<anforande>
<dok_hangar_id>2348404</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09109</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:109 Tisdagen den 21 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>109</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:445 om bekämpningen av hiv/aids</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>AEDF25BA-CE90-436C-A53C-71FE9B51F389</anforande_id>
<anforande_nummer>117</anforande_nummer>
<talare>MARGARETA VIKLUND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har kanske ett likartat engage-
mang för den här frågan. Jag var med på den särskil-
da FN-konferensen i juni förra året. Jag var med om
de svårigheter vi hade där för att komma överens. När
jag hör ministern tala här om det som jag även hört
från annat håll och läst om, kan jag inte riktigt förstå
att det skulle behöva hända sådana här saker. Man
ställer sig frågan vad som egentligen ligger bakom.
Är det bara fråga om makt? Eller vad är det? Det kan
det väl inte handla om när det gäller de små barnen.
Det är väl ändå en mänsklig rättighet att få behand-
ling och att få leva?
Jag skulle vilja fråga lite om aidsfonden. Hiv/aids
är stämplad som en skamlig sjukdom, som man
egentligen inte vill veta av. Jag undrar om just det
kan vara en av anledningarna till att den planerade
aidsfonden blev en fond för aids, tuberkulos och
malaria. Man ville inte att fonden skulle få den för-
nedrande stämpeln av att vara en fond för aids. Det
skulle kunna innebära att man erkände sjukdomen.
Jag anser för min del att fonden givits fel namn, även
om det var en kompromiss.
Fonden i sig själv är jag positiv till. Aids behöver
pengar från många olika håll och på många olika
nivåer. Men min fråga är ändå: Hur tänker man salu-
föra, göra PR, för den här fonden? Den kommer ju att
behöva massor av pengar.
Sverige har lovat att under de närmaste tre åren ge
en ansenlig summa till fonden. Det är bra. Jag förstår
inte varför man inte skulle kunna öronmärka pengar-
na i budgeten. Jag tycker utifrån mitt perspektiv att
det skulle kunna ge en särskild tyngd och en speciell
fingervisning om det engagemang som finns i frågan
här i vårt land - även om det i så fall bara skulle ange
en begränsad del av alla de insatser som totalt görs
och som måste göras för hiv/aids.
Enligt en rapport, Coordinate 2002, har man nått
fram till ett världsomspännande samförstånd om hur
de tre stora gisslen hiv/aids, tuberkulos och malaria
ska behandlas. Många av behandlingarna är inte så
dyra, säger man också. Utmaningen är nu att göra
dem tillgängliga i en global måttstock - man använ-
der de orden.
Trots de positiva tongångarna säger FN-organen
att ungdomar i u-länderna fortfarande har alldeles för
lite kunskap om hiv/aids och hur sjukdomen sprids.
Åtminstone 30 % av alla unga i 22 länder som under-
sökts hade aldrig hört talas om aids och hur den
spreds. Ända upp till 87 % av unga i åldern 15-19 år
trodde inte att de själva löpte någon risk. Mindre än
5 % av människor som var i behov av behandling för
hiv/aids i u-länder har enligt rapporten tillgång till de
mediciner de behöver - mindre än 5 %!
</anforandetext>
<intressent_id>0812087943307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>154909</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09109/#anf117</protokoll_url_www>
</anforande>
