<anforande>
<dok_hangar_id>2348410</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09115</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:115 Onsdagen den 29 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>115</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Unga lagöverträdare och medling med anledning av brott</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E7E7D1A7-5A9F-4B6B-88DC-92F696182CE9</anforande_id>
<anforande_nummer>75</anforande_nummer>
<talare>NALIN PEKGUL (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Den första frågan hörde jag inte rik-
tigt.
Det är klart att vi aldrig ska vara nöjda med de in-
satser vi har gjort. Varje ung människa som hamnar i
brottslighet är ett misslyckande, inte bara för social-
demokratin utan för var och en av oss som männi-
skor. Man ska aldrig säga att vi har lyckats med all-
ting, och vi kommer troligen heller inte att göra det.
När det gäller frågan om platser på Statens insti-
tutionsstyrelse vill jag bara säga att det inte är riksda-
gen som ska bestämma hur många platser det ska
finnas. Platserna inrättas när behov uppkommer. Jag
är säker på att varje gång behov uppkommer ser Sta-
tens institutionsstyrelse till att ordna platserna när
unga människor döms till sluten vård.
</anforandetext>
<intressent_id>078822921217</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155692</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09115/#anf75</protokoll_url_www>
</anforande>
