<anforande>
<dok_hangar_id>2348410</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09115</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:115 Onsdagen den 29 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>115</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Redogörelse för bolagiseringen av affärs- verket Statens järnvägar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2672DB12-AC3F-4673-B1BF-DD9B612AAA88</anforande_id>
<anforande_nummer>165</anforande_nummer>
<talare>MAGNUS JACOBSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag tycker att det bästa exemplet ute i
världen just nu faktiskt finns i Sverige. Vi gör en
mycket bra avreglering. Vi gör den sakta. Jag måste
ge det erkännandet till regeringen, att man har jobbat
sakta och försiktigt med de här stora och viktiga frå-
gorna. Det jag beklagar är att man har jobbat lite för
sakta. Men jag måste säga att vi i Sverige är duktiga
på avregleringar och att vi har lärt oss detta. Det gör
att vi också kommer närmare den princip som jag
pekade på, nämligen att riksdag och regering ska
stifta lag och att marknaden och  marknadens aktörer
sedan ska leva med de lagar som vi har stiftat. Där-
emellan ska det finnas en maktfördelning.
</anforandetext>
<intressent_id>0977592683711</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155782</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09115/#anf165</protokoll_url_www>
</anforande>
