2348401 GP09106 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:106 Onsdagen den 15 maj 2001/02 106 2002-05-15 00:00:00 Vissa tobaksfrågor F87D3C30-3B63-41C6-BFCA-C0677B4A0DF8 152 KENT HÄRSTEDT (s) s Herr talman! Låt mig först kommentera inläggen från ett par av mina kolleger. Jag börjar med Lars Elinderson från Moderaterna. Jag tror att Moderater- na få gånger varit så ensamma om sin framställan i kammaren som nu. Lars Elinderson har här presente- rat en politik på tre olika områden, och den första gällde snuset. Också snus är beroendeframkallande och har kon- sekvenser för hälsan. Jag tycker att Lars Elindersons framställning låter som ett eko från en presentation som vi i socialutskottet fick från representanter från tobaksindustrin. En företrädare för den pratade med darr på stämman och nästan med en tår i ögonvrån om snuset som en väg att rädda liv. Jag tror att vi även framgent bör hålla fast vid vår försiktiga håll- ning till snuset. Det andra området är ventilationsfrågan. Jag får här själv låta som ett eko av tidigare kolleger, som har sagt samma sak. Det som de främsta experterna på det här området och hotell- och restaurangföreträ- dare tillsammans med hotell- och restaurangfacket tagit fram på området bekräftar att ventilationen inte kan lösa rökproblemen. Ventilationen kan förbättra det, men det kan inte lösa problematiken. Detta är något som också Lars Elinderson och Moderaterna borde ta intryck av. Vad gäller nikotinersättningsmedel har vi den här hanteringen av medlen så länge de är klassade som läkemedel. Jag och Socialdemokraterna välkomnar att vi nu går i en riktning där vi i första hand ser till att vi får 900 apoteksföreträdare ytterligare som kan se till att föra ut nikotinersättningsmedel. Det är mycket möjligt att vi kommer se över det framgent. Kenneth Johansson har undrat varför man är en- sam om att föra fram frågan om förbud. Jag tillstår att det inte är så ofta, men kanske just i detta samman- hang är det ett privilegium att tillhöra oppositionen. Man kan då föra fram förslag som man kanske inte direkt behöver ta konsekvenserna av. Det är också så att vi befinner oss i ett valår. Det kanske är lite tacksamt att föra fram än det ena och än det andra förslaget. Men vi som tillhör majoriteten och står bakom regeringens förslag måste föra fram förslag som är praktiskt farbara och dessutom föra fram det så att vi kan få så stort samförstånd som möjligt. Jag kommer att återkomma till detta i mitt anförande. Herr talman! Det är med stor tillfredsställelse som jag tar till orda i denna debatt kring den proposition rörande vissa tobaksfrågor som nu kommit till riks- dagen för beslut. Rökning är ett stort folkhäl- soproblem i Sverige och i världen i övrigt och åstad- kommer årligen hundratals dödsoffer, och tusentals människor insjuknar med skadeverkningar som följd av aktiv eller passiv rökning i vårt land. Rökning är i dag den enskilt största orsaken till för tidiga dödsfall. Kampen mot tobaken förs på olika sätt i hela den industrialiserade världen och inte utan framgång. Rökningen minskar successivt i den utvecklade delen av världen, men den ökar tyvärr i de fattiga länderna. Den cyniska tobaksindustrin, som inte sällan rappor- teras utnyttja barnarbetare på sina tobaksplantager på olika platser i världen, förstår att utnyttja okunskap och brist på utbildning som en möjlig marknadspo- tential. Därför ökar försäljningen och dödsfallen i tredje världen kraftigt. WHO förutspår att på tio års sikt kommer dödsfallen att ha ökat från dagens 3 ½ miljoner till 10 miljoner. 