2348408 GP09113 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:113 Måndagen den 27 maj 2001/02 113 2002-05-27 00:00:00 Svar på interpellationerna 2001/02:389 och 473 om rättssäkerheten inom skatteområdet interpellationsdebatt A7D2DEAA-67CC-47DD-BFD4-60798DE6AE52 107 Finansminister Bosse Ringholm (s) s Fru talman! Carl Erik Hedlund har frågat mig om jag kommer att initiera en förändrad lagstiftning så att skattskyldiga som följer skattemyndighetens råd ska kunna lita på dessa och varken drabbas av ompröv- ningar eller skattetillägg. Vidare har Petra Gardos frågat näringsminister Björn Rosengren vad han avser att göra för att öka rättssäkerheten inom skatteområdet och göra skatte- lagstiftningen mer småföretagarvänlig. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på den interpellationen. Båda interpellationerna gäller rättssäkerheten vid beskattning. Jag har därför valt att besvara dem gemensamt. I maj förra året hade Carl Erik Hedlund och jag en diskussion om bl.a. skattemyndigheternas råd och upplysningar till enskilda. Jag vill nu som då fram- hålla att jag har ett stort förtroende för skatteförvalt- ningens personal. Självfallet ska man kunna lita på de råd och upplysningar som lämnas av Riksskatteverket och skattemyndigheterna. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet som bedrivs inom dessa myndigheter och de komplicerade frågor det handlar om kan det emellertid inte uteslutas att det i några fall lämnas en felaktig upplysning. Det är ett av skälen till att det allmännas skadeståndsansvar utvidgats fr.o.m. 1999. Har en enskild efter ikraftträdandet av de nya reglerna fått en felaktig upplysning av en myndighet, kan han få ersättning för den förmögenhetsskada han har drabbats av. Det finns i detta sammanhang inte något krav på att upplysningen har lämnats i samband med myndighetsutövning. Som Carl Erik Hedlund påpekar i sin interpella- tion har de skattskyldiga dessutom en möjlighet att, i de fall de anser att det är extra viktigt att få ett tillför- litligt besked i en svårbedömd skattefråga, begära ett bindande förhandsbesked. Enligt min åsikt är det inte lämpligt att ha en ord- ning som innebär att en skattskyldig som har fått ett felaktigt besked med automatik ska få lägre skatt än vad som egentligen skulle påföras enligt de regler som riksdagen har beslutat. Det är i stället nödvändigt att ha en ordning som i dag och som innebär att den skattskyldige kompenseras för den skada som han eventuellt har lidit. Skulle Riksskatteverket komma fram till att ekonomisk ersättning inte ska utbetalas eller ska utgå med lägre belopp än det begärda, kan den enskilde få frågan prövad i allmän domstol. I de fall där en enskild har lidit skada av ett felak- tigt råd innebär reglerna om skadestånd att han kan kompenseras inte bara i omprövnings- och eftertaxe- rings- eller efterbeskattningsfallen utan också för skada han lidit i samband med de ordinarie taxerings- och beskattningsbesluten. Skattetillägg ska tas ut om den skattskyldige läm- nat en oriktig uppgift. Anför den skattskyldige att han erhållit uppgiften från skattemyndigheten är detta en omständighet som får beaktas vid bedömningen av om den skattskyldige ska befrias från skattetillägget eller inte. Befrielse förutsätter att den skattskyldige har lämnat alla relevanta och nödvändiga uppgifter till skattemyndigheten och ändå fått en felaktig upp- lysning. En annan förutsättning är att den skattskyldi- ge inte visste att upplysningen var felaktig när han använde den i deklarationen. Både den nu berörda skattetilläggsfrågan och de problem kring rättssäkerheten i skattetilläggsproces- sen som Petra Gardos tar upp i sin interpellation be- handlas i det betänkande, Skattetillägg m.m., som lämnades av 1999 års skattetilläggskommitté i februa- ri 2001. Betänkandet, som har remissbehandlats, bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Petra Gardos påpekar att rättsosäkerheten för små- företagare ökar av att systemet med överklagande till förvaltningsdomstolarna i dag är så krävande att den företagare som blir felaktigt behandlad tvingas avstå från att överklaga på grund av resursbrist vad gäller tid och pengar. För att underlätta enskildas processföring i för- valtningsdomstolarna har rätten en skyldighet att se till att målet blir utrett i den omfattning som krävs. Rätten ska vid behov också anvisa hur utredningen bör kompletteras. Det är också av betydelse för rättssäkerheten att den skattskyldige i vissa fall kan medges ersättning av allmänna medel för kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen har be- hövts för att ta till vara hans rätt. I syfte att förenkla deklarationsförfarandet kom- mer även de fysiska personer som är näringsidkare fr.o.m. taxeringen 2003 att erhålla en förtryckt allmän självdeklaration. Resultatet av näringsverksamheten kommer de att få redovisa på en bilaga till den all- männa självdeklarationen. För att förenkla för nya företagare pågår inom Regeringskansliet beredning av ett förslag som inne- bär en möjlighet för nystartade företag att få uppskov med den preliminära skatten i tre månader. Förslaget omfattar både fysiska och juridiska personer. Genom möjligheten att få uppskov med betalning av prelimi- närskatten förbättras likviditeten för de företag som omfattas av förslaget, eftersom de då bör hinna få betalt för sina första fakturor innan preliminärskatten ska börja betalas. Beredning pågår också av det förslag till förenk- lade bestämmelser för beskattning av handelsbolag som lämnats av Förenklingsutredningen i april i år. I korthet innebär förslaget att handelsbolag ska be- skattas som skattesubjekt och att delägarna ska be- skattas för de uttag de gör från bolaget. Det pågår alltså ett flertal lagstiftningsarbeten som syftar till att öka rättssäkerheten i skatteprocessen och till förenklingar för företagare. Detta är ett arbete som regeringen bedriver kontinuerligt. 0552112259207 N 2010-01-01 00:00:00 155415 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09113/#anf107