<anforande>
<dok_hangar_id>2348408</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09113</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:113 Måndagen den 27 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>113</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:456 om fastighetsskatten</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>8E9DB27E-E18A-447E-A8E0-9B1FDFEB885B</anforande_id>
<anforande_nummer>148</anforande_nummer>
<talare>INGER STRÖMBOM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Bäste finansminister! Vi kan inte
komma ifrån folk som drabbas av de höga skatterna
har ett problem. Så länge en familj, 100 familjer,
1 000 familjer eller flera tusen familjer är berörda av
det här svåra problemet måste vi titta på effekterna av
den förda politiken. Vi måste stoppa ett skenande tåg
innan det krossar alltför många människor.
Jag ser runtomkring mig i min hemkommun att de
unga barnfamiljerna måste flytta ifrån kommunen till
ett billigare boende långt utanför Stockholm. Det
ligger ofta långt bort från arbetsplatserna. Barnen
hamnar i nya skolor, familjen får längre restider och
barnen måste vara längre tid i barnomsorgen. Man får
kortare fritid och ökad familjestress.
Förutom många sorgliga personliga och samhälls-
ekonomiska konsekvenser är detta också en form av
segregation. Man har inte råd att bo kvar där man vill
bo. Det genomsnittliga taxeringsvärdet i min hem-
kommun är numera drygt 3,3 miljoner. Där ser vi
problemen. I min kommun hjälper dessutom inga
begränsningsregler, för där slår förmögenhetsskatten
knockout på alltfler.
Nu går flyttlassen, och det är bara mycket rika
personer som har råd att flytta in i de tomma husen.
Det är segregation, och det är socialdemokratisk poli-
tik som leder till denna.
Finansministern talar om att fastighetsskattten
sänks. Ja visst, men genom det system som vi har
ökar den ändå på sikt. Regeringen har själv i budge-
ten räknat med att statens intäkter från fastighets-
skatten ska öka med nära en miljard under de kom-
mande två åren.
Nu försöker regeringen inför valet stilla den oro
som finns över hela landet genom att tillsätta en ut-
redning till. Bara det faktum att det blir ytterligare en
utredning innebär en bekännelse av att boskatten är
olämplig och borde avskaffas. Kristdemokraterna vill
avskaffa fastighetsskatten och sänka förmögenhets-
skatten.
Finansministern har i dag ett gyllene tillfälle att
tala om och tydliggöra hur den kommande utredning-
en ska se ut. Vilka ramar och vilka direktiv är det som
ska gälla? Kommer direktiven att innehålla den sed-
vanliga begränsningen att statens skatteintäkter inte
får minska? Eller är det så, som jag tyckte att jag
kunde läsa mellan raderna i en DN-artikel häromda-
gen och som jag tror väckte många förhoppningar, att
utredningen ska få fria händer? Är det så att man
förutsättningslöst kan lägga fram de klokaste försla-
gen?
Om resultatet trots allt ska vara oförändrat för
staten, vilka konsekvenser får det för t.ex. villaägarna
i Stockholm? Det finns mycket som man måste fun-
dera på, finansministern, och det finns mycket som
oroar dem som bor i småhus.
Fru talman! Villaägarna har all anledning att kän-
na oro för sitt framtida boende. Att tvingas flytta är
en stor personlig tragedi. Jag skulle vilja höra vad
ministern har att säga för att lugna alla dem som går
omkring med oron för detta och som varje månad
ängslas över om de måste flytta eller kan bo kvar.
Kommer normalinkomsttagare och pensionärer att
kunna bo kvar i sina småhus i framtiden? Vad är
syftet med och innehållet i den kommande utredning-
en?
</anforandetext>
<intressent_id>0330714384902</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155456</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09113/#anf148</protokoll_url_www>
</anforande>