70 % av dödsfallen förvän- tas komma i tredje världen. Det är en viktig faktor att tänka på när vi diskuterar andra politikområden i denna kammare som exempelvis biståndsfrågor. Herr talman! I den utvecklade världen för vi kam- pen mot tobaken och dess skadeverkningar på olika sätt och med olika framgång. Vi har i dag insikten om tobakens skadeverkningar väl dokumenterade. Vi vet att cigarettrökning är en av de viktigaste orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vet att det påskyndar åderförkalkning. Vi vet att många får problem med luftvägarna, och vi vet att tobak är en av orsakerna till lungcancer, som är den vanligaste orsaken till cancer- dödsfall i världen. Passiv rökning är en av de mest underskattade problemställningarna i relation till tobaksfrågan anser jag. Det mesta av tobaksröken går inte till konsu- menten själv utan till omgivningen. Många är vi som mår dåligt eller tycker att det är obehagligt när vi tvingas inandas andras cigarettrök. Men det stannar självklart inte vid att det är obehagligt. Nya beräk- ningar uppskattar att de som årligen dör i Sverige som en följd av passiv rökning är så många som nå- gonstans mellan 600 och 800 personer. Detta är självklart helt oacceptabelt. Det är också så att föräld- rarnas rökning är en direkt orsak till vart fjärde fall av astma hos barn. Sverige har arbetat mot tobak i snart 40 år. Toba- ken är ett av våra allvarligaste hälsoproblem och därför en av våra prioriterade folkhälsofrågor. Det svenska tobaksarbetet grundas på fyra ben: informa- tion om tobakens skadeverkningar, rökavvänjning, opinionsbildning och lagstiftning. Men det var först i början av 90-talet som vi bör- jade ändra färdriktningen för tobaksarbetet. På den tiden hade vi t.ex. Svenska Tobaksbolaget som delvis var statligt och som vi successivt avyttrade. Vi hade då kommit till ett läge att vi inte kunde komma längre med det gamla ungdomsorienterade tobaksarbetet. Då började vi arbeta för att göra tobaksproblematiken till alla människors ansvar. Vi började försöka påverka den sociala acceptan- sen för tobaken i samhället, och vi började arbeta brett. Olika former av ifrågasättande kom igång. Skulle verkligen försäkringsbolagen äga aktier i to- baksbolag? Veckotidningar började bli mer samhälls- tillvända och skriva om tobaksfrågor. Vissa tidningar började säga nej till tobaksreklam redan innan förbu- det infördes. Herr talman! Genom åren har vi lärt oss att om man arbetar över hela fältet av rökare så kommer man att vinna slaget. Slaget kommer att vara vunnet som helhet men också vad gäller ungdomarna. Vi har också använt den kunskap och erfarenhet som vi inhämtat från andra länder. I Sverige har vi lyckats bra trots relativt små resurser. I t.ex. Norge har man lyckats dåligt trots mer re- surser. Där har man satsat särskilt på ungdomar och för lite på de vuxna. Man har underskattat de vuxnas viktiga roll som förebilder för de unga. Bl.a. därför har Norge den högsta andelen rökare i Europa, 32 %. I Sverige har vi 21 %. Bland männen i Norge röker 31 % och i Sverige 17 %. Bland kvinnor i Norge röker 32 % och i Sverige 19 %. Man har fokuserat mest på ungdomar och myn- digheter och för lite på organisationer. Man har heller inte haft rökavvänjningstöd. Man har satsat på natio- nell nivå medan vi i Sverige har satsat på alla nivåer. Vi har provat oss fram i stället för att teoretisera. Vi har lyckats överföra teori till praktik. Runt 20 % av ungdomarna röker. Vi har inte nämnvärt lyckats minska rökningsfrekvensen bland ungdomarna, men deras rökkarriärer är i dag kortare. Vi har gått från ett rökpositivt till ett mer röknegativt samhällsklimat. Men det finns platser där man kom- mit betydligt längre. I t.ex. Kalifornien är man i dag nere i att 10-12 % av ungdomarna röker, så det finns mer för oss att göra. Ett annat området där vi i Sverige varit fram- gångsrika är i satsningarna på t.ex. gravida. År 1992 rökte 25 % av de gravida, och i dag är siffran nere i 12 %. Vi har lyckats att göra rökningen till en kvin- nofråga inte bara för graviditetens skull utan för att kvinnornas hälsa som helhet är viktig. Men vi