<anforande>
<dok_hangar_id>2348405</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09110</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:110 Onsdagen den 22 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>110</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Godkännande av rambeslut om en europe- isk arresteringsorder</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6348170A-B13B-4C70-B121-FAF24090655C</anforande_id>
<anforande_nummer>8</anforande_nummer>
<talare>KIA ANDREASSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det har inte gått så snabbt och vi har
fått bra information, hävdar Märta Johansson. Men
varför har regeringen inte skickat ut förslaget på re-
miss som vanligt? Jag vet att Märta Johansson har en
lång bakgrund inom socialdemokratin. Jag tror att
Märta Johansson också har tyckt att det är bra med
det förfarandet - att berörda organisationer ska kunna
få säga sin åsikt och att människor i allmänhet också
ska få en chans att bli informerade, i den gamla tradi-
tionen av folkbildning. Är inte det angeläget, Märta
Johansson? Är det plötsligt ingenting värt? Räcker
det att bara informera oss insatta i justitieutskottet och
EU-nämnden om förslagen?
Kommissionen i EU lägger fram förslaget den 19
september, och den 14 december säger ministrarna ja.
På denna korta tid ska vi bli insatta och kunna föra ut
det själva. Ett parti i Sveriges riksdag fick t.o.m. ta
över regeringens ansvar och skicka ut förslaget till
några organisationer för att få synpunkter. Är det inte
skamligt, Märta Johansson?
</anforandetext>
<intressent_id>0745615729714</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>154953</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09110/#anf8</protokoll_url_www>
</anforande>
