2348406 GP09111 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:111 Torsdagen den 23 maj 2001/02 111 2002-05-23 00:00:00 Kulturmiljövård 0F8C9197-7870-4401-A589-71176753495C 120 JAN BACKMAN (m) m Fru talman! I det ärende vi nu ska debattera finns elva reservationer som vi moderater, ensamma eller tillsammans med andra partier, står bakom. Vi har också avgett tre särskilda yttranden. Jag kommer inte att beröra de reservationer som handlar om Riksan- tikvarieämbetet och de arkeologiska undersökningar- na. De tas upp av Lennart Fridén senare i debatten. Fru talman! Regeringens bidrag till detta betän- kande består av skrivelse 171 Unescos världsarvskonvention och de svenska världsarvsob- jekten. Av skrivelsen framgår att regeringen anser att nuvarande regelverk och organisation för skydd av och stöd till de svenska världsarven är tillfredsstäl- lande, samt att Sverige i framtiden bör vara restriktivt med att nominera nya världsarv. Vi moderater har ställt oss bakom denna slutsats, men vi har ändå i ett särskilt yttrande framhållit att många av de miljöer som föreslagits som världsarv är klart skyddsvärda och att den nya inriktningen kan aktualisera frågan om lösningen kanske är att införa en ny nationell skyddsform. Betänkandet redovisar förtjänstfullt hur skyddet av kulturmiljöer regleras i lagen om kulturminnen, miljöbalken och plan- och bygglagen. Den totalbedömning av behovet av skydd och stöd som en världsarvsnominering innebär har genomförts i nära samarbete mellan berörda myndigheter. Det är viktigt att så kan ske även i fortsättningen. Vi har i reservation 1 ställt oss bakom en motion av Bertil Persson, där han föreslår att Sverige ska erbjuda sig att ta ett särskilt ansvar för ett världsarv i Ghana. I detta ingår en byggnad med svensk anknyt- ning, nämligen Cape Coast Castle. Borgen uppfördes i svensk granit under namnet Carolusborg av 250 slavar för över 350 år sedan när den svenska slavhan- delskolonin Cabo Corso grundades. En sådan svensk insats skulle vara helt i enlighet med Unescos filosofi om en allmän uppslutning bakom de världsarv vi har. Regeringen borde kunna ge t.ex. Svenska Institutet i uppdrag att inleda ett samarbete med berörd myndig- het i Ghana, Ghana Museums and Monuments Board. Jag yrkar, av respekt för gruppledarnas överens- kommelse om att begränsa antalet voteringar, bifall endast till denna reservation, alltså nr 1. Fru talman! I reservation 3 varnar vi för vad som kan hända om man ger sig på gamla bevarandevärda byggnader med felaktiga metoder, vilket skett i världsarvet Visby. Vi är medvetna om att Länsstyrel- sen i Gotlands län håller på med en utredning om de skador som åstadkommits och har föreslagit att man i ett seminarium skulle låta alla goda krafter samverka för att komma fram till lämpliga lösningar. I reservation 10 aktualiserar vi än en gång be- greppet signifikans - förra gången var det i samband med att vi diskuterade museernas gallringsarbete - som en möjlighet att i situationer när konkurrerande intressen försvårar beslutsprocessen, t.ex. kring ett byggnadsföretag, kunna väga in kulturminnesaspek- ten på ett sakligt och för allmänheten lättbegripligt sätt. Utskottets studieresa till Australien i höstas har på denna punkt varit en inspirationskälla, men vi har också fått signaler vid våra kontakter med olika län att de länsantikvariska myndigheterna borde vara tydligare i sin argumentering för långtgående arkeo- logiska undersökningar. Då skulle ett införande av begreppet signifikans kunna vara till stor nytta. Fru talman! I reservation 16 aktualiserar vi av- vägningen mellan skogliga intressen och kulturmiljö- aspekten. Vi föreslår att regeringen gör en översyn av gällande regler. Självfallet är det vår förhoppning att det pågående projektet Skog och historia ska bidra till att öka förståelsen hos markägare, brukare och entre- prenörer för behovet av skydd för skogens kulturarv- svärden. Skulle det under projektets gång visa sig att olika restriktioner medför att skogsägaren inte kan leva upp till skogsvårdslagens produktionsmål menar vi att regeringen bör överväga att dra paralleller med mil- jöbalkens regler för ersättning vid intrång och avse- värt försvårad pågående markanvändning och införa liknande regler i kulturminneslagen. Det skulle för- modligen påtagligt öka möjligheten att involvera skogsägarna i kulturmiljövården till glädje för alla parter. Reservation 18 innehåller ett krav på ett tillkänna- givande om att förordningen om bidrag till kultur- miljövård bör ändras så att det blir möjligt att tillföra objektsanknutna stiftelser engångsbidrag. Dessa skulle kunna föras till en fond vars avkastning kunde bidra till att stiftelsen fick kostnadstäckning för drift och långsiktigt underhåll. Det skulle vara ett användbart alternativ till ett dyrbart offentligt övertagande av ansvaret för ett mindre antal, från kulturhistorisk synpunkt nationellt prioriterade, anläggningar och möjliggöra fortsatt engagemang från frivilliga krafter som kan fylla des- sa viktiga kulturmiljöer med liv och innehåll. Förslaget stämmer väl överens med den modell som beskrevs i Kulturarvsutredningens betänkande 1995. Fru talman! I ett särskilt yttrande pekar vi på be- hovet av statligt stöd till småhamnar och andra skyddsvärda kustmiljöer. Vi hoppas att de av rege- ringen aviserade direktiven till den särskilde utreda- ren om ett förbättrat skydd för kulturhistoriskt värde- full bebyggelse kommer att innehålla starka skriv- ningar om just kustmiljön. Slutligen påminner vi i vårt sista särskilda yttran- de om att vårt förslag till ökat anslag för bidrag till kulturmiljövård hade kunnat öka möjligheterna att stödja de folkhögskolor som bedriver sin verksamhet i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 0919710128803 N 2010-01-01 00:00:00 155231 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09111/#anf120