2348410 GP09115 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:115 Onsdagen den 29 maj 2001/02 115 2002-05-29 00:00:00 Godkännande av rambeslut om åtgärder mot terrorism och Sveriges tillträde till Förenta 6A443D1D-4C16-4EA7-AC2D-82B8172924F6 2 KIA ANDREASSON (mp) mp Fru talman! Terrorism är en allvarlig företeelse riktad mot staten och dess institutioner. Terroristbrott skadar inte enbart vitala samhällsintressen utan utgör även ett hot mot enskilda i och med dess ofta urskill- ningslösa art. Miljöpartiet, fru talman, vill på intet sätt förhindra bekämpandet av terrorism i sig. Givetvis måste en rad åtgärder vidtas för att förhindra och beivra terrorist- dåd och sätta in åtgärder för att förhindra uppkomsten av terrorism. Rambeslutet om bekämpandet av terro- rism medför att vi hyser befogad oro för vad konse- kvenserna för den enskildes rättssäkerhet och för olika organisationers verksamhet kommer att bli. Vi tror att gränsöverskridande terrorism måste fokuseras också på andra saker, inte endast brottsbekämpning och straff som görs med de förslag som kommer på rad. Fru talman! Vem, vilka kommer att bli utpekade som terrorister? Kan justitieministern redogöra för det på ett rättssäkert sätt? Genom rambeslutet kriminali- seras en grupp eller en organisation som sådan. I svensk rätt är enskilda gärningar kriminaliserade. Det här är ett helt nytt institut. Hur ska vi bedöma dessa grupper och organisationer? Kan justitieministern försäkra oss på den punkten? Sverige tvingas stifta lagar som ska ge extra långa straff på brott som klassas som terrorism. Tror justi- tieministern att en sann terrorist avskräcks av extra långa straff när vi redan har långa straff för dessa brott? Varför räcker inte de strafftider som vi har och de strafftider som finns i andra länder? Ledande av en terroristgrupp ska för svensk del ge livstids fängelse och deltagande cirka åtta år. Makthavare i varje en- skilt land kan göra sin egen tolkning av vilka organi- sationer som ska betraktas som "terroristiska". Är inte regeringen oroad av de främlingsfientliga högerparti- er som växer i övriga Europa? Problemet återfinns i att stater kan vara mer eller mindre demokratiska, att olika ideologier kan anses vara mer eller mindre legi- tima eller acceptabla samt att enskilda och samhällets värderingar respektive samhällets styrelseskick kan förändras över tid. Det som en gång betraktades som en terrorist- grupp kan med tiden komma att ses som en fullt legi- tim rörelse - väpnad kamp mot icke-demokratiska makthavare eller kolonialism. I rambeslutet hänvisas uttryckligt till att motståndsgrupperna mot nazismre- gimen under andra världskriget inte kan betraktas som terroristgrupper. Då måste man konstatera att det här är en oro, att man måste nämna detta speciellt, för enligt det här beslutet skulle de här motståndsrörel- serna egentligen klassas som terroristgrupper. En grupp som blir definierad som terrorgrupp kan faktiskt motverka sitt syfte, eftersom gruppen då måste leva upp till bevis. Varför ska man införa en svårtolkad terroristdefinition? Jag svarar: Därför att pressen från EU är så stark. Vi gav det svaret tydligt här i förra veckan när vi diskuterade frågan om den europeiska arresteringsordern. Justitieministern har redan skrivit under rambe- slutet i Bryssel, och nu ska vi bara konstatera detta faktum. Att som justitieminister komma tillbaka till Bryssel och ha fått kalla handen för detta är en otro- ligt svår handling. Det är ju så det går till. Redan i Amsterdamfördraget stod det att även om man inte riktigt gillar ett förslag, ska man passivt acceptera det så att man inte hindrar övriga länder. Det är alltså ett oerhört tryck i EU-sammanhang att göra som de flesta vill. Jag tycker att Sverige borde ha sagt nej, vilket hade det varit det klokaste, för då hade vi fått tid till eftertanke. Vi ska också här behandla frågan om frysning av tillgångar. Det är vida ramar för detta som vi inte riktigt kan reda ut och som Miljöpartiet inte ställer sig bakom. Det är alltid vanskligt med definitioner och vaga kriterier som ger utrymme för tolkning. Fram till nu har inte någon internationellt accepte- rad definition av terrorism kunnat göras. Det är tvek- samt om beslutet står i överensstämmelse med de grundläggande mänskliga rättigheterna och friheter- na. Det står inte klart uttryckt i rambeslutet, vilket vi i Miljöpartiet tycker skulle vara självklart, att rambe- slutet inte ska tolkas så att de mänskliga fri- och rät- tigheterna inskränks. Det finns en krystad skrivning i rambeslutet. Det står att inget i konventionen kan tolkas som om syftet vore att begränsa eller hindra de grundläggande rät- tigheterna. Självklart skulle det ha skrivits in att det enda acceptabla är att rambeslutet inte skall tolkas så att de mänskliga fri- och rättigheterna inskränks. Sådana här luddiga