<anforande>
<dok_hangar_id>2348396</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09101</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:101 Onsdagen den 24 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Godkännande av rambeslut om åtgärder för att bekämpa människohandel</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7BBFDF24-BF35-4F8C-9B1C-7A53EC2BDEE7</anforande_id>
<anforande_nummer>75</anforande_nummer>
<talare>YILMAZ KERIMO (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag nämnde tidigare att samtycke inte
har någon relevans i fall som gäller barn. Det finns
många undantag även när det gäller vuxna kvinnor.
Jag talade tidigare om sårbarhet. I artikel 1 punkterna
a-d finns många undantag. I princip har samtycke
inte så stor betydelse.
Jag vill återigen säga att vi tar debatten när den
propositionen läggs fram och vi diskuterar den här i
riksdagen.

</anforandetext>
<intressent_id>0515990253512</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153826</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09101/#anf75</protokoll_url_www>
</anforande>
