2348398 GP09103 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:103 Fredagen den 26 april 2001/02 103 2002-04-26 00:00:00 Vissa näringspolitiska frågor CEECBB56-9E9B-47A2-B068-1E139E13A3E1 30 YVONNE ÅNGSTRÖM (fp) fp Fru talman! Börsen faller med 4 % på en dag, kronan försvagas och 17 000 jobb försvinner. Vad händer i den svenska ekonomin? Jo, Ericsson har, som tidigare nämnts, presenterat sin senaste kvartals- rapport. Det var scenariot som inträffade den 22 april. Låt mig först börja med att konstatera att Ericsson naturligtvis agerar helt rätt. Man måste rationalisera för att överleva på en vikande marknad. Det är en grundbult för hela marknadsekonomin. Men hela den svenska ekonomins reaktion på Ericssons rapport sätter fingret på det faktum att vi, som tidigare talare nämnt, har alldeles för få små och medelstora företag i Sverige. Tänk om 17 000 svenska småföretag skulle varsla en av sina anställda om uppsägning. Jag tror inte att det är möjligt. Småföretag är, som jag bedömer det, betydligt mindre benägna att säga upp folk vid ned- gångar än vad de stora företagen är. Vem vill göra sin kompis arbetslös? Då drar man hellre ned på annat för att företaget ska kunna överleva. Det är detta beteende som gör småföretagaren till den hjälte som Mona Sahlin så länge förgäves har letat efter. Folkpartiet satsar liksom övriga borgerliga partier offensivt på företagspolitiken. Det är en politik som syftar till att stärka de välståndsbildande krafterna. Vi menar att utan ett tillräckligt bra företagsklimat som gör det möjligt för företag att starta och växa kan vi aldrig säkra välfärden. Krånglet måste minska. Före- tagarna ska vara just företagare och inte byråkrater. Det gäller inte minst reglerna för fåmansbolag. De är i dag så krångliga att inte ens myndigheterna i flera fall kan tolka dem. Vi har en mängd andra förslag. Som nämnts här har de borgerliga partiledarna för ett par veckor sedan lagt fram ett femtiotrepunktsprogram. Vi har där alla våra förslag som vi är väldigt överens om. Jag tänker därför inte gå in på detaljerna. För att marknadsekonomi och fri konkurrens ska kunna hävdas måste konkurrensen bli bättre. Det har också nämnts. Inte minst gäller det frågan om att bryta upp de offentliga monopolen. Det skulle betyda mycket för att bredda kvinnors arbetsmarknad och höja lönerna inom t.ex. vårdyrkena. Konkurrensverket måste ges ökade resurser för att kunna bekämpa bristande konkurrens och kartellbild- ningar. Det offentligas syn på företagande och företa- gare måste förändras. Framför allt gäller det skattemyndigheterna. De måste gå från en fogdementalitet, där det viktigaste verkar vara att driva in pengar till varje pris, till ett servicetänkande, där myndigheter i stället är en lots som upplyser företagare om hur regelverket fungerar. Jag kan erkänna att Riksskatteverkets hemsida inne- bär vissa förbättringar. Det är lite enklare nu än det har varit. Det sagda ger en bild i mycket stora drag av vad vi vill. I de flesta fall delar vi, som sagt, uppfattningar med de tre övriga borgerliga partierna. De små och medelstora företagen är, som jag tidigare nämnt, livsviktiga för Sverige. Den som läste Dagens Nyheters ledarsida härom- dagen kunde konstatera att vi har medhåll. Ledarsidan i Dagens Nyheter utnämnde politiken på detta område till valets absolut viktigaste fråga. Jag håller med. Utan ett ökat företagande och därmed tillväxt får vi inga pengar för att betala vår välfärd. I detta betänkande är vi borgerliga partier överens om sju olika reservationer. Jag ska inte gå in på alla utan bara beröra ett par. Kvinnors företagande måste - som jag tidigare be- rört, och som också Åke Sandström var inne på - stöttas och uppmuntras. Där är start av nya företag inom det som i dag till största delen är offentlig sek- tor, dvs. vård, omsorg och hemtjänster, en viktig del. Också en rätt till avdrag för s.k. hushållsnära tjänster skulle bidra till att öka antalet kvinnor som startar företag. I en notis i tidningen Metro i dag kunde jag se att av de företag som startats är de flesta som läggs ned sådana som startats av kvinnor. Alltså behövs det insatser på detta område. Reservation 3 tar upp frågan om riskkapital. Det finns problem i många sammanhang. Men de allra största finns i glesbygden, där jag bor. Jag hade hoppats att tillväxtpropositionens skriv- ningar om ytterligare utredning av riskkapitaltill- gången skulle ge resultat. Men ingenting har hänt hittills, såvitt jag har kunnat se. Över huvud taget behöver vi mer riskkapital i företagens tidigaste ut- vecklingsskeden. Vi anser att hithörande frågor måste prioriteras. I reservation 6 behandlas en annan viktig fråga, nämligen villkoren för träskiveindustrin. En stor grupp riksdagsledamöter, ca 35 stycken, var härom- kvällen på Ikea. Där fick vi en mycket grundlig före- dragning av bl.a. villkoren för träskiveindustrin i vårt land. Jag ska göra en mycket kort sammanfattning: Vi borde använda sågverkens biprodukter till träskive- produktion, dvs. ett grundmaterial för en stor del av vår möbelindustri, i stället för att elda upp dem. Da- gens snedvridande skatteregler för användning av sågverkens biprodukter som bränsle måste förändras, enligt oss borgerliga partier. I reservation 7 tar vi upp turistnäringen. Den har mycket stor betydelse för vårt land, inte minst för norra Sverige och mitt hemlän Västerbotten. Med dagens relativt svaga krona har vi under den gångna säsongen, som i och för sig ännu inte riktigt är slut, fått en ganska god beläggning. Men det krävs ännu mer. Det krävs generellt bättre företagsvillkor, bättre infrastruktur och annat som vi har varit inne på här. Vi klargör i reservationen vad vi önskar, och jag ska inte ta upp kammarens tid med att läsa upp alltihop. Men jag vill understryka att turismen i världen är en av de allra snabbast växande näringarna. Det bör vi i Sverige ta del av. Jag yrkar bifall till reservation 7. En sista punkt som jag vill framhålla mycket kort är betydelsen av god design, som också tas upp i en reservation. Exempelvis vid Designhögskolan i Umeå och på många andra ställen når man mycket goda resultat, och eleverna får fram fina produkter som med en bättre och ännu mer kraftfull marknadsföring och med en bättre marknadsföring också av vårt land som designland skulle kunna skapa en god inkomst för Sverige. 0203071331400 N 2010-01-01 00:00:00 154122 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09103/#anf30