2348410 GP09115 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:115 Onsdagen den 29 maj 2001/02 115 2002-05-29 00:00:00 Vissa frågor om koncessionsavgift på tele- visionens område E8E7834B-CE03-4660-B650-332F2D48A6AD 114 KENTH HÖGSTRÖM (s) s Fru talman! Jag ska ägna huvuddelen av mitt an- förande till att kommentera motiven till varför ut- skottsmajoriteten har landat på den ståndpunkt som redovisas i betänkandet. Jag ska så lite som möjligt kommentera de båda angrepp som företrädarna Karls- son, Moderaterna, och Svensson, Kristdemokraterna, riktade mot minister Ulvskog och mot regeringen. Bakgrunden är välbekant. Bo Könberg gav den historiska bakgrunden till varför TV 4 såsom inneha- vare av ensamrätt att sända TV med reklam i det markbundna nätet har en koncessionsavgift, som då kallades koncessionsavgift och inte skatt och som nu kallas koncessionsavgift och inte skatt, och som up- penbarligen fortsättningsvis kommer att kallas kon- cessionsavgift. Där vill jag reservera mig. Det finns naturligtvis en möjlighet att någon part, t.ex. TV 4 eller någon till dem närstående, gör ett skattemål av det hela eller hävdar att generalitetsprincipen - som Svensson har argumenterat för - skulle stå i strid mot bestämmel- sen om koncessionsavgift. Men det är en konces- sionsavgift som ska erläggas för att man har monopol på att sända TV med reklam. Var och en som följer televisionens utveckling förstår att det tekniska landskapet, den tekniska dis- tributionen, den tekniska produktionen, förändras. Det kallas teknisk utveckling - Bo Könberg sade det - men det kan också kallas att man i dag försöker hitta nya sätt att producera, distribuera och motta TV- signaler även på radions område som är billigare, frekvenssnålare och som skapar större mervärde för både den sändande parten, för den distribuerande parten och slutligen, förhoppningsvis, den mottagan- de parten. Ingenting i dag tyder på att vi har kommit så långt att den digitala produktions-, sändnings- och mottagningstekniken har slagit ut den analoga. Det gäller inte på något enda område - inte TV, inte ra- dio. Tvärtom är det utbudet inom det analoga fre- kvensbandet som fortfarande är den dominerande distributionsformen, produktionsformen och mottag- ningsformen. Så länge detta råder ska naturligtvis TV 4, såsom innehavare av ensamrätten att sända television med reklam, vara koncessionsavgiftsbärare och betala till staten. Var och en som följer frågan förstår att landskapet förändras. Det är inte i snabb takt, men i viss takt. Därför har också regeringen tillsatt en särskild utreda- re som ska beskriva förändringarna inom TV- området, analysera konsekvenserna för utvecklingen, analysera hur konkurrenssituationen på TV- reklammarknaden kommer att påverkas i skiftet mel- lan analogt och digitalt och komma fram till slutsat- ser. Det instämmer utskottet i. Men utskottet har inte egen utredningskapacitet på den nivån att utskottet i dag kan sätta ned fötterna och säga att den ena be- greppsförklaringen är bättre än den andra. Utskottet har sagt att utredningen måste tillsättas, slutföras och komma tillbaka till riksdagen inom kort med förslag om regelförändringar inom det medellånga och det lite längre perspektivet. Det som skedde i fjol var naturligtvis inte bra, dvs. att regeringen missade denna brist i lagstiftning- en, som Radio- och TV-verket påpekade redan i de- cember. Det var inte bra. Det har sagts tidigare i den- na kammare. Utskottet gjorde allt för att tillrättalägga detta misstag. Jag tror också att ministern har bett kammaren delvis om ursäkt för det som skedde. Men det är inte heller bra att TV 4 och ett antal andra jämte TV 4 påstår att den nuvarande lagstift- ningen strider mot grundlagen, som man sade till oss i utskottet, mot EG-rätten eller mot generalitetsprinci- pen. Det bakomliggande syftet med den sortens ar- gument är alldeles uppenbarligen att få en sänkt av- gift. Man betalar avgift för att man har ett monopol i det analoga sändningsnätet och i den analoga pro- duktionsmiljön, där det digitala egentligen är en bi- produkt. Man gör ju inga särskilda program för det digitala mottagningsförhållandet i dag, men vi hoppas att det kommer så småningom. Tänk er att jag säljer en vara eller en tjänst på en marknad som är väl identifierad och som består av ett antal konsumenter och att jag betalar en avgift, en skatt eller moms för att få sälja varan när jag har fått affären gjord. Sedan skänker jag det överskott som jag själv har producerat till en annan marknad utanför landets gränser. Då ska jag naturligtvis inte ha avdrag på momsen som jag redan har erlagt. Det är ungefär så en del resonerar i debatten. Men vi kan vara helt överens, Ingvar Svensson, Bo Könberg, Ola Karlsson och jag, om att regelverket behöver ses över och att man snarast behöver åter- komma till kammaren med förändringsförslag. 0927576375115 N 2010-01-01 00:00:00 155731 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09115/#anf114