<anforande>
<dok_hangar_id>2348409</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:114 Tisdagen den 28 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:486 om ut- redning om cancerplan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>1F6646A7-5C73-4A0D-9A60-633E0069249B</anforande_id>
<anforande_nummer>35</anforande_nummer>
<talare>Socialminister LARS ENGQVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Elisabeth Fleetwood har frågat mig
om regeringen avser att besluta om en utredning om
cancerplan.
Regeringen fattade den 2 maj beslut om att inrätta
ett projekt om en översyn av den högspecialiserade
vården. En av de frågeställningar som ska behandlas
inom ramarna för projektet är huruvida planer för
vissa diagnos- och sjukdomsgrupper kan vara ett bra
redskap för att utveckla och förbättra vården.
Den frågeställning som projektet ska behandla är
sålunda av mer principiell karaktär än en utredning
om en cancerplan. Att utarbeta nationella planer för
vissa diagnoser skulle innebära ett principiellt avsteg
från den nu gällande ansvarsfördelningen inom
svensk hälso- och sjukvård. Sjukvårdshuvudmännen,
i huvudsak landstingen, har i dag ett decentraliserat
ansvar för att organisera hela vården och för att se till
att befolkningen erbjuds en hälso- och sjukvård av
god kvalitet.
Frågan om vi inom svensk hälso- och sjukvård
ska arbeta med denna typ av särskilda planer, exem-
pelvis för cancervården, reser därmed en rad principi-
ella frågor som det är viktigt att få belysta. Vilka
konsekvenser skulle införandet av ett sådant nytt
styrinstrument få för det svenska hälso- och sjuk-
vårdssystemet? Hur skulle sjukvårdshuvudmännens
förutsättningar att prioritera och ta ansvar för helhe-
ten påverkas? Vilka konsekvenser skulle införandet
av planer få för behovet av resurser? Är det lämpligt
att gå fram med en plan på ett område eller bör man
jobba med planer för flera områden samtidigt? Inom
vilka områden är det i så fall lämpligt att gå fram med
planer - cancer, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar,
diabetes?
Cancerfonden och cancerläkarna har anfört starka
argument för att en nationell plan skulle vara ett vik-
tigt instrument för att förbättra just cancervården.
Företrädare för vissa andra sjukdomsgrupper och
andra medicinska specialiteter förespråkar liknande
planer inom sina områden.
Jag har lyssnat på dessa argument och tagit till
mig många av dem. Men sammantaget finns det inte i
dag tillräckligt underlag för att fatta ett beslut om en
utredning om cancerplan eller plan på något annat
område.
Det är mot denna bakgrund som man ska se rege-
ringens beslut att närmare utreda behovet och effek-
terna av särskilda planer och huruvida det är en styr-
modell som vi ska införa i svensk hälso- och sjuk-
vård.
</anforandetext>
<intressent_id>0763673691509</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155529</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09114/#anf35</protokoll_url_www>
</anforande>
