2348405 GP09110 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:110 Onsdagen den 22 maj 2001/02 110 2002-05-22 00:00:00 Godkännande av rambeslut om en europe- isk arresteringsorder 5403EEFE-F4CC-461F-9ACD-6F8D435FB083 2 KIA ANDREASSON (mp) mp Fru talman! Miljöpartiet är emot förslaget om en europeisk arresteringsorder. Vi kommer att rösta emot förslaget i kammaren i dag. Tyvärr är det bara ett enda parti till - Vänsterpartiet - som kommer att rösta emot. Däremot kommer Moderaterna och Folk- partiet tydligen att avstå, och Centern och kd kommer att stödja förslaget. Det gäller ett grundläggande och nytt fenomen i vår svenska lagstiftning. Jag tycker att Folkpartiet från talarstolen måste ge en väldigt bra motivering till att man går emot sina egna motioner både när det gäller terrorism och arr- esteringsordern. Man har skrivit motioner i båda ärendena. Vad gäller den europeiska arresteringsor- dern har det gjorts med motiv som liknar Vänsterns och Miljöpartiets. Plötsligt gäller de inte längre. Jag skulle vilja ha en förklaring till det. Fru talman! Den europeiska arresteringsordern kan inte ses isolerad utan måste ses i sitt samman- hang. Det gäller definitionen av terroristbrott. Det är det som är kärnan i det hela. Man vill enkelt kunna utlämna dem som man klassar som terrorister. Det gäller också konventionen om frysning av tillgångar. Terrorister som står med på listan ska kunna få sina tillgångar frysta. Det är också en väldigt svår proble- matik. Till detta paket hör också Socialdemokraternas förslag om en grundlagsändring. Jag har flera gånger hävdat att rambeslut som fat- tas på detta sätt och som förutsätter ändring av svensk lag i efterföljande beslut strider mot den svenska grundlagen. Vad gäller beslutet om en europeiska arresteringsorder ska ministerrådet, visserligen en- hälligt, kunna lägga brott till den lista som redan finns. Vi i parlamentet behöver över huvud taget inte bry oss, för det bestämmer ministrarna i EU. Därför måste man ändra den svenska grundlagen, mina vän- ner. Det är Miljöpartiet fullständigt emot. Jag hoppas att det inte sker denna mandatperiod. För att återgå till arresteringsordern kan jag säga att regeringen skriver att det huvudsakliga innehållet i propositionen gäller att en begäran om gripande och överlämnande av en efterlyst person skyndsamt och med få formaliteter ska verkställas av de rättsliga myndigheterna i en annan medlemsstat. Det är syn- nerligen illavarslande, fru talman, om tidseffektivitet och förenklade procedurer prioriteras framför rättssä- kerhetsaspekten. Vidare tycker jag att arresteringsordern är helt onödig. Riksdagen godkände för bara ett år sedan en konvention om förenklat utlämningsförfarande. Vi samarbetade om konventionen om förenklad utläm- ning. Att i det perspektivet slänga fram förslag om ett helt nytt förfarande är helt orimligt. Varför gör man det? Det har jag redan svarat på. Det beror på rädslan för terrorister efter den 11 sep- tember. Det behövs egentligen inget annat utläm- ningsförfarande. Vi i Miljöpartiet ifrågasätter alltså behovet av ett rambeslut på ett redan reglerat område. Sedan kommer vi in på slopandet av den dubbla straffbarheten. Det betyder alltså att vi är tvungna att lämna ut en person som begår ett brott som inte är kriminaliserat i Sverige till en annan medlemsstat. Det har tidigare varit kutym att vi ska ha dubbel straffbarhet, men nu ska vi upphäva detta. Det är visserligen en lista, men det är förfärligt många brott, och det är inte heller riktigt definierat på den här listan. Man säger att anledningen till att man slopar den- na straffbarhet är att det inte är så stora skillnader mellan medlemsstaternas straffrättsliga rubriceringar. Då kan man fråga sig på vilka grunder regeringen baserar åsikten att medlemsstaternas straffrättssystem inte skiljer sig åt. Vi har här i riksdagen inte fått pre- senterat material som vi kan ta ställning till, och när vi i EU-sammanhang får information i utskottet säger delegationen från Justitiedepartementet