skrivningar finns det på flera ställen i rambeslutet. Vad är att delta i en terroristgrupps verksamhet? Även försök, förberedelse till stämpling samt under- låtenhet att avslöja terroristbrott kan vara straffbart. Gärningsmannaskapet, fru talman, är alltså omfattan- de. Rambeslutet förutsätter betydelsefulla ändringar av svensk lagstiftning. Vi kan inte garantera den enskildes rättssäkerhet. Det står också att svensk följdlagstiftning, som vi inte har i dag, ska vara klar under hösten. Det är oer- hört kort tid. Ska inte förslaget remissbehandlas den här gången heller? Vi har nu tydligen ett nytt system med slopande av remissinstanser eller remisstider som är oerhört korta. De få som har fått uttala sig om rambesluten har sagt att remisstiden är oerhört kort. För följdlagstiftningen i FN-konventionen var re- misstiden i princip under julhelgen. Fru talman! Miljöpartiet hyser befogad oro vad avser konsekvenserna för den enskildes rättssäkerhet och för olika organisationers verksamheter. Miljöpar- tiet hyser befogad oro vad avser förslaget om att straffbelägga ledandet av och deltagandet i en terror- grupps verksamhet. Miljöpartiet hyser befogad oro vad avser terroristbrottsdefinitionen. Den innefattar de flesta grupperingar som inte uppstått direkt och spontant. När det gäller att delta i en terroristgrupp har vi facit på hur det kan gå till. I Säpos arkiv har männi- skor som deltagit i vänstergrupper blivit registrerade för att de stått och delat ut tidningar. Det här är alltså en mycket vansklig mark att beträda. Fru talman! Jag ska också prata lite om FN:s be- kämpande av finansiering av terrorism, som vi också har att ta ställning till. Här är Miljöpartiet det enda parti som har en reservation mot följdlagstiftningen. Vi tycker att lagförslaget borde bearbetas ytterligare för att minska riskerna för att reglerna kan omfatta finansiering av proteströrelser och verksamheter som i vårt land inte förknippas med terrorism. Finansie- ring av terrorism ska bli ett självständigt finansie- ringsbrott och ska inte ingå i brottsbalken. Det är som sagt väldigt vidsträckt. Lagförslaget definierar inte terrorism eftersom det har varit omöjligt att göra inom FN. Man har inte kunnat komma överens om vad begreppet ska omfat- ta. I stället beskrivs olika brott i en lista på fyra punkter. Till vissa brott knyts vissa terroristliknande syften. Den straffbara gärningen är att tillhandahålla och ta emot tillgångar. Det gäller allt som har ekonomiskt värde i syfte att användas eller med vetskap om att det kommer att användas för att begå något av brotten i listan. Detta med vetskap är också väldigt svårt att bevisa. Lagstiftningens syfte är det ska vara ett finansie- ringsbrott att ekonomiskt stödja eller på något annat ekonomiskt sätt ha kopplingar till brott som förknip- pas med terrorism. Men ibland är det många olika fraktioner inom en rörelse. Om jag stöder en del av rörelsen ska jag som enskild person veta om detta är ett finansieringsbrott. Det är att gå väldigt långt. För ansvar är det tillräckligt att en person uppsåt- ligen tillhandahåller eller tar emot tillgångar, om det sker i syfte att användas eller med vetskap om att det kommer att användas för att begå brott enligt listan. Ansvaret är alltså inte begränsat till att transaktionen skett med uppsåt, utan enligt lagförslaget räcker det att brott främjas. Det är också vidsträckt. Dessutom räcker det med uppsåt för att en sådan gärning som där anges förr eller senare kommer till utförande. Det behöver alltså inte ske en handling, utan det räcker att man har planerat den. Vi tycker att det är vanskligt med kopplingen mellan finansiering av brott och att det alltid kommer att finnas politiska intressen att terroriststämpla misshagliga organisationer eller rörelser. Man kan därför befara att organisationer och rörelser på lösa grunder kommer att beskyllas för gärningar enligt listan. Det är inte uteslutet, fru talman, att vissa fredsak- tiviteters avväpning av militär utrustning eller miljö- aktivisters aktioner i undantagsfall skulle kunna ru- briceras som grovt sabotage. Som grovt sabotage räknas inte enbart att egendom förstörs eller skadas utan också att dess användning hindras. Det är inte orealistiskt att det inom proteströrelser som stöds av breda grupper kan förekomma grovt sabotage vid upprepade tillfällen. Men rörelser som plogbillsrörelsen kan vi inte definiera som terrorist- grupper. Men det kan hända att det blir så i och med de här förslagen. Fru talman! Vi i Miljöpartiet ställer oss bakom våra reservationer i båda dessa betänkanden och yrkar avslag på förslagen. I detta anförande instämde Gudrun Lindvall, He- lena Hillar Rosenqvist, Per Lager, Thomas Julin, Kerstin-Maria Stalin (alla mp). 0745615729714 N 2010-01-01 00:00:00 155619 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09115/#anf2