<anforande>
<dok_hangar_id>2348408</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09113</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:113 Måndagen den 27 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>113</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:431 och 493 om konkurrensvillkor för svenskt jordbruk</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7F2B90D7-6604-4924-8D77-89ABE25D4A4E</anforande_id>
<anforande_nummer>133</anforande_nummer>
<talare>HOLGER GUSTAFSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har avsiktligt försökt att ta upp
det breda perspektivet. Dieselskatten är självklart en
oerhört tydlig symbol för problemet. Det var därför
som jag nämnde inkomstskillnaden mellan finska,
danska och svenska lantbrukare som ligger på unge-
fär 50 %. Det visar lite grann var summan till slut
hamnar i de olika sammanhangen med skatter och
andra villkor. Därför faller så att säga även fastighets-
skatten in i den bilden. Och slutbilden är bekymmer-
sam för svenska bönder.
Svenska folket är ett naturälskande folk med fri-
tidsboende, det rörliga friluftslivet och alla motionä-
rer. Och såvitt jag förstår tar också finansministern
sig ibland en löparrunda i naturen och uppskattar den,
och det gör vi alla.
Det är sannolikt ett nationellt allmänintresse att
medborgare kan komma ut på landsbygden och njuta
av allemansrätten. Men då ska naturen också vara
öppen och inbjudande, och om den ska vara det är det
ett ansvar för riksdag och regering att se till att det
fungerar på landsbygden och att vi har en ekonomisk
tillväxt, vilket jag egentligen är ute efter, så att lands-
bygden får lov att växa.
Jag är bekymrad över regeringens ekonomiska
strypsnara när det gäller landsbygdens lönsamhet.
Den är ofta väldigt tufft och tajt hållen. Jag menar att
kvaliteten på allemansrätten och sysselsättningen
därmed hotas. Och det är inte enbart landsbygdsbe-
folkningens intresse som jag nu argumenterar för,
utan det är allas vårt intresse som är viktigt. Vi önskar
och vill ha landsbygden.
Kommer regeringen, dvs. finansministern och
jordbruksministern, att väga in också dessa kollektiva
nyttigheter när det blir diskussion om dieselskatten så
småningom, eller är det bara en intäktssida i budge-
ten? Jag tycker att det är en väsentlig skillnad på det.
En ökad ekonomisk tillväxt genom att skatten
kommer på lägre nivåer kan faktiskt också skapa fler
jobb på landsbygden och därmed fylla upp statsbud-
geten genom att det blir fler jobb och mer tillväxt och
därmed också sänka kostnaderna för arbetslösheten
som vi har i dag.
Slutligen vill jag fråga finansministern varför re-
geringen inte riktigt vill släppa fram lönsamheten och
den ekonomiska tillväxten på landsbygden och ut-
nyttja EU-politikens alla möjligheter i stället för att
bromsa den med exempelvis dieselskatten och andra
liknande bromsar.
</anforandetext>
<intressent_id>0782713019602</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155441</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09113/#anf133</protokoll_url_www>
</anforande>
