2348406 GP09111 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:111 Torsdagen den 23 maj 2001/02 111 2002-05-23 00:00:00 Det frivilliga försvaret DA69DA75-86A0-4A5B-9763-145AE21A6091 9 MARGARETA VIKLUND (kd) kd Herr talman! Jag ställer mig bakom Kristdemo- kraternas reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 4. Herr talman! Under innevarande mandatperiod har det svenska försvaret genomgått ett elddop milt uttryckt. Det har varit en oerhört turbulent period för försvar och personal, och jag kan inte se att den är slut ännu. Vi kristdemokrater har ofta framfört att det sak- nats en helhetsbild inför alla mer eller mindre olika stora och betydelsefulla förslag till totalförsvarets framtida organisation och innehåll som riksdagen haft att ta ställning till. Regeringen har gång på gång pre- senterat olika delar av en komplicerad och kostnads- krävande verksamhet, utan att det ges möjlighet att överblicka helheten. Det ger ett förvirrat och svårbedömt intryck när konsekvenserna av det förslag som är aktuellt att besluta om inte är överblickbara. Detta gäller också propositionen Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret. Propositionens förslag är otydliga. Många frågor lämnas obesvarade. Det gäller exempelvis den frivil- liga försvarsverksamhetens organisation, innehåll och ledarskap. Det finns risk för att oklara beslutsunderlag och förslag kan resultera i felaktiga beslut. Det är därför angeläget att regeringens propositioner är grundade på tillförlitliga och väl genomarbetade underlag. Om så inte är fallet ser vi kristdemokrater det som ett allvarligt hot mot demokratin. Herr talman! Dagens försvarspolitiska säkerhet och trygghet handlar inte enbart om vilken materiel eller vilka system försvaret har samt om rätt kunskap om hur de ska handhas och handskas med. Det hand- lar också om oväntade hot och företeelser i vår var- dag, som kan drabba oss allesammans. Tryggheten och säkerheten handlar om hur vi som enskilda indi- vider kan skydda oss och bli skyddade om det fruk- tansvärda och oväntade skulle inträffa. Vid terrorat- tacker och krigsöverfall är det oftast civilbefolkning- en, som inte kan eller får försvara sig själv, som drabbas. Men det finns lärdomar att hämta om hur männi- skor klarar av svåra situationer. Belägringen av Sara- jevo i Bosnien-Hercegovina är ett sådant exempel. Den belägringen lärde oss att det hos människor finns en inneboende kraft, förmåga och vilja till både överlevnad och till att hjälpa sina medmänniskor i svåra och nästan omöjliga situationer. Den kraften är viktig att ta till vara. Men en förutsättning är att män- niskan har någon form av trygghet i den konkreta situationen. I ett sådant sammanhang är, som jag ser det, hemvärnet en stor tillgång för att skydda befolk- ningen och ge människorna trygghet i det nära sam- hället. Så borde det vara i alla fall, och så utgår jag ifrån att det är - men jag är inte riktigt säker på att det är så. Många orter som tidigare har haft regementen och garnisoner saknar nu i dag sådana. Därmed har den sammanhållande länken mellan hemvärnet och det övriga totalförsvaret försvunnit i många regioner. I propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret konstaterar regeringen att hemvärnet för närvarande endast består av 69 000 personer mot målbildens 90 000. Nu spelar detta enligt regeringens synsätt inte någon större roll. Man kan ju trolla bort differensen genom att övergå till att definiera hemvärnet i termer av antalet bataljoner, nämligen 170 stycken, i stället för antalet aktiva hemvärnsmän. Att det finns vakan- ser, i en del fall betydande vakanser, i dessa 170 ba- taljoner tycks inte bekymra så stort. Vi kristdemokrater kan inte acceptera att rege- ringen döljer summan, och kanske också misslyckan- det, när det gäller att rekrytera till hemvärnet med en kosmetisk organisationsförändring. Herr talman! I den kristdemokratiska motion som behandlats av utskottet föreslår vi att regeringens passiva personalförsörjningsstrategi för hemvärnet ersätts med en offensiv strategi som bygger på direkt- rekrytering enligt den modell som redan finns i dag. Men eftersom unga människor i dag lever ett mer hektiskt liv än för bara något decennium sedan måste kontraktsmodellen dessutom bygga på flexibilitet och någon form av ekonomiskt incitament som ter sig tillräckligt lockande. Grunden för deltagande måste dock alltid vara frivillighet och medborgerligt enga- gemang. En kontrakts- och rekryteringsmodell bör därför kunna anpassas för studerande vid universitet och högskola. En ytterligare kontrakts- och