har inte jobbat med moralisk utpressning. I tobaksarbetet har man t.ex. arbetat med tidningar som Amelia som via rökavvänjningstävlingar lyckats stimulera till avvänj- ning. Vi har jobbat brett i samhället med olika intres- sen, och detta har varit mycket bra och mycket fram- gångsrikt. Herr talman! Ett av de områden som dagens pro- position behandlar är tobaksreklam. Propositionen tar upp frågan om ett förbud för näringsidkare att vid marknadsföring till konsumenter av andra varor än tobaksvaror eller tjänster använda ett varukännings- tecken som är reklam för en tobaksvara. Man ska heller inte få göra reklam i samband med mediesam- manhang eller i annonser för andra varor och så att säga placera tobaksprodukter i dessa exponerings- sammanhang. Detta är ett mycket viktigt område som nu kom- mer att regleras. I takt med att samhällsklimatet blir alltmer negativt till rökning och att allt färre väljer att börja röka har också tobaksindustrin blivit alltmer smart, eller cynisk om man så vill, i sitt sätt att mark- nadsföra sina produkter. Ett av dessa sätt är att försö- ka nå ut med indirekt reklam genom olika former av produkter som i sin tur påverkar människors inställ- ning till ett visst varumärke. I liggande förslag föreslås att det ska vara förbju- det för näringsidkare att helt enkelt marknadsföra tobaken med olika former av reklam Att det föreligger en koppling mellan försäljning- en av tobak och en gynnsam inställning till ett visst varumärke anser jag som självklart. Varför skulle annars ett företag med ett visst cigarettmärke eller ett tobaksföretag helt plötsligt börja sälja byxor eller klockor? Här ser man klart att man försöker stimulera trender till sitt varumärke. Jag märkte också tydligt denna koppling i ett helt annat sammanhang när jag för en tid sedan besökte ett svenskt mineralvattensföretag. Företaget hade nyligen blivit uppköpt av ett ölföretag. Man hade nu som policy att göra allt för att hålla mineralvattnet och dess varumärke väl avskilt från ölmärket. Man var påtagligt orolig för vilka konsekvenser det skulle få för inställningen till och försäljningen av mineral- vattnet. Nog finns koppling om man säljer olika pro- dukter med samma varumärke. Herr talman! Det andra stora området i dagens proposition handlar om rökfria miljöer. I tobakslagen, som kom 1992/93, infördes rökfria miljöer i lokaler avsedda för barnomsorg, skolverksamhet och annan verksamhet för barn och ungdomar m.m. Genom åren har ytterligare utvidgningar av lagen gjorts. Vid varje tillfälle har det protesterats och sagts att detta är os- mart, olämpligt och omöjligt, men i dag är det själv- klarheter. I dag är det mycket få som vill ha tillbaka röken i hälso- och sjukvården, få som vill ha den tillbaka i gemensamma utrymmen i bostadsområden och få som vill ha den tillbaka på flyg eller tåg. I dag skulle människor börja protestera om vi introducerade rök- ning på dessa ställen. I dagens proposition föreslås början på en resa mot rökfria restauranger och andra serveringsställen. Det förslag som föreligger skulle ha kunnat vara ännu tuffare. Jag vet att det finns de i denna kammare som önskar det. Men vi har valt att i dialog med fackföre- ningar, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR, m.fl. gå en tydligt utstakad och rak väg men ändå med några mjuka inledande steg i riktning mot rökfrihet. Med föreliggande förslag får nu krog- och restau- rangnäringen en möjlighet att på frivillig väg börja en omställningsprocess mot en bättre och friskare restau- rang- och krogmiljö. Regeringens förslag innebär att man nu ska inrätta ett eller flera områden där det är rökfritt i lokalen. Samtidigt har vi genom Statens folkhälsoinstitut till- satt en utredning med representanter för fack, näring osv., med uppdraget att utreda förutsättningarna för rökförbud i restauranger och andra