<anforande>
<dok_hangar_id>2348404</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09109</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:109 Tisdagen den 21 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>109</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:440 om Vä- nerns översvämning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>53FCFB19-995F-4953-858E-9E621FDA4291</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill tacka jordbruksminister Mar-
gareta Winberg för svaret på min interpellation om
skador orsakade av Vänerns översvämning. Men jag
saknar ett svar från Margareta Winberg på min raka
fråga: Hur kan kommuner få ersättning men inte
markägare? Frågan om vilket stöd enskilda lantbruka-
re som drabbas av skördeskador vid väderleksrelate-
rade katastrofsituationer kan få är angelägen.
Jordbruksministern svarar att regeringen sedan
avvecklandet av skördeskadeskyddet årligen får an-
sökningar från enskilda företag och intresseorganisa-
tioner med önskan om att staten ska kompensera för
förluster.
Under den period då Vänern var så hög att skade-
risken var påtaglig, lade de boende vid sjön ned
mycket stora arbetsinsatser för att förhindra ytterliga-
re skador. De skador som uppstod kom då Vänern var
som högst. Om det funnits möjligheter att prognosti-
sera bättre eller att öppna dammluckorna ytterligare
på ett tidigt stadium, hade skadorna kunnat begränsas.
Det är naturligt att samhället och enskilda företa-
gare vill utnyttja vattenkraften, men konsekvenserna
för enskilda lantbrukare kan man inte bara bortse
från.
Fru talman! Från Hushållningssällskapet i Skara
som är en oberoende organisation ska jag visa jord-
bruksministern på exempel från en enskild markäga-
re. De kostnader som tagits med gäller åkrarna. Kost-
nader för skador på de vallar som hindrar vattnet att
komma in på åkrarna är ännu inte preciserade då
vallarna inte är färdiglagade.
Följande gäller för år 2001:
- 41 hektar dränkt gröda om sammanlagt 44 075 kr.
- 22 hektar slåttervall om sammanlagt 12 496 kr.
- Havreskörd reducerad till 65 % minskar inkoms-
ten med 61 410 kr.
- Kornskörd reducerad till 60 % minskar inkomsten
med 49 500 kr.
- Enbart 50 % skörd av slåttervall minskar inkoms-
ten med 52 500 kr.
- Skörd för bete reducerad till 60 % minskar in-
komsten med 7 500 kr.
Följande gäller för år 2002 och 2003 för denna
enskilda person:
- Spannmålsskörd reducerad till 90 % som medeltal
över två år ger minskad inkomst med 78 390 kr.
Totalt förlorar alltså denne drabbade lantbrukare i
ett gårdsexempel 305 871 kr. Marken stod under
vatten långt fram på våren, men med hjälp av ökad
pumpkapacitet gick det att så nästan hela arealen före
den 15 juni. Men skörden blev inte fullgod. En viss
skördeminskning är enligt redovisningen också att
vänta under de två kommande åren.
Jordbruksminister Margareta Winberg ger i svaret
en antydan om att riskhanteringsinstrument för att
skydda inkomsterna är på gång. På vilket sätt avser
jordbruksminister Margareta Winberg att medverka
till sådana instrument, alltså riskhanteringsinstrument
för att skydda inkomsterna?
Det är faktiskt så att Vattenfall, i och med den av-
reglerade elmarknaden, i större omfattning utnyttjar
Vänern för lagring av vatten tills elpriset är som
högst, och Vattenfall har lovat att ta fram bättre pro-
gnoser.
</anforandetext>
<intressent_id>0191823608408</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>154794</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09109/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