rekryterings- modell bör kunna anpassas för unga män och kvinnor som just har tagit steget in i förvärvslivet. De modeller vi skissar i motion och reservation medger en jämn och kontinuerlig personalförsörjning som innebär att i stort sett samtliga hemvärnsbataljo- ner ständigt är kompletta. Modellen innebär också att folkförsvarstanken i högre grad än med nuvarande urholkade värnplikts- system kan vidmakthållas. Det är därför Kristdemo- kraternas uppfattning att regeringen snarast bör utreda förutsättningarna för en personalförsörjningsmodell i linje med vad som finns beskrivet i vår motion, men också i reservationen. Herr talman! Ett annat problem när det gäller hemvärnets framtid handlar om vilken roll hemvärnet egentligen ska spela i de nya nationella skyddsstyrkor som är under uppbyggnad, men som i dagsläget fort- farande befinner sig på planeringsstadiet. I stora delar av vårt land är det hemvärnet som ska säkerställa försvarsmaktens möjligheter till territoriell närvaro. Men det framkommer inte i den proposition som vi nu behandlar hur regeringen har tänkt att hemvärnet ska organiseras inför framtiden och utifrån de fast- ställda fyra huvudmålen. Det påpekas att hemvärnet ska ingå i de nationella skyddsstyrkorna. Det låter bra, men i propositionen anges inte hur denna sam- ordning ska organiseras eller fungera. Det anges i stället att regeringen ska återkomma i budgetproposi- tionen för 2003 samt i nästa försvarsbeslutsproposi- tion avseende de nationella skyddsstyrkornas närmare utformning. Därmed blir den proposition som vi de- batterar i dag hängande fritt i luften. Kristdemokraterna anser därför att regeringen sna- rast ska återkomma med ett klargörande förslag om hur den frivilliga totalförsvarsverksamheten ska in- tegreras i de nationella skyddsstyrkorna och hur den verksamheten ska organiseras och ledas samt vad den konkret ska innehålla och vad detta innebär för total- försvaret i stort. Herr talman! Folkrörelserna har haft en stor bety- delse för den demokratiska utvecklingen i vårt land. Också inom totalförsvaret finns en väl etablerad fri- villig verksamhet. Under den tidigare nämnda, flera år långa, beläg- ringen och terrorverksamheten riktad mot befolk- ningen i Sarajevo och Bosnien-Hercegovina lyckades människorna hålla stånd mot granatattacker och prickskytte. En anledning till detta var de frivilliga organisationer som byggdes upp och som både för- enade och hjälpte människor att inte tappa modet utan att i stället överleva. Det bildades exempelvis det som vi i Sverige kallar hemvärnsgrupper till skydd för människorna. Dessutom bildades grupper som hjälpte gamla och sjuka att få vatten, mat och kläder och som såg till att förskolor och skolor fungerade någotsånär, att människor inte frös ihjäl, att sårade och skadade tröstades och hjälptes, att utarbetad sjukvårdspersonal avlöstes och att teatergrupper försökte få barnen att tänka på något annat än det fruktansvärda som hände runtomkring dem m.m. Herr talman! Kristdemokraterna anser att uppdrag och statliga medel till frivilliga försvarsorganisationer bör utgå från huvuduppgifterna, dvs. att verka för totalförsvarets demokratiska förankring, för en höj- ning av samhällets och medborgarnas beredskap att möta olika påfrestningar genom information och upplysning och för att höja individens förmåga att dels själv kunna förebygga och klara olika påfrest- ningar, dels ge stöd och hjälp åt andra medborgare som drabbas. I huvuduppgifterna ingår också att vara en förstärkningsresurs för kommuner och statliga myndigheter vid extraordinära situationer, att med- verka med kompetens och resurser vid olika typer av internationella insatser och att bidra till personalför- sörjningen till totalförsvarets utbildnings-, bered- skaps- och krigsorganisationer. Det finns en stor resurs hos de frivilliga organisationerna som måste tas till vara. Herr talman! Utan att det bekräftas i den proposi- tion som vi nu diskuterar infinner sig tanken att rege- ringens tanke är att frivilligorganisationerna ska er- sätta åtminstone en del av de funktioner som försvun- nit i det hårt nedbantade totalförsvaret. I så fall måste det framgå tydligt i planerna för verksamhet och organisation av det framtida totalförsvaret samtidigt som relevanta resurser, inte minst när det gäller peng- ar och materiel, ställs till frivilligorganisationernas förfogande. Som jag redan har nämnt ställer jag mig bakom Kristdemokraternas reservationer, men yrkar bifall till reservation 4. 0812087943307 N 2010-01-01 00:00:00 155120 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09111/#anf9