2348406 GP09111 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:111 Torsdagen den 23 maj 2001/02 111 2002-05-23 00:00:00 Samhällets säkerhet och beredskap 0AE007EA-82C6-4BA1-B171-E1AF9298EC59 3 ÅKE CARNERÖ (kd) kd Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3 men står givetvis bakom övriga kristdemokratiska reser- vationer. För tio år sedan väckte mina kollegor Fanny Ri- zell, Margareta Viklund och jag en motion inför för- svarsbeslutet 1992 där vi bl.a. påpekade att om sam- hället tidigt tar hänsyn till sårbarhet och risker mins- kar vi behovet av kostnadskrävande beredskapsåtgär- der och ökar säkerheten i det fredstida samhället. Vi ville ha en utredning som belyste samhällets sårbarhet och det civila försvarets konsekvenser av detta. Ett enigt försvarsutskott uppmanade regeringen att till- sätta en parlamentarisk kommitté som behandlade samhällets beredskap mot olika fredstida hot. Efter Hot- och riskutredningens betänkande 1995 har vi i riksdagen kunnat ta del av regeringens skri- velser om beredskap mot svåra påfrestningar. Som jag ser det tar vi nu ett viktigt steg på väg mot en bättre krishanteringsförmåga. När samhällets aktörer arbetar gemensamt och mot samma mål får vi ett säkrare samhälle. Herr talman! Det finns många exempel på att först när en kris inträffat skapas intresse att vidta åtgärder för att förebygga eller förhindra den skada som redan skett. Samhället måste ha god förmåga att hantera de krissituationer som ligger mellan normala påfrest- ningar på samhället och väpnat angrepp och som berör många samhällsområden. Under det kalla kriget var krig och fred två tydliga förhållanden men i dag kan vi riskera att hamna i en situation där händelser utvecklas i en gråzon mellan krig och fred med stor osäkerhet som följd. Det krävs därför en utvecklad struktur för sam- ordning och gemensam hantering av tvärsektoriella hot. Kristdemokraterna anser att det förslag till led- ningssystem för krishantering i samhället utgående från områdesansvaret hos kommun, länsstyrelse och regering som nu debatteras kommer att öka samhäl- lets säkerhet och beredskap. Samordning, samverkan och sambruk blir nyckelord i sammanhanget. Herr talman! Grunden för vår krishanteringsför- måga börjar hos den enskilda människans säkerhets- medvetande. Att agera på rätt sätt vid olyckor, kata- strofer och störningar i viktiga infrastruktursystem kan få stor betydelse för konsekvenserna av det in- träffade. Vi kristdemokrater har föreslagit en utredning om vardagens hot och risker med syfte att bilda utgångs- punkt för kunskapslyft och informationsspridning om de olyckor och påfrestningar vi kan utsättas för i det fredstida samhället och hur olyckor kan förhindras. Skolan och frivilligorganisationerna har en viktig roll när det gäller utbildning och information i dessa frå- gor. Utskottet skriver nu att Räddningverkets arbete med informations- och kunskapsspridning för att stärka den enskilda människans förmåga fortskrider i samarbete med frivilligorganisationer och samver- kande myndigheter. Detta är bra och bör nu utvecklas vidare så att det förmedlas ut i samhällets olika verk- samheter och når den enskilda människan på olika sätt. Sådana insatser har stor betydelse för att förbätt- ra vårt samhälles robusthet. Herr talman! Länsstyrelsen har enligt länsstyrel- seinstruktionen ett tvärsektoriellt ansvar vad gäller hälsa, säkerhet och totalförsvar. Vi har i vår motion framfört att det utvidgade områdesansvaret kommer att kräva utökade resurser bl.a. för att årligen följa upp kommunernas risk- och sårbarhetsplanering. Neddragningar av länsstyrelsernas resurser för totalförsvarsverksamhet under senare år har medfört att förutsättningarna för att hantera allvarliga kriser kan variera mycket mellan olika länsstyrelser. Det är därför värdefullt att försvarsutskottet nu utgår ifrån att länsstyrelserna tilldelas de resurser som krävs för att länsstyrelserna ska kunna genomföra de uppgifter som åläggs dem genom det nya krishanteringssys- temet. Regeringens och Regeringskansliets roll som na- tionell krishanteringsfunktion är av utomordentligt stor betydelse för att lösa samordningsproblem vid allvarliga kriser på den nationella nivån. Sårbarhets- och säkerhetsutredningen har utförligt redogjort för ett förslag till nationellt krishanterings- organ. Det är framför allt samordningen av ett flertal "krisaktörers" agerande i en komplex och för sam- hället mycket allvarlig situation som måste stärkas. Kristdemokraterna anser att regeringen bör inrätta ett krishanteringsorgan på nationell nivå. Herr talman! En effektiv informationsförmedling blir avgörande för om myndigheterna lyckas lösa planerade åtgärder vid kriser och i krig, och därför behövs en god beredskap för att kunna möta ett ex- plosionsartat informationsbehov. Krisbered- skapsmyndigheten får här en mycket viktig