att få sin sak rättsligt prövad. De grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna kräver ju att så ska kunna ske. En sådan rättsordning är något som Sverige med full kraft bör ägna sig åt att få till stånd inom FN- systemet. Fru talman! Regeringen ska förstås inte ägna sig åt ministerstyre i den meningen att den ingriper i förvaltningsmyndigheters tilldelade kompetensområ- den. Men det är också viktigt att veta och inse vad som står i 1 kap. 6 § i vår grundlag, regeringsformen. Där står att regeringen styr riket. Ibland har den varit alltför passiv. Det gäller t.ex. de nationella larmsys- temen, dvs. Tetrasystemet, som vi diskuterar i dag. Det gäller också spel på Internet då förseningsproces- sen borde fått regeringen att agera snabbare. Bristen på handlingskraft som har diskuterats här tidigare visade sig också i situationen på CSN. Handlingskraft måste också finnas hos de enskilda ministrarna. Så länge man är statsråd ska man sköta sina stats- rådsuppgifter. Det duger inte att smita från interpella- tionssvar i riksdagen. Ibland lyckas KU inte fastställa vilka uppgifter som är sanna då vi får fram motstridiga uppgifter. Det gäller i ett par ärenden i det här betänkandet. Men om verkligheten inte går att belägga får vi förstås avstå från att göra bedömningar om detta. Fru talman! Till slut vill jag, trots att vi har ytter- ligare KU-debatter kvar på schemat här i kammaren, passa på att tacka vår kanslichef och kansliet för de enorma insatser de gjort speciellt under denna vår, inte minst i granskningsfrågorna. Jag har varit leda- mot i konstitutionsutskottet i nästan sju år, 1991- 1994 och nu från 1998, men jag tror att den här våren har varit den mest arbetstyngda under dessa år. Stort tack för er beredvillighet och stora flit! Jag har en gång i tiden varit lärare. Jag kan väl få sätta ett betyg på er i det här sammanhanget. Det blir MVG. 0575413157004 N 2010-01-01 00:00:00 155818 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09116/#anf12