att det är stora skillnader. Men plötsligt är det inga skillnader. Kan justitieministern förklara detta? Och har justitiemi- nistern satt sig in i denna materia som säger att vi inte skiljer oss åt särskilt mycket, så att vi kan slopa kra- vet på dubbel straffbarhet? Jag har för min del inte fått något sådant underlag, så att jag kan säga det. Som Advokatsamfundet påpekar i sitt remissytt- rande saknas det definitioner av respektive brott i rambeslutets brottskatalog. Den utfärdande staten har tolkningsföreträde när det gäller om ett brott är hän- förligt till brottskatalogen, och det är väldigt osäkert. Vi kan alltså inte här i Sverige göra någon rättslig prövning, utan vi måste bara lämna ut personen i fråga. Sedan är det då tidsfristerna. Jag inledde med att säga att det skulle gå snabbt och vara effektivt, men Miljöpartiet tycker att det är alldeles för långa tids- frister. En person kan sitta upp till 60 dagar, och se- dan kan man begära förlängning 30 dagar. Det här strider mot de svenska reglerna om häktning och också mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, vad jag kan se. Tidsfristerna motverkar själva grunden för det föreslagna rambeslutet. Det är ju inte så snabbt och effektivt om dessa tidsfrister ska utnyttjas. Sedan gäller det verkställighetsvägran. Det står lite luddigt om att man ska kunna göra detta, men vi reagerar särskilt mot att humanitära skäl inte kan åberopas som vägransgrund samt mot avsaknaden av ett uppenbarhetsrekvisit. Regeringen uppger att det tidigare har varit ovanligt att unga personer har be- gärts utlämnade. Regeringen antar att detta förhållan- de kommer att bestå, varför krav på åldersavvägning- ar inte behöver införas i rambeslutet. Det tycker vi är en stor brist. Sedan gäller det beslutsprocessen. Den är nu un- der all kritik. Fru talman! Det har faktiskt bildats ett demokrati- nätverk, vilket jag är väldigt glad för. Men tänk att det ska behövas ett demokratinätverk år 2002 för att det nu har kommit så många beslut och konstiga procedurer som gör att människor, allmänheten, rea- gerar. T.o.m. Polisförbundet har sagt att allmänhetens förtroende är oerhört viktigt, men det grusar allmän- hetens förtroende om människor nu ska utlämnas på så här svaga grunder och med en politisk bedömning i botten. Det är ju det som terroristdefinitionen och terroriststämplingen är, en politisk bedömning, och det är inte bra. Tidigare har vi fokuserat strikt på handlingarna. Nu är det en förändring, och vad innebär den för- ändringen för samhällsutvecklingen och samhället? Den analysen har vi inte gjort, utan det har gått snabbt. Det är precis som en kaviartub. Alla förslag har funnits liggande i EU. Plötsligt efter den 11 sep- tember trampar man på tuben. Korken åker ut och allt strömmar ut på en gång, och det hamnar inte där det ska hamna, på smörgåsen eller dekorationen, utan det kladdar ut runtom. Risken, fru talman, är att politiskt verksamma per- soner, t.ex. djurrättsaktivister, stenkastande EU- demonstranter och fredsaktivister som demonstrerar och vill förändra samhället kan komma att klassas inom terroristdefinitionen och på detta vis utlämnas. I terroristdefinitionen står det: Våld mot en annan stats offentliga institutioner. Det är ju tolkningsbart, och då kan inga rättsliga medel förhindra utlämning. Sedan har vi också deltagande i kriminell organi- sation, IT-brottslighet och människohandel, som står uppräknade som brott. Kriminalisering av en grupps organisation har vi i Sverige tidigare inte varit för. Vi har haft en parla- mentarisk utredning som enhälligt har sagt nej. Nu kommer detta att ske den här vägen, genom EU. Rättsstatens grundläggande principer kommer att vika, och de grundläggande principerna är legalitets- principen och förutsägbarheten, och det borde ha stått tydligare om dessa grundläggande principer. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reserva- tionen. 0745615729714 N 2010-01-01 00:00:00 154947 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09110/#anf2