<anforande>
<dok_hangar_id>2348405</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09110</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:110 Onsdagen den 22 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>110</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa censurfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F3141BBA-4068-4DCC-8337-536D325BDEAF</anforande_id>
<anforande_nummer>129</anforande_nummer>
<talare>INGER RENÉ (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi behandlar nu ett motionsbetänkan-
de från den allmänna motionstiden. Det handlar om
frågor om censur, vilket vi har behandlat vid åtskilli-
ga tillfällen tidigare.
Om jag ska kommentera Göran Magnussons in-
lägg om deltagandet i kammaren kan man kanske tro
att dessa frågor har diskuterats och debatterats så
många gånger att våra kolleger kanhända tycker att de
kan dem och av den anledningen inte sitter och lyss-
nar på denna debatt.
Med censur menar vi numera en av offentliga
myndigheter gjord förhandsgranskning av innehållet i
t.ex. brev, böcker, teaterpjäser, tidningar, telegram,
radio- och TV-sändningar och annat. Det kan leda till
att ett förbud meddelas för spridning, helt eller delvis,
av ett alster eller av ett program.
Censuren har gamla anor. Redan kort efter det att
boktryckarkonsten uppfanns på 1400-talet införde
kyrkan censur genom granskning av skrift innan den
trycktes eller spreds. Detta fick en efterföljd i till-
komsten av politisk censur i början av 1500-talet. I
Sverige fick vi politisk censur på 1600-talet, men den
avskaffades i princip i samband med 1766 års tryck-
frihetsförordning. Denna tryckfrihetsförordning
skyddades, och skyddas, av 1809 års grundlag.
Motivet för att ta bort censuren var att den kunde
verka hämmande på samhällsutvecklingen. Generellt
anses numera censur strida mot demokratiska princi-
per och mot tryck- och yttrandefrihet som bärande
mänskliga rättigheter. Detta gäller i demokratiska
stater till skillnad från diktaturer som fortfarande i
stor utsträckning tillämpar censur.
Ett undantag i Sverige är filmcensuren som utövas
av Statens biografbyrå. Denna censur består i att
undanröja alltför råa och sadistiska inslag i filmer och
video, och att vid behov bestämma en tillåten nedre
åldersgräns vid offentlig visning av film.
Vi moderater tycker att det är dags att förhands-
granskning av film för vuxna avskaffas. Vuxencensu-
ren har spelat ut sin roll. Genom straffbestämmelser i
brottsbalken och YGL ges i dag en viss garanti för att
filmer som visas offentligt inte innehåller olaga
våldsskildringar.
Det enda skälet till att granska film ska vara för
att fastställa en åldersgräns för den granskade filmens
publik. Utan granskning ska filmer inte få visas för
barn och ungdom. Vi anser att de nuvarande ålders-
gränserna därvid ska bibehållas, men vi menar alltså
att vuxencensuren ska tas bort. Därmed yrkar jag
bifall till reservation 1.
Om jag i mitt anförande också nämnde videofil-
mer så är det inte riktigt sant, utan den kommentaren
ska bort.
</anforandetext>
<intressent_id>0388920259006</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>155074</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09110/#anf129</protokoll_url_www>
</anforande>
