<anforande>
<dok_hangar_id>2348400</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:105 Tisdagen den 14 maj</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>2002-05-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:436 om sys- selsättningen inom de areella näringarna</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0966DE0A-D4F0-4542-9082-3F52AEFC22EB</anforande_id>
<anforande_nummer>52</anforande_nummer>
<talare>GÖTE JONSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag delar jordbruksministerns upp-
fattning på den punkten. Vi måste vidga diskussionen
när det gäller vad jordbruksnäringen ska producera.
Här måste vi fästa uppmärksamheten på vilken nytta
jordbruket gör annat än som livsmedelsproducent.
Det är två saker vi måste ha klart för oss i framtiden:
dels att jordbruket är livsmedelsproducent, dels att
jordbruket är producent av andra varor och tjänster.
Här tror jag att det finns väldigt goda möjligheter
att se till att man inom jordbruket på ett ännu mer
effektivt sätt slår vakt om det öppna kulturlandskapet
och skapar förutsättningar för t.ex. turistnäring och
andra servicenäringar. Då måste vi också se till att
förbättra förutsättningarna för de näringarna.
Precis samma sak gäller primärproduktionen. Jag
menar att vi i Sverige måste ha kvar en effektiv pri-
märproduktion av livsmedelsprodukter. Vi vet att de
svenska livsmedlen har en hög status inte enbart i
Sverige utan även om man ser det ur ett EU-
perspektiv. Då är det angeläget att vi för en nationell
jordbrukspolitik som skapar förutsättningar för bra
kvalitet.
Det är precis som jordbruksministern säger. I
samband med en avreglering av marknaden inom
ramen för WTO ökar konkurrensen, och då måste
våra bönder och bönder i andra länder få likvärdiga
konkurrensförutsättningar.
Vi har hört att avregleringen kanske blir ännu mer
komplicerad. I USA tillför man nu ytterligare sub-
ventioner till jordbruket, och det är framför allt det
amerikanska jordbruket som EU ska konkurrera med.
Det är kanske inte så alldeles lätt att uppnå den totala
avreglering man talar om i den jordbrukspolitiska
debatten. Men vi måste ändå ha inriktningen klar för
oss.
Jag vill fråga jordbruksministern när förslaget om
en sänkt dieselskatt kommer. Det finns med som en
viktig faktor när det gäller konkurrensförutsättningar-
na. När räknar man med att denna utredning är klar?
Vi vet inte när förslaget sedan kommer. Det beror på
den politiska viljan.
Jag vill också understyrka att det är angeläget att
vi, när vi i framtiden för diskussionen om det svenska
jordbruket, det svenska skogsbruket och sysselsätt-
ningen, inte enbart redovisar de två procenten. Vi
måste redovisa också de indirekta sysselsättningsef-
fekterna av jordbruket. Om vi ser både sysselsättning
och BNP-effekt i ett lite vidare perspektiv är jordbru-
ket och livsmedelsindustrin faktiskt viktigare än bil-
industrin, som vi alla vill slå vakt om. Då måste vi
också tänka på att värna det svenska jordbruket och
den svenska primärproduktionen, som sysselsätter så
väldigt många i landet.
Därför vill jag fråga hur jordbruksministern ska se
till att vi ökar styrkan när det gäller inte bara kultur-
landskapet utan också den primära livsmedelspro-
duktionen.
</anforandetext>
<intressent_id>0664751846104</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>154298</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09105/#anf52</protokoll_url_www>
</anforande>
