2348409 GP09114 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:114 Tisdagen den 28 maj 2001/02 114 2002-05-28 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:468 om drivmedel och miljö interpellationsdebatt 5DC1EB5B-092C-4FEB-8CFB-F57553586178 100 INGEGERD SAARINEN (mp) mp Fru talman! Jag vill tacka näringsministern för svaret. Jag tror att vi är ganska överens om målen och inriktningen, men vi kanske inte lika säkert är över- ens om hur bra situationen är i dag och hur fort vi borde gå vidare. Men vi får väl se. I går debatterade jag villkoren för alternativa drivmedel med finansministern, och de principiella ståndpunkter som jag hade då räcker till i dag också. I korthet går det ut på att låta så många blommor som möjligt blomma. System, styrmedel och regler ska utformas så generellt och så målinriktat som möjligt, och man ska låta alla aktörer och alla teknologier vara med på lika villkor. En central punkt som finansministern återkom till flera gånger i går var just vikten av teknisk förnyelse, vilket är glädjande. Det stämmer också med närings- ministerns inledning om att vi inte kan förutsäga vad som blir intressant i framtiden och därför bör satsa på flera olika typer av drivmedel. I viss mening är det rätt att regeringen har satsat på flera olika typer av drivmedel. Men det är uppen- bart att fördelningen i dagsläget är skev och att in- riktningen delvis måste förändras. Konkurrensen mellan olika tekniska lösningar börjar ju redan på forskningsstadiet. Om jag kompletterar näringsministerns bild av forskningssituationen för alternativa drivmedel, så som jag förstår den, ser den ut på följande sätt: - Etanol ur cellulosa till ett värde av 210 miljoner kronor över sju år, alltså 30 miljoner kronor per år. En ny pilotanläggning i Örnsköldsvik för ca 180 miljoner kronor som till största delen betalas med olika typer av forskningsmedel. - Etanol ur säd är i dag en kommersiell teknologi i något slags mening. Och här sker ingen egentlig forskning. Men verksamheten stöds med skatte- subventioner på över 200 miljoner kronor per år. - Beträffande biogas finns det ett nytt program på 15 miljoner kronor, som näringsministern nämn- de, och en del övriga medel. Tekniken är dock ganska välkänd och kommersiell i den meningen att många kommuner har byggt eller bygger bio- gasanläggningar. Men framför allt lägger rege- ringen via LIP, Lokala investeringsprogrammet, flera tiotals miljoner årligen på investeringar i bi- ogas för fordonsdrift, och kommuner lägger mångdubbelt mer. Både biogas genom rötning och etanol genom jäs- ning är känd och etablerad teknik sedan länge. Etanol ur cellulosa har det forskats på i Sverige under kanske 20 utan att vi har nått ett tekniskt och kommersiellt genombrott. Det är dags att pröva andra spår också. Men det finns bara en restpost på 10 miljoner kro- nor för forskning kring alla andra typer av drivmedel, och det är ingen imponerande summa i sammanhang- et. Ändå är det väl kanske i denna restpost som de framtida lösningarna ligger. Fortsatt forskning och utveckling kring etanol och biogas är bra, men det får inte begränsa möjligheterna för andra lovande typer av drivmedel. Det behövs alltså mer resurser till området och att resurserna öronmärks för nya projekt. Det är inte fråga om an- tingen-eller utan både-och. Och det är viktigt att ge den signalen till aktörerna. Ansvariga myndigheter verkar också tycka så. Håller näringsministern med om det? Har näringsministern några ytterligare för- slag till hur mångfald och utveckling ska stimuleras ytterligare i fråga om alternativa drivmedel? 0235494367806 N 2010-01-01 00:00:00 155594 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09114/#anf100