2348398 GP09103 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:103 Fredagen den 26 april 2001/02 103 2002-04-26 00:00:00 Vissa näringspolitiska frågor 2E57A158-6ACE-46E2-8004-E180222903B5 48 LENNART BEIJER (v) v Fru talman! I reservation nr 1 framför den borger- liga oppositionen sin kritik mot företagsklimatet och annat som man tycker är dåligt. För att ändra på situ- ationen och få ett bättre företagsklimat vill man i vanlig ordning sänka skatter, försämra arbetsrättsliga regler osv. Det är naturligtvis en föga framkomlig väg. Men det finns faktiskt också nyheter i den borger- liga reservationen. Man oroar sig för de höga och ökande sjukskrivningarna. Det är naturligtvis mycket positivt att man ser det som en oroande utveckling som kanske t.o.m. påverkar närings- och företagskli- matet. Det borde också resultera i att man vill ha krafttag mot den ökade stressen, utslagningen, ut- brändheten och att alltfler människor tycker att det är jobbigt att gå till arbetet och känner sig allt mindre behövda. Allt detta handlar alltså om att få en bättre arbetsmarknad. Tänk om de borgerliga partierna i sammanhanget åtminstone hade börjat diskutera behovet av kortare arbetstid och löntagarnas makt över den egna arbets- tiden. Tänk om det är löntagarklimatet i större ut- sträckning än företagarklimatet som det är fel på. Fru talman! I övrigt är detta betänkande väldigt glädjande på många punkter. Utskottet har nämligen tagit viktiga steg för att försvara Sveriges position som skogsindustriland och som träindustriland. Vi har haft en flerårig diskussion i utskottet om behovet av ett nationellt program för ökad träanvändning, alltså där man i större utsträckning använder trä vid byggnationer, även av stora hus, och även i övrigt försöker byta ut olika produkter mot trä. Detta ska man naturligtvis göra för att det ur miljösynpunkt, sysselsättningssynpunkt och vidareförädlingssyn- punkt är viktigt att få till stånd en sådan utveckling. Man kan ju tycka att det vore naturligt att alla som sysslar med byggnationer använder det bästa materi- alet. Och vi har hittills sagt att det är upp till var och en att försöka använda mer trä. Men vi har under resans gång kommit på att den utbildning som vi har i Sverige för arkitekter och ingenjörer visar att det är väldigt stor inriktning på att bygga i betong och i stål och att träbyggnationer får en väldigt liten del i ut- bildningen av både arkitekter och ingenjörer. Dessut- om visar det sig att andra länder, Norge, Finland och t.o.m. Holland som inte har så mycket trä, har natio- nella program. Man bygger stora hus i trä. Man anser att detta är viktigt, i vissa länder just för miljön. Trä- byggnationer minskar nämligen utsläppen av koldi- oxid. Men ett land som Finland har naturligtvis insett att detta också är viktigt för sysselsättningen och för att få in ökade exportinkomster. Faktum är att det nationella programmet i Finland under de senaste åren har inneburit en ökning av antalet anställda i träindustrin och också i sågverken med upp till 8 000 nya anställda. Det är naturligtvis en fantastisk ut- veckling. Nu är det viktigt att detta uttalande från riksdagen snabbt innebär att regeringen tillsammans med bran- schen i övrigt lägger fram ett heltäckande nationellt program. Det gäller att vi kommer i gång och att vi inte förlorar tempo mot våra konkurrenter. Den andra mycket positiva delen i betänkandet är att vi nu efter rätt många års diskussioner har satt ned foten när det gäller skivindustrin. Nu anser faktiskt hela utskottet att något måste göras. Vi i majoriteten har utgått från att regeringen vidtar åtgärder för att se till att industrin får rättvisa konkurrensförhållanden i förhållande till värmeverken som använder samma råvara. Majoriteten har t.o.m. velat gå längre med ett tillkännagivande. Det är faktiskt som Sylvia Lindgren sade här från talarstolen att det har vidtagits ytterliga- re åtgärder från regeringen, bl.a. i ett regeringsbeslut i år. Det har överlämnats ett ärende om trävaruförsörj- ningen till svensk skivindustri till Skattenedsättnings- kommittén. Detta innebär att kommittén kommer att behandla frågan. Det är precis det som industrin har väntat på. Man är oerhört orolig över att den råvara som man använder för att producera skivprodukter också är väldigt efterfrågad från värmeverken. Det är alldeles självklart att om man då gör en produkt av spånen gör man en lika stor miljöinsats som om man bränner upp samma vara. I ett senare kan man faktiskt återta detta och använda det som bränsle. Här måste det alltså vidtas åtgärder så att värmeverken kanske hittar råvara på andra ställen, t.ex. skroten i skogen som i dag inte är lönsam att ta ut. Men framför allt måste man se till att den skivindustri som vi har lan- det får sin råvara. Det är viktigt inte bara för skivin- dustrin utan också för vår svenska möbelindustri och passar naturligtvis väldigt bra in i det nationella pro- grammet för ökad träanvändning där vidareförädling- en är en väldigt viktig del. Jag vet inte om riksdagen redan vet om det, men man kan nog säga att Ikea i onsdags utifrån de mått och steg som utskottet och riksdagen har tagit beslu- tade att göra en nyinvestering i en ny spånskivelinje. Det är oerhört glädjande och mycket bra för hela den svenska träindustrin. Man kan också säga att det är intressant att se att den traditionella svenska basindu- strin investerar samtidigt som det är problem i den nya ekonomins industri som vi alla trodde skulle lösa alla landets problem. Fru talman! Det är alltså nästan bara glädje i detta betänkande, och jag yrkar bifall till förslaget i ut- skottets betänkande. 0993294767708 N 2010-01-01 00:00:00 154140 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09103/#anf48