2348401 GP09106 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:106 Onsdagen den 15 maj 2001/02 106 2002-05-15 00:00:00 Hets mot folkgrupp, m.m. F2E1E94B-55F4-4ED9-81F0-4765117F3A30 49 PER LAGER (mp) mp Fru talman! Rasismens historia är fylld av fördo- mar, missförstånd och framför allt missbruk av olika vetenskaper till stöd för olika ideologiskt betingade rasistiska uppfattningar. Fortfarande i dag är det långt ifrån självklart att särskilja vissa fördomar och miss- förstånd från medvetet rasistiska och ideologiska uppfattningar. Det är ändå tydligt att rasismen är en term som utgår just från rasistens perspektiv. Rasbegreppet i fråga om människor har tidigare använts och används tyvärr fortfarande i vissa inter- nationella sammanhang som en avgränsning av vissa gemensamma drag hos en viss grupp gentemot en annan trots att den etablerade forskningen sedan mycket länge övergivit begreppet. Utskottets förslag är att de grupper som skyddas av bestämmelsen hets mot folkgrupp även i fortsätt- ningen bör beskrivas genom angivande av kategorier- na folkgrupp eller annan sådan grupp av personer. Samtidigt menar man att ordet ras inte bör utmönstras ur den aktuella bestämmelsen. Här hänvisar man också till att den tidigare Straffansvarighetskommit- tén inte lämnat några sådana förslag. För fyra år se- dan uttalade riksdagen, som Helena Bargholtz påpe- kade, att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser och att det ur bio- logisk synpunkt följaktligen inte heller finns grund för att använda ordet ras om människor. Man har också insett att användningen av ordet ras i författ- ningstexter riskerar att underblåsa just fördomar. En särskild utredare tillsattes 1999 för att se hur termen skulle kunna lyftas ut eller ersättas. Utreda- rens slutsats blev att det fanns starka skäl för ut- mönstring eller utbyte av termen i lagstiftningen. Det var också helt möjligt. Det fanns skäl att välja olika sätt i olika författningar för att beskriva den krets av personer som lagstiftningen avsåg att skydda. Skulle man ändå välja att använda ordet skulle man göra det genom uttryck som föreställning om ras eller anspel- ning på ras. Eftersom regeringen ansett frågan problematisk ska den nu utredas ytterligare. Under tiden vill man därför inte utmönstra termen eftersom man befarar att det skulle kunna innebära ett icke avsett försämrat skydd för någon grupp. Det handlar bl.a. om gär- ningsmannens uppfattning och föreställning. Det här är subtilt. Huvudorsaken till både regeringens och utskotts- majoritetens tvekan har att göra med att termen ras används i de konventioner och andra internationella dokument som Sverige är bundet av. Men eftersom det finns olika tolkningsbakgrund för termen i olika länder anser jag att det finns en större anledning för just Sverige att i sin lagstiftning mönstra ut rasbe- greppet eftersom det vetenskapligt definierat inte finns olika människoraser och att termen i dag så klart förknippas med rasism. Fru talman! Redan 1963 fick jag av min lärare i samhällskunskap reda på att det inte existerade några människoraser likt dem som kunde kategoriseras i djurvärlden och att man därför inte kunde använda ordet ras. I dag använder man förresten ordet ekoty- per som begrepp när det gäller djurvärlden. Jag har levt med den föreställningen under alla år och trott att termen var borta ur lagstiftningen tills jag hade an- ledning att här i riksdagen läsa lagtexter. År 1996 motionerade Miljöpartiet om en utmönst- ring. Det har gått sex år sedan dess, med utredningar och uttalanden, utan att något har hänt i frågan. Nu ska den åter bli föremål för utredning. Jag tycker att regeringen i stället snarast borde återkomma med ett förslag till hur utmönstringen av termen ska gå till, så att lagstiftningen kan beskriva de skyddsvärda grup- perna på ett adekvat sätt. Jag yrkar bifall till reservation 1. I övrigt, fru tal- man, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkan- det. Det bygger på en proposition som utformats i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att hets mot homosexuella ska kriminaliseras i brottsbal- ken och i tryckfrihetsförordningen, alltså yttrandefri- hetsgrundlagens tillämpningsområden. Jag anser också att s.k. transpersoner självklart inte är mindre skyddsvärda än andra, men jag ser, liksom majorite- ten i utskottet, en svårighet att gruppdefiniera dessa på samma sätt. Vad gäller hets mot homosexuella ska givetvis ingen särskild situation, t.ex. en predikosituation, ge fribiljett för att sprida hot, kränkningar eller missakt- ning, dvs. hets. Lika lite är det tillåtet att utifrån reli- giösa texter sprida hetspropaganda mot andra grup- per, t.ex. muslimer, kristna, eller - som Helena Barg- holtz nämnde - afrikaner, judar m.fl. Detta gäller oavsett om uttalandena är normerande till sin karaktär eller normgivande. Man har också klargjort att det självklart inte är straffbart att citera religiösa urkun- der eller uppmana att följa urkundernas inriktning. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 154425 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09106/#anf49