2348399 GP09104 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:104 Måndagen den 13 maj 2001/02 104 2002-05-13 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:361 om kronofogdemyndigheten interpellationsdebatt 4AA92EA6-4AD8-44D4-9E69-C925728965AE 51 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd) kd Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Britta Lejon för svaret på min interpellation. Bakgrunden till inter- pellationen är de uppgifter som jag fått från Enheten för förebyggande kommunikation i Västra Götaland. Denna enhet tillskapades för att genom information och kontakter stödja ungdomar med praktisk livskun- skap. Ingen myndighet blir så mycket en spegling av samhällets tillkortakommanden som kronofogdemyn- digheten. Tyvärr har det visat sig att mer än hälften av förstakontakten hos kronofogden blir återkom- mande kontakter och det är detta vi måste bryta. Det finns t.o.m. myndigheter som använder uttrycket evighetsgäldenärerna - människor kommer inte vida- re, de kommer inte ifrån skuldfällan. Statsrådet Britta Lejon pekar på handlingsplanen för konsumentpolitiken, budgetpropositionen och regleringsbrevet för 2002, där frågorna uppmärk- sammats och där Konsumentverket fått i uppdrag att analysera orsaker. Det är viktigt, men tyvärr sent med tanke på den utveckling som pågått under socialde- mokraternas dryga åtta års regerande. Jag hoppas att Konsumentverket tar kontakt med Enheten för före- byggande kommunikation i Västra Götaland. Fru talman! Det som chockerade mig mest var in- formationen om den nya problematiken, att ungdomar inte klarar att betala läkemedelskostnader. Detta kan bli förstakontakten med kronofogden. Samtidigt vet vi att den som har hamnat hos kronofogden senare har svårt att få både bostad och arbete. Från Västra Götaland rapporteras att denna problematik domine- rar hos unga kvinnor. Av de ansökningar om betal- ningsföreläggande som kommit in till kronofogde- myndigheten under de första 2 ½ månaderna år 2002 kan som exempel nämnas att för kvinnor 20-25 år hamnar läkemedel på tredje plats efter telefon, mo- biltelefon och trafikförsäkring. Det kan inte vara rimligt att hamna hos kronofogdemyndigheten med läkemedel som första skuld, även om givetvis alla ska lära sig att göra rätt för sig. Min fråga till statsrådet Britta Lejon är hur läges- rapporten från Konsumentverket som ska komma vid årsskiftet kommer att analyseras från regeringens sida. Det finns knappast någon forskning om vad ungdomars betalningsanmärkningar leder till. Som attityderna är i dag kan en betalningsanmärkning förhindra den unge att få såväl bostad och arbete som ett banklån. Hittills har uppgifterna mera handlat om mass- hantering än individuell prövning. T.ex. kan en en- samstående mamma inte få sin skuld hos kronofog- den uppskjuten eller uppdelad av humanitära skäl. Är det rimligt att alla typer av ärenden hamnar hos kro- nofogden - jag menar nu skulder för läkemedel som är nödvändiga för en ung kvinnas hälsa? Skulle det i stället kunna finnas läkemedelsfonder att ta pengar ur? Fru talman! Givetvis måste, som statsrådet Britta Lejon säger, Konsumentverket och skolan göra sitt. Föreningslivet kan göra goda insatser. Det är bra med webbplatser. Vad jag kanske blev något fundersam över är att Britta Lejon inte nämner något om föräld- rarnas roll. Jag skulle därför vilja att statsrådet besva- rar följande två frågor: Vad kan vi förvänta oss av föräldraansvar för att ungdomar inte ska hamna hos kronofogdemyndighe- ten? Finns det andra vägar till stöd när en ung person som t.ex. hamnat i en depression och inte kan betala sina läkemedel hamnar hos kronofogdemyndigheten? 0191823608408 N 2010-01-01 00:00:00 154213 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09104/#anf51