uppgift. I det här sammanhanget vill jag även betona att hela samhällets beroende av informationsteknik med dess inneboende sårbarhet har en säkerhetspolitisk bety- delse. Jag tror att det i en alltmer komplex samhällsut- veckling blir än viktigare att kartlägga och analysera opinioner. Styrelsen för psykologiskt försvar har genom återkommande opinionsundersökningar sedan starten 1952 förmedlat medborgarnas syn inom om- rådena säkerhetspolitik och försvar. Regeringen anför i propositionen att "det är väsentligt att människorna har ett förtroende för det demokratiska systemets förmåga att kunna hantera det inträffade". Med tanke på en breddad hotbild finns det behov av att utröna medborgarnas inställning i en rad sam- hällsfrågor. Kristdemokraterna anser därför att Styrel- sen för psykologiskt försvar, som fristående från Krisberedskapsmyndigheten, även i fortsättningen bör bedriva forskning inom områdena opinionsanalys, långsiktiga förtroendefrågor och massmedier. Detta framgår just av reservation nr 3. Herr talman! Kristdemokraterna anser att rege- ringen snarast bör utarbeta ett förslag till upphandling av ett radiokommunikationssystem baserat på TETRA-standard. I det här betänkandet får regering- en för tredje gången en tydlig signal från försvarsut- skottet att aktivt bygga upp ett landstäckande kom- munikationssystem för samhällsviktiga verksamheter. Herr talman! Tusentals människor har under de senaste vintrarna varit utan elektricitet under flera dygn. Elavbrotten beror bl.a. på brister i det förebyg- gande skogliga underhållet utmed de s.k. lednings- gatorna. Det är därför glädjande att elbranschens målsättning nu är att ingen enskild nätkund ska vara utan tillgång till el under mer än 24 timmar. I föreskrifterna för vegetation i ledningsgator finns märkligt nog inte några krav på avstånd mellan friledning och vegetation vid sidan. Genom ett bättre förebyggande underhåll av ledningsgatorna bör det vara möjligt att nå högre tillförlitlighet i leveranserna av el. Kostnaderna för detta förebyggande underhåll blir betydligt mindre i jämförelse med andra lösning- ar som t.ex. utbyte av luftledningar eller byte till jordkablar. Mot bakgrund av elförsörjningens betydelse för samhällets funktion anser vi kristdemokrater att det finns skäl att utarbeta vilka kvalitetskrav som Ener- gimyndigheten bör ställa angående ledningsgator i samband med nätkoncessioner just för att öka elsys- temets robusthet vid storm eller snöoväder. Propositionen anför att det allvarligaste hotet mot elförsörjningen i fredstid är extrema väderförhållan- den samt sabotage mot vitala delar av elsystemet. Eftersom vi vet att det snöar i vårt land varje vinter anser vi kristdemokrater att det bör gå att minska sårbarheten genom ett förbättrat underhåll av led- ningsgatorna. Herr talman! Samhällsutvecklingen innebär att andelen äldre ökar, vilket medför ett växande behov av vård och omsorg. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården i kriser och i krig kommer naturligtvis att utsättas för en mycket stor belastning. Därför är det viktigt att konsekvenserna av de senaste årens föränd- ringar inom hälso- och sjukvården vad gäller kapaci- tet och uthållighet noggrannt följs upp ur beredskaps- synpunkt. Hemtjänsten, som förmedlar service och vård inom äldreomsorgen, måste belysas i detta sam- manhang. Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i kris och krig måste därför planeras noga. Det av stor vikt att klargöra vilka krav som kan komma att ställas på socialtjänsten vid allvarliga störningar i viktiga sam- hällsfunktioner. Ansvaret mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården måste även klaras ut. Kristde- mokraterna har därför krävt en analys av de nya ho- tens konsekvenser för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. För att inte äventyra patientsäkerheten anser vi även att fortsatta resurser måste avsättas som säkerställer sjukhusens reservförsörjning. Herr talman! Sårbarheten i ett modernt samhälle som Sverige är stor. Att förebygga och hantera svåra påfrestningar ställer stora krav på samhällets innebo- ende styrka, stabilitet och flexibilitet eller med andra ord robusthet. Det är naturligtvis ingen tillfällighet att propositionen nämner robusthet 33 gånger. Det är nu viktigt att de frivilliga försvarsorganisa- tionernas engagemang tas till vara i det reformerade krishanteringssystemet liksom de resurser som finns inom näringslivet. Ju stabilare beredskapen är i det fredstida samhället, desto bättre blir möjligheterna att också klara påfrestningarna i hela hotskalan fred- kris-krig. Nu återstår att förse de olika myndigheterna med de mandat och resurser som krävs för att kunna genomföra ett effektivt säkerhets- och beredskapsarbete. 079223680900 N 2010-01-01 00:00:00 155114 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09111/#anf3