<anforande>
<dok_hangar_id>2348410</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09115</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:115 Onsdagen den 29 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>115</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Redogörelse för bolagiseringen av affärs- verket Statens järnvägar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D42445F2-0FAC-44D8-9031-82B2C24E1016</anforande_id>
<anforande_nummer>159</anforande_nummer>
<talare>LARS BJÖRKMAN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Man förvånas av att alla de brister
som Sture Arnesson rapar upp i sin jerimiad kan ha
inträffat efter bara ett enda år av organisationsföränd-
ring. Har det aldrig föresvävat Sture Arnesson att de
här bristerna fanns i den gamla SJ-organisationen,
men genom den konstruktion som denna hade kunde
de döljas, och man kunde på ett helt annat sätt undgå
att de kom i dagen?
I er reservation talar ni om att avkastningskravet
ska stå tillbaka för samhällsnyttan. Jag måste ändå
ställa frågan: Vem ska då täcka underskottet? Även
samhällsnyttan tickar ut någonstans i kronor och ören.
Vem, Sture Arnesson, ska betala det underskott som
trafiken och operatörerna därmed åsamkar det svens-
ka samhället? Det är viktigt att vi talar om det. När vi
pläderar för ökade kostnader är det ju normalt att vi
också redovisar dels hur stora de är, dels hur de ska
finansieras. Jag lyssnar gärna på ett svar.
</anforandetext>
<intressent_id>0928479652300</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155776</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09115/#anf159</protokoll_url_www>
</anforande>
