2348408 GP09113 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:113 Måndagen den 27 maj 2001/02 113 2002-05-27 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:431 och 493 om konkurrensvillkor för svenskt jordbruk interpellationsdebatt CC118CB5-332C-431B-B106-C64B789B4362 130 HOLGER GUSTAFSSON (kd) kd Fru talman! Först vill jag tacka finansministern för svaret på interpellationen. Som en liten bakgrund till min interpellation om dieselskatten vill jag gärna påminna om att den eko- nomiska tillväxten i Sverige i väldigt hög grad är koncentrerad till Stockholm, Mälardalen, Göteborg och Malmö. Vi har ett betydande problem på lands- bygden när det gäller den ekonomiska tillväxten. Det är en av grunderna för min interpellation. Landsbygdens ekonomiska motor är faktiskt jord- bruket. Jordbruket genererar väldigt mycket arbetstill- fällen för de servicenäringar som hör ihop med pri- märproduktionen. Det finns väldigt många små före- tag inom servicesektorn. Så har vi hela förädlingsin- dustrin, som också hör till den motor som jag kallar jordbruket. Det råder arbeskraftsbrist i storstadsområdena, men vi har en växande arbetslöshet på landsbygden. Om vi ser lite mer generellt över Europa kan vi se att finns en gemensam EU-politik med samma produk- tionsersättningar till alla, och det råder också en gemensam marknad med en ganska tuff och hård konkurrens från andra EU-länder och också från import. Det råder kamp om försäljningspriserna. Det är okej, och vi tycker att det är rätt att det är så. Vi kan också konstatera att Sverige allmänt sett har de högsta produktionsskatterna, vilket höjer kost- naderna i alla produktionsled och därmed äventyrar svensk konkurrens. Sverige har också klimatstyrda produktionskostnader i form av framför allt högre lokalkostnader för lantbruket och jordbruksnäringen när det gäller att kunna hysa boskapsdjur. Till dessa problem och den tuffa konkurrensen kommer en dieselskatt på 312 öre per liter. Det mot- svarar, herr finansminister, 900 miljoner kronor per år. Dessa pengar måste våra lantbrukare ta in på något annat sätt för att komma i nivå med sina kolleger ute i Europa. Jordbruksverket har låtit göra en studie, en s.k. EAA-kalkyl, som visar att en svensk bonde har en inkomst som är ungefär hälften så stor som den in- komst en finsk eller en dansk lantbrukare har. Den svenska lantbrukaren har hälften av vad en finsk eller en dansk lantbrukare har. De svenska livsmedlen kostar i dag ungefär 20 % mer än livsmedlen i övriga EU. Det beror inte enbart på ICA:s och KF:s oligo- polmarknad i Sverige. Det beror också på regeringens skattepålägg i varje produktionsled, som fördyrar livsmedlen. Mot den bakgrunden, herr finansminister, undra vi kristdemokrater: Måste regeringen systematiskt pres- sa upp kostnaderna, bl.a. dieselskatten, för lands- bygdsnäringen, och därmed pressa ned lönsamheten? Detta ger en lägre ekonomisk tillväxt på landsbygden, där vi verkligen skulle behöva en tillväxt, och i för- längningen leder det till en ökad arbetslöshet just på landsbygden. Varför? är min fråga. 0782713019602 N 2010-01-01 00:00:00 155438 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09113/#anf130