2348401 GP09106 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:106 Onsdagen den 15 maj 2001/02 106 2002-05-15 00:00:00 Hets mot folkgrupp, m.m. D93B4EBC-190B-4DE5-9B93-022A44F7747D 44 HELENA BARGHOLTZ (fp) fp Fru talman! Hets mot folkgrupp är ingen nyhet i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken. Det har funnits där i årtionden. Det är väl känt vad riksdagen menade med att lagstifta, och det är lika väl känt hur bestämmelserna tillämpats. Kriminaliseringen ska skydda samhället mot det slags sönderslitande och våldsframkallande hatpropaganda som bäst exempli- fieras med nazistiska och andra grovt antisemitiska angrepp på judar som folk och judendom som religi- on. Likartad hatpropaganda mot homosexuella som grupp förekommer särskilt från nazistiskt håll, och det är orsaken till den nu aktuella lagändringen. Det är alltså hets det handlar om. Däremot är la- gens bestämmelser om hets mot folkgrupp inte ett åsiktsförbud och inte en inskränkning i yttrandefri- heten som gör det svårt eller riskabelt att i diskussion eller förkunnelse uttrycka sig negativt eller starkt kritiskt om sådant som länder med viss befolkning, religiösa läror etc. Att lagen fungerar på det sättet finns det lång erfa- renhet av. Det sker inga lättvindiga åtal för hets mot folkgrupp. Tröskeln för åtal och dom ligger högt. En del grova rashetsare är dömda, men lagen är inte en inskränkning av samhällsdebattens eller den religiösa diskussionens och förkunnelsens frihet. De som agiterar mot den nu aktuella lagändringen verkar förutsätta att de här bestämmelserna skulle ändra karaktär på ett mycket långtgående sätt när grupper med viss sexuell läggning tas med i lagtex- ten. Något sådant har regeringen inte föreslagit, och något sådant har heller inte KU gått med på. Att regeringens förslag skulle ge utrymme för att börja åtala för hets mot folkgrupp med påtagligt sänkt tröskel för vad som räknas som hets är en föreställ- ning som uppstått utanför riksdagen och som verkar odlas flitigt på sina håll. Men lagförslaget sänker inte tröskeln för åtal. Vad det innebär är att sådant hetsan- de som förut var straffbart ifall det riktades mot judar eller afrikaner nu kan bli straffbart även om det med samma grovhet riktas mot en grupp med viss sexuell läggning. Missförstånd om sådant, fru talman, uppstår lät- tast där viljan att missförstå är stark. Lagen kommer t.ex. inte att hindra kritik mot sex- uella beteenden. Den som vill skarpt kritisera vad som enligt någons uppfattning är dålig sexualmoral och oansvarig livsstil kan göra det som förut, oavsett om det gäller heterosexuella eller homosexuella bete- enden. Att i religiös förkunnelse hävda att vissa sexu- ella handlingar är omoraliska eller otillåtna och att uppmana dem som lyssnar eller läser att i sina liv följa en sådan tolkning av en religions skrifter är ett annat exempel på vad som tryggt kan göras. Den som skulle vilja säga eller skriva detta kan ju utan svårig- het göra det utan att förfalla till en hetsande agitation jämförbar med nynazistisk hatpropaganda riktad mot hela grupper med viss läggning. Att det ändå förekommer så missvisande påståen- den om lagändringens innebörd har - förutom viljan att misstänkliggöra - att göra med frågan om allt som var förkunnelse i predikans form skulle kunna un- dantas från straffbarhet. Där bör man observera att lagen när det gäller t.ex. antisemitisk rashets inte gör skillnad på om denna sker på ett torgmöte eller i en gudstjänstlokal. Förklaringen är densamma som för den nu aktuella lagändringen. Det som sägs i guds- tjänstlokaler tillhörande olika religioner är näst intill aldrig något som kan beröras av bestämmelser om hets mot folkgrupp. Men det extrema kan förekomma även inom ett religiöst samfund - eller inom något som uppträder i förklädnad av ett religiöst samfund. Religionsfriheten i Sverige hotas inte av att hets mot folkgrupp kan avse även hets mot grupp med sexuell läggning. För att förkunna, kritisera eller - om man vill det - moralisera behöver man ju inte hetsa. Religionsfriheten i Sverige är grundlagsskyddad, och den religiösa förkunnelsen skyddas av att Sverige har världens starkaste grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten. De fantasier som förekommer om att åklagare och tingsrätter skulle börja missbruka lagen för att förvandla brottet hets mot folkgrupp till ett åsiktsförbud riktat mot kyrkliga riktningar bortser från att en sådan förvandling av lagens innehåll skulle stå i strid med något av det mest grundläggande i hela den svenska rättsordningen, nämligen synen på den fria diskussionens värde. Fru talman! I samband med diskussionerna röran- de regeringens proposition om brottet hets mot folk- grupp diskuteras också ordet ras. Rasbegreppet för- knippas med rasism och tanken att det finns männi- skor av olika raser. Detta ord bör enligt min och Folkpartiets mening tas bort ur all lagstiftning. Denna uppfattning delas av riksdagen som har uttalat att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i olika raser. Fru talman! Jag delar utskottets majoritets upp- fattning vad gäller att brottet hets mot folkgrupp även ska omfatta sexuell läggning. Jag vill dock yrka bifall till reservation 1 som handlar om ordet ras. 0133282248705 N 2010-01-01 00:00:00 154420 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09106/#anf44