2348408 GP09113 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:113 Måndagen den 27 maj 2001/02 113 2002-05-27 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:456 om fastighetsskatten interpellationsdebatt 63AAA56D-7C34-4E51-84EA-8CFF4C1ED1E2 149 Finansminister Bosse Ringholm (s) s Fru talman! Det är regeringens mycket bestämda syfte att vanliga inkomsttagare och pensionärer ska kunna bo kvar i vanliga småhus, och regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för underlätta ett så- dant boende. Den inkomst som staten i dag får från fastighetsskatten är i stort sett densamma som för några år sedan. Däremot har det skett en viss omför- delning, och den har just skett till förmån för pensio- närer och inte minst för barnfamiljer. Begränsnings- regeln gäller faktiskt även i kommuner som har rela- tivt höga taxeringsvärden. Pensionärer som bor i sådana kommuner har särskild nytta av begränsnings- regeln, och där handlar det oftast om att begräns- ningsregeln har inneburit ordentligt sänkta skatter för pensionärer med låga inkomster. Regeringen har alltså via de insatser som har gjorts de senaste åren sett till att 70 % av alla fastig- hetsägare sedan 2002 har fått sänkt fastighetsskatt. Vi har sänkt skattenivån, infört begränsningregeln och gjort förändringar i förmögenhetsskatten som innebär att det i dag är bara ungefär hälften så många som tidigare betalar förmögenhetsskatt. Intäkterna från förmögenhetsskatten är i dag lägre än tidigare. Detta har varit en väldigt god hjälp just för vanliga barnfa- miljer och pensionärer att kunna bo kvar i sina fastig- heter. Jag skulle vilja hävda att den allra största vinsten, som inte minst barnfamiljerna har gjort av regering- ens ekonomiska politik, är att den räntekostnad som en barnfamilj i dag har för sina småhuslån kanske bara är hälften så stor som den var för fem till åtta år sedan, i mitten på 90-talet. I och med att vi i dag har en mycket lägre räntenivå än vi hade under exempel- vis regeringen Carl Bildt i början på 90-talet har barn- familjerna fått sänkta kostnader för sina lån. I väldigt många fall, kanske i de allra flesta, är det faktiskt så att sänkningarna av lånekostnaderna upp- går till många fler kronor än den höjning som man kan ha fått i de lägen i landet där man har fått höjda fastighetstaxeringsvärden och höjd fastighetsskatt. En stor del av Sveriges befolkning bor i sådana delar av landet där man har fått både lägre kostnader för sina lån och sänkt fastighetsskatt. Hela 70 % har ju sedan 2002 fått en sänkt fastighetsskatt. Man bör inte felaktigt beskriva vad som har hänt på fastighetsskattens område. Men man ska naturligt- vis också understryka att det fortfarande finns pro- blem kvar att diskutera, och det är ett av skälen till att regeringen nu inom kort ska besluta om en fortsatt översyn av fastighetsskatten. Syftet med den är na- turligtvis att se om det fortfarande, trots de insatser som har gjorts, finns grupper som kan råka ut för problem med de kraftigt stigande huspriser som vi har sett här i Stockholmsområdet och även i andra delar av landet och som har medfört förändringarna i fas- tighetsskatten. Det är också viktigt, vilket inte är en uppgift för den kommande utredningen men för den kommande riksdagen, för regeringen och framför allt för kom- munerna här i Stockholms län, att se till att vi får i gång ett nytt bostadsbyggande. Om några har drivit upp huspriserna och bidragit till de höjda fastighets- skatterna är det väl de borgerliga majoriteter som Ingrid Strömbom och andra får ta ansvaret för i Stockholms stad, Lidingö, Danderyd, Täby och alla andra borgerligt styrda kommuner med en fullständigt misskött bostadspolitik. Man bygger några hundra lägenheter fastän efterfrågan uppgår till tiotusentals bostäder. Där ligger ansvaret för höjda huspriser, för höjda fastighetstaxeringar och för höjda fastighets- skatter. 0552112259207 N 2010-01-01 00:00:00 155457 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09113/#anf149