serveringsställen. Man ska också titta på olika incitament för att målet om rökfrihet ska kunna uppnås på frivillig väg. Som tidigare sagts dör årligen 600-800 personer i vårt land som en följd av passiv rökning. Personer med astma och allergi drabbas särskilt ofta av mer eller mindre allvarliga problem till följd av passiv rökning. Restauranger och kaféer är de platser där människor mest drabbas av passiv rökning. Opinio- nen i Sverige blir alltmer positiv till rökfritt på restau- ranger. När regeringen därför sätter upp målet att vi ska ha rökfria serveringsmiljöer den 1 januari 2004 är det ett modernt och tidsenligt förslag. Detta är ett förslag som kommer att leda till för- bättrad hälsa för dem som är anställda i restaurang- och krognäringen - en yrkesgrupp som procentuellt har dubbelt så många rökare jämfört med befolkning- en i övrigt och som i dag tar stor skada av de rökiga miljöer som de arbetar i. Inga förslag om ventilation eller så har kunnat förändra detta faktum. Nu slipper restaurang- och serveringspersonal vara det enda undantaget från gällande tobakslag med rätt till rökfri miljö. Detta är ett förslag som kommer att vara bra. Det kommer att uppskattas av gästerna. Nu kommer de med astma och allergibesvär att kunna gå på krogen utan att bli sjuka eller att få besvär. Nu kommer alla de som tycker att det är otrevligt att inandas rök och som själva valt att inte röka att ha en möjlighet att ha trevligt, utan att störas och sedan gå hem och vädra rökindränkta kläder. Nu kommer alla de som går ut för att äta en god bit mat att slippa få sin upplevelse störd av rök. Detta är ett förslag som gör att vi som samhälle tar ännu ett konstruktivt steg i kampen för en bättre folkhälsa. Vi tar ansvar genom att göra det mindre coolt eller mindre häftigt och socialt accepterat att röka på krogen. Genom detta får de unga en arena färre där rökningen tycks vara en naturlig del av en livsstil. I en debatt som jag i morse hade med en krogäga- re i Sveriges Radios program P1-morgon hävdade min motdebattör att det inte är en rättighet eller skyl- dighet att besöka just hans krog. Ja, så debatterar man om man har skygglappar och inte nämnvärt bryr sig om personalens arbetsmiljö eller om man tror att krogar är normlösa öar i vårt samhälle som inte också bör vara med och ta någon form av samhällsansvar. Jag sade till honom att om vi om fem år träffas igen för att diskutera denna fråga kommer vi i det här samhället att då se det som fullständigt självklart att inte röka på krogen. Ingen kommer att tycka att det är något märkligt med det. Vi kommer också, tror jag, att se att krogarna över tid inte har tappat vare sig kunder eller intäkter. I vissa internationella studier - i Kalifornien, USA, och i Kanada gör man nämligen gällande att det tapp om 12 % av rökare som avstår från att gå på krogen ersätter 16 % andra som avstått på grund av obehaget. Även myter om kostnadsbort- fall har kunnat dementeras i de fall som har studerats. Vi vet att en majoritet av svenska folket besväras av andras tobaksrök. En undersökning gjord av Sta- tens folkhälsoinstitut visar att endast 1 %, Lars Elin- derson, vill kunna röka var som helst i restaurangen - oavsett ventilation, skulle jag vilja säga. Det är inte svårt att anta att föreliggande förslag har ett starkt folkligt stöd. Nu tar vi klivet mot en restaurang- och serveringsmiljö där vi går från rätten att röka till rätten att andas frisk luft. Detta är en resa som vi tydligen får göra utan Moderaterna, men det är en resa som har ett starkt folkligt stöd. Det finns också andra områden som den här pro- positionen omfattar - anmälningsplikt och tillsyn i kommuner samt tobaksprevention - men jag väljer att avsluta mitt anförande här. 0910241260018 N 2010-01-01 00:00:00 154528 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09106/#anf152