2348411 GP09116 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:116 Torsdagen den 30 maj 2001/02 116 2002-05-30 00:00:00 Granskningsbetänkande 0BF3B10E-00CF-4B02-9574-8E4C4C14C869 1 PER UNCKEL (m) m Fru talman! Jag ber härmed å konstitutionsut- skottets vägnar att till riksdagens kammare få över- lämna årets granskningsbetänkande. Vi gör vår granskning i enlighet med vad regeringsformen före- skriver i 12 kap. 1 §, där det heter att "Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handlägg- ning". Traditionen har kommit att bjuda att utskottet granskar i två omgångar: en gång på hösten på eget initiativ, med inriktning framför allt på regeringens administrativa hantering, och en gång på våren på initiativ av alla riksdagens ledamöter. Det är i år sär- skilt många granskningsanmälningar som i utskottet har tagit sig an och granskat på det sätt som utskottet haft möjlighet att göra. Det förtjänar att betonas om och om igen i inled- ningen till varje debatt om granskningens karaktär att den är rättslig till sin art. Med detta är också sagt att den inte säger någonting om vad utskottet eller för den delen enskilda partier eller ledamöter av utskottet i sak kan tycka om det regeringen har gjort eller inte gjort. Den politiska granskningen ligger utanför ut- skottets uppdrag. Den utövas ytterst av väljarna i valet. Låt mig, fru talman, denna gång också understry- ka att den som läser noggrant i det utskottet säger kan notera en viss friare hållning gentemot några av de tidigare traditioner som utskottet haft, men som har varit traditioner utan bundenhet i lag. Jag tänker framför allt på den tidigare fokuseringen vid det som allmänt brukar kallas prickning av statsråd och som brukar manifesteras i formuleringar av typen "statsrådet kan inte undgå kritik för ." eller motsva- rande. Denna typ av avslutningar på utskottets be- dömningar i ärenden har i år i större utsträckning fått vika för en angelägen diskussion i sak. Det innebär att i åtskilliga av de granskningsärenden utskottet haft att hantera återfinns, utan att prickningsformuleringen finns längst ned, viktiga iakttagelser och stundom mycket hård kritik. Ett sådant exempel, som dessutom har stark bä- ring på många människor, handlar om utbildningsmi- nister Thomas Östros hantering av Centrala studi- estödsnämnden, eller rättare sagt vilket ansvar stats- rådet egentligen har för att Centrala studiestödsnämn- den inte med något rimligt mått mätt kan sägas sköta sina förpliktelser mot landets studenter. Förr hette det i folkmun: Taxi, var god dröj. "Taxi" är numera ut- bytt mot "CSN". Åtskilliga historier kan berättas från landets studentkårer om hur studenter lämnat telefo- nen vidare till nästa student när den första haft lyckan att faktiskt hitta någon att tala med på Studiestöds- nämnden. Utskottet understryker att ett statsråd inte kan undandra sig ansvar för någonting som under så lång tid har fungerat så utomordentligt illa. Studenter har rätt att få sin service behandlad på ett anständigt vis. I samma kategori ärenden, dvs. utan den formella avslutningsmeningen men med starka invändningar från utskottet, återfinns också finansminister Bosse Ringholms hantering av delar av lotteriverksamheten, enkannerligen den försöksverksamhet på Internet som ännu pågår. Utskottet påpekar i detta fall att det inte är till- fredsställande från allmänna utgångspunkter att en av de tre organisationer, eller företag, som tillerkänns rätten att på detta sätt komma i besittning av en bety- dande del av en lukrativ marknad är nära knuten till finansministerns eget parti. Får jag, fru talman, till denna iakttagelse dessutom lägga en högst personlig reflexion om hur finansmi- nistern har valt att hantera denna iakttagelse. I ett TV- inslag samma dag som utskottet presenterade sin kritik förefaller det som om finansministern alls inte förstår vad utskottet säger, alls inte förstår att ett utskott är allvarligt bekymrat över en misstanke om att finansministern inte har bedömt olika lotterianord- nares möjligheter på ett självständigt och opartiskt sätt. Statsråd borde rimligtvis ha kraft, förmåga och förnuft att inse att om ett utskott fäller kritiska om- dömen är det kritiska omdömen som ska lända till efterrättelse, inte tas med en klackspark. Fru talman! Den granskning som vi har gjort av Thomas Östros befattning med Centrala studiestöds- nämnden är av intresse av ytterligare ett skäl, nämli- gen när det gäller den principiella frågan om vilket ansvar ett statsråd har för den underliggande myndig- hetens arbete. Den svenska principen är att myndig- heterna är självständiga och att statsråd som individer inte äger rätt att lägga sig i myndigheternas skötsel. I utskottets granskning understryks det emellertid att statsrådet, trots denna självständighet, har ett ansvar för att en myndighet sköter sig i enlighet med de lagar och de förordningar som utskottet ska vägledas av. Det är en viktig principiell markering som utskottet gör på denna punkt. Fru talman! Utskottet har i sin granskning funnit några uppenbara brister i så motto att det inte har gått att utröna fullt ut vad som faktiskt har inträffat. Ut- skottet har granskat vad som hände när en utredare avgick från sitt uppdrag därför att vederbörande an- såg sig vara utsatt för oacceptabla påtryckningar från statsrådet Ulvskog. Utskottet har granskat vad som egentligen hände när Annika Billström tog kontakt med regeringen inför regeringsbildningen i