2348408 GP09113 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:113 Måndagen den 27 maj 2001/02 113 2002-05-27 00:00:00 Svar på interpellationerna 2001/02:467 och 492 om alternativa drivmedel interpellationsdebatt CEBE8591-8F60-474D-BAE4-89B89C3BB98F 153 INGEGERD SAARINEN (mp) mp Fru talman! Jag vill tacka finansministern för sva- ret på min interpellation. En del frågor kvarstår dock. Jag skulle vilja gå in på ett mer principiellt resone- mang genom att peka på ett antal avigsidor som sammantaget gör att vi inte har riktigt bra villkor för miljövänliga fordon och drivmedel. Finansministern tog upp två viktiga åtgärder för att förbättra situationen. Skattestrategin för alternativa drivmedel är ett bra initiativ, men det finns frågeteck- en. Kommer definitionen av koldioxidneutrala driv- medel att bli klokt utformad, så att den i realiteten styr utvecklingen mot minskade utsläpp av koldioxid? Här är livscykelanalyser ett bra redskap för att avgöra att det verkligen blir så. Är det inte stor risk att medlen för sänkning av koldioxidskatt inte utnyttjas fullt ut medan potten för pilotprojekt blir övertecknad? Kan medel flyttas mellan de två potterna om det skulle behövas? Pilotprojekt är för övrigt ett kortsiktigt instrument som inte kan användas vid investeringar i nya pro- duktionsanläggningar. Det vore bra om finansminis- tern kunde kommentera mina farhågor kring det. Den andra åtgärden som finansministern tog upp var miljöklassningen av drivmedel och att en utred- ning har påbörjats hos Naturvårdsverket. Det är jag glad för. Det var delvis på mitt initiativ som proces- sen inleddes. Men det tar ju ett år innan utredningen är klar. Vi har faktiskt en del konkreta problem på marknaden sedan några år. Det är tekniska detaljer som hade kunnat lösas för länge sedan. Om regering- en också hade beviljat skattedispenser för pilotprojekt de senaste åren i stället för att helt stänga kassakistan hade problemen egentligen inte varit lika stora. Det finns fler exempel på åtgärder som har avig- sidor. Sänkta förmånsvärden på miljöbilar är en som Miljöpartiet har bidragit till och är stolt över. Men några enskilda typer av fordon har valts ut, möjligen på bekostnad av andra lösningar. Åtgärderna ska gälla tre till fyra år, och det är troligen för kort tid för att många företag ska kunna köpa sådana bilar. Det pågår en vägskatteutredning som gör en sam- lad översyn av skatter på fordon. Detta kommer sä- kert att leda till ett antal förändringar i beskattningen, men först om några år. Under tiden råder en osäkerhet på marknaden. Fordonsskatten på tunga fordon, som lastbilar och bussar, är utformad så att den reduceras kraftigt om motorerna är modifierade för att gå på annat drivme- del än diesel. Om fordonet inte modifieras, men ändå går på alternativt drivmedel, utgår full skatt. Biogas till fordonsdrift är fullt skattebefriad, och det är bra. Biogasen måste dock tillverkas genom rötningsprocess. Om den tillverkas på något annat vis blir det full skatt på gasen. Om man tillverkade vätgas på solenergi skulle ingen skattebefrielse utgå. Det är synd att ha regler som sätter stopp för vettiga alterna- tiv om dessa utvecklas. Ett föreslaget EU-direktiv om biodrivmedel inne- håller både definitioner och villkor som till viss del skulle vrida klockan bakåt för alternativa drivmedel. Är finansministern beredd att kämpa för att den svenska skattestrategin sätter sin prägel på EU- direktivet i stället för tvärtom? Sammantaget ser man en rad bra insatser, men de har också avigsidor. Detaljregler styr hur miljövänli- gare fordon och drivmedel ska se ut, snarare än att styra mot slutresultatet lägre miljöpåverkan. En rad åtgärder och utredningar ger inte heller det klimat av konsekvens och långsiktighet som behövs för teknisk utveckling och investeringar i företag. Det handlar om ett komplext område. 0235494367806 N 2010-01-01 00:00:00 155461 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09113/#anf153