2348410 GP09115 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:115 Onsdagen den 29 maj 2001/02 115 2002-05-29 00:00:00 Genomförande av direktivet om mönster- skydd m.m. 0E29168B-0008-4B48-9187-18347D76441D 139 HENRIK S JÄRREL (m) m Fru talman! I det av lagutskottets betänkanden som vi nu ska behandla berörs regeringens förslag om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om mönsterskydd med därav föranledda ändringar bl.a. i vår svenska mönsterskyddslag, dvs. den som reglerar förebilden för en varas specifika utseende eller för ett ornament, och hur ensamrätten till detta mönster kan och ska skyddas. Det är ingen överdrift att påstå att frågan om ett för EU:s medlemsstater gemensamt gällande regel- verk kring ett mönsterskydd visat sig, inte minst från juridisk-teknisk utgångspunkt, svår att lösa med många inblandade och divergerande viljor. Det har förvisso också tagit lång tid att komma framåt i dessa frågor. Nu föreligger ett direktiv, men arbetet är ingalunda avslutat. Det finns onekligen övervägande fördelar med att man inom en unionskrets av länder kan ha en samsyn på hur ett upphovsrättsligt skydd ska garanteras och bedömas för den som över nationsgränserna inom denna krets söker ensamrätten till ett skydd för en varas utseende eller t.ex. ett ornament. Vi moderater biträder också i huvudsak regering- ens förslag, som för övrigt ett enigt lagutskott ställt sig bakom, om ett införlivande av EU-direktivet om mönsterskydd i den svenska rättsordningen. Men i ett par avseenden, som vi anser väsentliga från konkurrens- och konsumentsynpunkt, har vi en annan syn än utskottsmajoriteten. Denna syn ger vi också uttryck för i vår reservation. Till det olyckliga i sammanhanget hör att flera av de remissinstanser som yttrat sig över utredningen Förslag till formskyddslag, även kallat Mönsterutred- ningen, SOU 2001:68, eller Mönster Form Design. Förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om mönsterskydd m.m., SOU 2000:79, troligen förbisett vissa konsekvenser av utredningens förslag i de delar som avser mönster- skyddet för synliga reservdelar till bilar. I några ytt- randen har man dock uppmärksammat problematiken. Mot bakgrund av att regeringen avser att låta frå- gan om skydd för reservdelar bli föremål för en hel- hetsbedömning i samband med behandlingen av Mönsterutredningens slutbetänkande, vilket väntas hösten 2002, och det faktum att det finns skäl att avvakta de överväganden inom EU-kommissionen som nu pågår när det gäller hur detta med reservdelar för framtiden ska lösas inom hela EU anser vi mode- rater att det hade varit bättre att införa en reparations- klausul - något som flera medlemsstater har gjort när de för övrigt antagit detta mönsterdirektiv - för att komma runt de för konsumenterna negativa konse- kvenser som det eljest kan bli av regeringens förslag i den här delen. Dessutom: På grund av tvistigheterna i denna frå- ga tillkallade Europeiska rådet en förlikningskommis- sion som ska söka jämka samman de olika viljorna. En övergångsbestämmelse i direktivet, artikel 14, föreskriver bl.a. att medlemsstaterna endast ska kunna vidta förändringar i sina rättsliga bestämmelser gäl- lande synliga reservdelar om syftet med detta är att liberalisera marknaden för sådana delar. Denna omständighet borde också ha föranlett en annan håll- ning än den som regeringen nu intagit då de föreslag- na ändringarna knappast, i varje fall inte enligt vår mening, kan anses ske i liberaliserande riktning. Vår kritik gäller framför allt att man genom en ändring i mönsterskyddslagen sänker tröskeln för formskyddet av reparationsdelar på så sätt att möns- terrätt ska kunna erhållas om "mönstret är nytt och särpräglat" i stället för, som det nu heter och som nu gäller, att det ska föreligga "väsentlig skillnad". Ge- nom att införa en reparationsklausul skulle man dock kunna bevara det nuvarande högre skyddskravet för synliga reservdelar. Den sannolika följden av att inte göra det kan bli att bilproducenterna i praktiken kan tillägna sig ett monopol på reservdelar som tillhandahålls som s.k. originaldelar. Det är ju ingen hemlighet, fru talman, att det är främst genom försäljningen av originalre- servdelar och s.k. märkesverkstadsservice, mer än genom nybilsförsäljningen, som biltillverkarna tjänar merparten av sina pengar. Erfarenheterna visar att om en biltillverkare lätta- re och för längre tid kan erhålla mönsterskydd för sina reservdelar upphör också helt den fria konkur- rensen på reservdelar, något som får genomslag i högre priser, färre verkstäder, dyrare bilpremier m.m. Till saken hör att det huvudsakligen är samma un- derleverantörer av bilreservdelar och fordonskompo- nenter som levererar exakt samma produkt till mär- keshandlarna och märkesverkstäderna som till den märkesobundna eftermarknaden. Skillnaden är bara den att för de förra är reservdelen ofta modellmärkt i själva godset och märkesförpackad och betingar ett högre pris än om den säljs via t.ex. en bildelsgrossist som s.k. piratdel. Säkerhetskraven är i allmänhet desamma. Bilindustrin, som har ett s.k. gruppundantag när det gäller konkurrensfrågor, har bl.a. för märkes- obundna verkstäder sökt begränsa tillgången till tek- nisk reparationsinformation. EU:s konkurrensdirekto- rat ogillar effekterna av detta gruppundantag och arbetar därför nu med att stärka konsumenternas ställning bl.a. genom ökad konkurrens, större valfri- het och billigare reservdelar och service. Detta skulle även kunna komma de ekonomiskt mindre bemedlade till del genom att de oftast är hänvisade till att köpa begagnade bilar med deras inte sällan större repara- tionsbehov. Slutligen, fru talman, vill vi framhålla hur viktigt det är att just när det gäller bilreservdelar och for- donskomponenter - om man nu alls ska kunna ha mönsterskydd för den här typen av varor - behålla nuvarande femåriga skyddsperioder. Regeringen lämnar öppet för det men föreslår samtidigt, i direkti- vets anda, att man ska kunna söka mönsterskydd för högst tre femårsperioder vid ett och samma tillfälle, alltså för 15 år! I detta sammanhang är det inte bra. För en bilmo- dell som utgår ur produktionen finns det knappast något intresse - utöver att behålla monopolet på delar till modellen - från bilindustrins sida för att förlänga skyddet. Möjligheten att från början söka mönster- skydd för en hel 15-årsperiod drabbar därför främst dem som äger äldre bilar. Erfarenheten visar nämli- gen att ju äldre bilen är, desto mindre benägen är ägaren att anlita märkesverkstäder och originalre- servdelar, vilka ju vederbörande blir hänvisad till om ett mönsterskydd får en så lång löptid som 15 år. Sådana delar blir alltså avsevärt dyrare och också svårare att få tag i. Fru talman! För bilkonsumenternas del och för den fria konkurrensens skull ber jag därför att få yrka bifall till den moderata reservationen i lagutskottets betänkande nr 22. 0857394544302 N 2010-01-01 00:00:00 155756 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09115/#anf139