Stock- holm efter förra valet, uppenbarligen i akt och me- ning att pröva möjligheterna att med en ny socialde- mokratisk majoritet i Stockholm få till stånd ökade statliga bidrag till nedgrävningen av den s.k. Central- bron. Utskottet har också granskat vilket ansvar för- svarsminister Björn von Sydow kunde tänkas ha när Sverige köpte helikoptrar trots att en förundersökning om industrispionage i detta ärende pågick, en förun- dersökning som för övrigt ännu inte är avslutad. För min del kan jag inte underlåta att sucka av otillfredsställelse över att utskottet återigen tvingas stanna i sin granskning innan man faktiskt vet vad det är som har inträffat. Samma sak hände, om än efter en ännu längre granskning, förra året i granskningen av det s.k. Sydafrikaärendet. Fortfarande kvarstår därför frågorna: Tvang kulturminister Ulvskog i realiteten hovrättslagmannen Lavén att avgå genom att interve- nera i utredarens självständighet? Var regeringen på väg att gynna en tilltänkt Stockholmsmajoritet med Socialdemokraterna i spetsen efter förra valet med särskilda statsbidrag till infrastrukturen? Var köpet av en ny helikopter till försvaret genom händelsernas spel i realiteten riggat? Utskottet påpekar för sin del, apropå helikopteraf- fären, att man fann det olyckligt att upphandlingen kom att genomföras parallellt med en förundersök- ning gällande industrispionage, vilket kan ha påverkat konkurrensförhållandet i upphandlingen. Gjorde det det, eller gjorde det inte det? Svaret söker vi fortfa- rande. Enligt min mening finns det en gräns för hur många "vet inte" som ett konstitutionsutskott till slut kan släppa ifrån sig samtidigt som man bevarar tilltron till den granskning som utskottet utför. Den gränsen ligger nu, enligt min mening, så nära att det börjar bli tid för en debatt om att ge granskningen större befogenheter i akt och mening att man ska veta händelseförloppet så noga att de riktiga bedömning- arna kan träffas. Fru talman! Detta leder mig fram till ett ärende där Folkpartiet och Moderaterna, förvånande nog, har tvingats att reservera sig, nämligen frågan om rege- ringens hantering av digitaltelevisionen eller, mera specifikt, granskningen när det gäller företaget Tera- com. Enligt min mening är Teracomhanteringen på väg att bli en i ordets rätta bemärkelse politisk och eko- nomisk skandal. Att somliga partier vill styra vilken TV människor ska få se i landet är ingen nyhet utan ett väl känt faktum sedan många herrans år av poli- tiskt meningsutbyte, men att alla utom moderater och folkpartister uppenbarligen är beredda att acceptera att, mot fattade riksdagsbeslut, miljarder kronor är på väg att brännas på den politiska styrningens altare är i sanning förvånande. Vad detta ärende egentligen handlar om, eller vad som är ärendets kärna, är att riksdagen tidigare vid beslutet om digital-TV-utbyggnaden - man kan ha olika meningar om förnuftet i det - sade att detta skulle ske utan att statsanslag skulle behöva satsas. Den utredning som utskottet har gjort pekar i alla hänseenden på att denna del av riksdagsbeslutet inte är uppfylld och inte kommer att kunna uppfyllas. Lägg därtill att när det gäller allmänhetens insyn är väsentliga delar av vad som har inträffat i denna affär fortfarande dolda av sekretesstämpeln. Enligt min mening måste ett utskott som konstitutionsutskottet vara ett av de organ som säger att nog är nog, dvs. att det borde ha varit självklart för utskottet att i tid slå larm om det som nu är på väg att inträffa, inte på grund av det allmänna slöseriet som sådant eller misskötseln som sådan utan på grund av att detta allmänna slöseri och denna misskötsel står i entydig kontrast till de direktiv som riksdagen har givit för digital-TV:s utbyggnad. Fru talman! Med samma lätthet - och nu drar jag också en uppgiven suck - får regeringen godkänt av utskottet, förutom av Moderaterna, för vad jag menar är en tydlig politisering av statsförvaltningen. Nyligen redovisade - utskottet nämner detta i sitt betänkande - SNS en vetenskaplig studie under ru- briken Vem styr? I denna studie redovisas entydigt material som pekar på att Sverige börjar få en alltme- ra politiserad statsförvaltning i kontrast till de ambi- tioner och önskemål som vi har uppställt i Sveriges riksdag för den förvaltning som vi vill ska tjäna våra syften. Men när utskottet väl har noterat att denna utredning finns är det som att man omedelbart glöm- mer vad det är man själv har redovisat. Det är tyvärr ett faktum att förvaltningen inte bara systematiskt har politiserats utan att den också systematiskt har politi- serats med socialdemokratiska förtecken. Utskottet går t.o.m. så långt att man i sitt betän- kande gör Göran Perssons ursäkt för detta vid en tidigare utskottsutfrågning till en del av utskottets egna ställningstaganden. I årets betänkande står det: "Att det är svårare att rekrytera personer från nä- ringslivet kunde enligt utskottet ha ett samband med de högre lönenivåer som ofta tillämpas i näringslivet. Detta kunde också vara en förklaring till att det kan uppfattas som att det föreligger en politisk obalans i tillsättningsärendena." Jag säger då det. Utskottet har strax dessförinnan redovisat en pro- memoria från Justitiedepartementet av vilken det framgår "att regeringens tillsättningar av myndighets- chefer alltid sker med beaktande av kravet i 11 kap. 0104804820009 N 2010-01-01 00:00:00 155807 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09116/#anf1