2348401 GP09106 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:106 Onsdagen den 15 maj 2001/02 106 2002-05-15 00:00:00 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet, m.m. 4284A775-7E66-4E5A-9FB5-787C8D7E07E0 8 HELENA BARGHOLTZ (fp) fp Fru talman! Regeringens proposition innebär att det ska tas fram ett frivilligt grundlagsskydd enligt databasregeln. Regeringen föreslår, liksom majorite- ten i Mediegrundlagsutredningen gjorde, att skydd för yttrandefriheten på nätet ska kunna erhållas genom ansökan och utgivningsbevis. Jag och Folkpartiet menar att regeringen på den punkten borde ha valt en annan juridisk teknik för att undvika onödig byråkrati och för att på ett enkelt sätt ge fler Internetanvändare grundlagsskydd för sina meddelanden. Ett sätt vore att tillämpa ett slags stencilregel mot- svarande den som finns i 1 kap. 5 § tryckfrihetsför- ordningen. Det kan möjligen vara en vidareutveckling av det resonemang som Åsa Torstensson nyss redovi- sade. Enligt denna regel får en skrift nämligen fullt grundlagsskydd om den är försedd med beteckning som visar att den är mångfaldigad samt i anslutning därtill visar tydliga uppgifter om vem som har mång- faldigat skriften och om ort och år för mångfaldigan- det. En motsvarande bestämmelse skulle alltså kunna tas in i yttrandefrihetsgrundlagens databasregel. För- delen med detta är att det är fråga om en regel som redan finns och som man alltså lyfter över till ett nytt system. Den som vill organisera ett öppet diskussionsfo- rum på Internet kan fördela ansvaret för de inlägg som förekommer i det till upphovsmännen genom att se till att de här identifieras antingen direkt i varje inlägg eller genom en hyperlänk till en presentation. Också det absoluta förbudet mot att andra än databa- sinnehavaren ges möjlighet att påverka dess innehåll innebär enligt Folkpartiets uppfattning en onödig inskränkning av skyddet för yttrandefriheten. Genom att välja den lösning som Folkpartiet före- slår kan en både krånglig och mycket kostsam byrå- krati undvikas, samtidigt som grundlagsskyddet kommer oändligt många fler Internetanvändare till godo. Dessutom slipper medborgarna vända sig till en myndighet för att tillvarata sina rättigheter, för det kan uppfattas som olustigt i dessa sammanhang. Man behöver alltså inte ansöka om utgivningsbevis. Fru talman! Svenska medborgare och svenska ju- ridiska personer har enligt YGL grundlagsskyddad rätt att sända ljudradio eller TV med hjälp av elekt- romagnetiska vågor som är bundna till en ledare. Genom den här s.k. must carry-principen är denna etableringsfrihet begränsad så att nätinnehavare är skyldiga att tillhandahålla utrymme i nätet, bl.a. för Sveriges Televisions och TV 4 AB:s sändningar. Nu föreslår regeringen att etableringsfriheten för trådsändningar enligt YGL ska inskränkas för att det genom bestämmelser i lag ska kunna föreskrivas för nätinnehavare att de ska ge utrymme för överföringar i den utsträckning som det behövs med hänsyn till konkurrensintresset eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana här överföringar. Detta, fru tal- man, innebär också att etableringsfriheten begränsas vidare i syfte att genom bestämmelser i lag se till att tillförsäkra mottagarkollektivet inflytande i program- valet - dvs. att fler människor får möjlighet att välja program. Skälen till regeringens förslag är för det första att upprätthålla konkurrensen, vilket är bra, och för det andra att ge mottagarna möjlighet att ha inflytande över programvalet. Detta är naturligtvis också bra. Det är ändå tveksamt om det bör genomföras därför att det här förslaget innebär en begränsning av nätin- nehavarens möjligheter att förfoga över sin egen produkt. Men eftersom den tekniska utvecklingen på det här området går snabbt borde problemet kunna lösas utan grundlagsändring. Fru talman! Jag vill passa på att kommentera två reservationer som kommit från andra partier i kon- stitutionsutskottet. Först gäller det Ingvar Svensson och Kristdemo- kraterna som har föreslagit att man ska ha regler om lagstadgad genmälesrätt. Som svar på det vill jag säga att regler om lagstadgad genmälesrätt som finns eller som tidigare har förekommit i länder med ett svagare skydd för tryckfriheten inte är möjliga, menar jag, enligt tryckfrihetsförordningens bärande principer. Detta, fru talman, skulle ju innebära att utomstående skulle kunna tvinga fram ett upphävande av ansvarig utgivares centrala befogenhet att inget får införas mot utgivarens vilja. En fransk domstol betecknade en gång med en träffande formulering en vidsträckt sådan genmäles- rätt som en "veritabel expropriation" som skulle göra "pressens frihet illusorisk". Jag tycker, fru talman, att det ligger väldigt mycket i detta. Sedan ska jag kommentera reservationen från Per Lager och Miljöpartiet. Per Lager kritiserar tryckfri- hetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för deras "lagtekniska komplexitet". Men att dessa grundlagar har många och detaljerade bestämmelser är själva förutsättningen för det mycket starka skydd som tryck- och yttrandefriheten har i Sverige. Detta beskrevs för ett par år sedan på ett utmärkt sätt av Torbjörn Vallinder: "Tryckfrihetsförordningen ger grundlagsskydd i detalj för yttrandefriheten i tryckta medier - - -. Tryckfrihetsförordningen är på en gång en rättig- hetsförklaring - för ett begränsat men centralt område - en exklusiv processlag och en exklusiv strafflag. Systemet är enastående i världen - - -. Yttrandefriheten är ett grundläggande inslag i folkstyrelsen, och tryckfriheten är alltjämt den vikti- gaste delen av den." Fru talman! Det är klart att grundlagsskydd som också ska fylla funktionen av processlag och strafflag med särskilt skydd för tryck- och yttrandefriheten måste vara lagtekniskt komplext. Det gäller i ännu högre grad eftersom det är just tryckfrihetsförord- ningen som ger offentlighetsprincipen och medde- larskyddet deras starka och grundlagsfästa ställning. Det har man inte tänkt tillräckligt tänkt på om man liksom Per Lager och Miljöpartiet svepande dömer ut konstruktionen av de svenska grundlagarna. Det finns ett land i vår omedelbara närhet, nämli- gen Norge, där hela grundlagsskyddet består i ett par enstaka meningar så allmänt hållna som att trykkefri- hed bør finde sted - det ska alltid finnas tryckfrihet. Det här det hela. I det landet skulle Per Lager inte ha något att beklaga sig över när det gäller lagteknisk komplexitet i skyddet för tryck- och yttrandefrihet. Det landet har å andra sidan ett mycket svagt skydd för tryckfriheten. Det är från det landet, från Norge, som en säl- fångstinspektör har tagit sin tillflykt till vårt land efter att ha drabbats av juridiska återverkningar efter filmer och debattinlägg. Och det är i det landet som en tid- ning dömts i domstol för att ha återgivit uppgifter i en tjänstemans utlåtande om säljakt. Att detsamma inte kan hända i Sverige beror på det som Per Lager kriti- serar, nämligen att grundlagen ger skydd i detalj för yttrandefriheten. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reserva- tion nr 2 - Folkpartiets modell för ett frivilligt grundlagsskydd enligt databasregeln - men naturligt- vis står jag bakom samtliga Folkpartiets reservatio- ner. 0133282248705 N 2010-01-01 00:00:00 154385 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09106/#anf8