<anforande>
<dok_hangar_id>2348406</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09111</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:111 Torsdagen den 23 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>111</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Det frivilliga försvaret </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A2CECE75-290A-4A57-9B60-0C853CCFA5B1</anforande_id>
<anforande_nummer>16</anforande_nummer>
<talare>OLA RASK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Låt mig först få kommentera det se-
naste replikskiftet och några andra påståenden som
har gjorts.
Även om ersättningsfrågan när det gäller hemvär-
net, som Leivik talar om, inte har behandlats i den här
propositionen är det en fråga som är levande, kommer
att vara levande och kräva sin lösning framgent. Som
en helhet tycker jag att vi har klarat ut det ganska bra
den här gången. Jag vet att det finns en oro om det ute
i hemvärnsleden och även hos frivilligorganisationer-
na.
Offensiv personalrekrytering tar Margareta
Viklund upp. Jag vågar nog, i egenskap av en av
regeringen förordnad representant i Rikshemvärnsrå-
det, påstå att det är en sprudlande aktivitet av diskus-
sion och idéer som stötts och blötts. Jag har redan sett
ett antal TV-inslag och affischer där hemvärnet re-
kryterar på olika sätt.
Man har inte fastlagt hur de nationella insatsstyr-
korna exakt ska se ut. Både Margareta Viklund och
Björn Leivik säger att det gör att Hemvärnet hänger i
luften. En debatt pågår inom Rikshemvärnet under
Mats Fälts ledning, och ett remissarbete är ute. Man
tycker att det är en ganska bra ordning att man får
diskutera för att i ett så osäkert läge som man nu
befinner sig i försöka hitta hemvärnets roll, att man
får vara med och påverka hur de nationella insatsstyr-
korna ska fungera.
Det är några kommenterar till det som har sagts i
diskussionen. Jag delar naturligtvis inte Lars Ång-
ströms uppfattning. Jag vet att det inom en rad frivil-
ligorganisationer, inte minst lottorna, pågår en nyori-
entering mot att få uppgifter som överensstämmer
med den framtida hotbilden.
Låt mig sedan gå över till att yrka bifall till ut-
skottets förslag och avslag på de föreliggande reser-
vationerna. Jag vill bara kort säga att vi har, som har
sagts från flera håll, i Sverige en tradition av medbor-
garengagemang, där de frivilliga organisationerna och
hemvärnet utgör en viktig del och har under efter-
krigstiden utgjort en väsentlig resurs för det svenska
totalförsvaret. Regeringen anser i propositionen att
det är betydelsefullt och understryker att det är viktigt
att även i framtiden ta vara på det engagemang och
den kompetens som finns i de frivilliga försvarsorga-
nisationerna.
Propositionen Frivillig försvarsverksamhet inom
totalförsvaret, som vi behandlar nu, är en konsekvens
och en fortsättning av de förändringar av totalförsva-
ret som riksdagen beslutade våren 1999 och våren
2000. Reformarbetet inom den frivilliga försvarsverk-
samheten är lika påtagligt som inom totalförsvaret i
övrigt. Utskottet och regeringen anser att stödet till de
frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet måste
anpassas till de förändringar som sker i övrigt inom
totalförsvaret. Det är vi helt eniga om i utskottet.
Därför bör det göras återkommande översyner av
vilka organisationer som ska få del av stödet. Det är
också ett nytänkande. Man måste leva upp till vissa
krav. Stöd ges till dem som bedriver verksamhet som
är angelägen och betydelsefull utifrån de fyra mål
som totalförsvarsförmågan ska ha. De frivilliga för-
svarsorganisationerna bör stimuleras till att sprida
kunskap och information om totalförsvaret, medverka
till fortbildning, utgöra rekryteringsbas och i övrigt
medverka till totalförsvarets folkliga förankring.
En förändrad inriktning av hemvärnet innebär
bl.a. att det blir en viktig del av den nationella
skyddsstyrkorna, men hemvärnsförbanden ska ut-
vecklas och utökas från dagens 157 bataljoner till
170. Vissa hemvärnsförband ska efter utbildning få
uppgifter av högre svårighetsgrad. Bevakning, skydd
och ytövervakning kommer att fortsättningsvis vara
tyngdpunkten för hemvärnets uppgifter, men vissa
förband kommer att få utökade uppgifter för bevak-
ning, skyddsuppgifter och vissa försvarsunderrättel-
seuppgifter. De här vidgade uppgifterna innebär att de
mer kvalificerade förbanden inom hemvärnet kom-
mer att tillföras mer avancerad materiel som finns
tillgänglig inom Försvarsmakten.
Det här är ett förändringsarbete som pågår inom
frivilligorganisationer, inom hemvärnet och inom
totalförsvaret och som jag tror kommer, efter det att
vi har diskuterat och prövat det, att leda fram till ett
bra folkligt förankrat försvar som också motstår mor-
gondagens påfrestningar.
</anforandetext>
<intressent_id>0837501934208</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155127</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09111/#anf16</protokoll_url_www>
</anforande>
