2348396 GP09101 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:101 Onsdagen den 24 april 2001/02 101 2002-04-24 00:00:00 Arbetsrätt B68DA587-0DD0-4373-9BD7-36E82E612E0F 3 STEFAN ATTEFALL (kd) kd Fru talman! Först vill jag kommentera propositio- nen Lag om förbud mot diskriminering av deltidsar- betande arbetstagare och arbetstagare med tidsbe- gränsad anställning, som behandlas i det här betän- kandet. Vi kristdemokrater är i grunden positiva till ett stärkt lagskydd för de här grupperna men har i vår reservation beklagat den bristande samordning som finns med de andra lagarna om diskriminering och särbehandling. Det blir fler och fler lagar utan att det är riktigt samlat på ett ställe. Det skapar krångel och otydlighet och därmed problem, inte minst för småfö- retagarna. Vi delar också Lagrådets kritik om att man ska reservera begreppet diskriminering för mänskliga fri- och rättigheter när det gäller särbehandling eller diskriminering på grund av kön, ras, sexuell läggning och handikapp. Därmed skulle man kanske använda begreppet särbehandling i det här sammanhanget. Vi saknar också i lagen en konsekvensanalys, inte minst för kommun och landsting. Vi beklagar att regeringen inte har förmått att se de här lagarna också i småföretagens perspektiv, inte bara i den anställdes perspektiv. Då hade man kunnat hänskjuta detta till den utredning som finns om de olika diskrimineringslagstiftningarna och därmed få en samlad lag. Det gäller både en samlad lagtext och ett gemensamt innehåll, så att man som företagare lätt kan förstå och agera när man ska följa lagarna. Därför vill jag yrka bifall till reservation 4 i det här betän- kandet, där den här kritiken från vår sida tas upp. Fru talman! Övriga delar av betänkandet handlar om en rad olika större och mindre arbetsrättsfrågor. Jag skulle vilja uppehålla mig mycket kring en rapport om Kristdemokraterna och arbetsrätten, där flera av dagens sakfrågor behandlas. Det är en rapport som Socialdemokraterna släppte i går. Det är andra gången på kort tid som Socialdemo- kraterna i rapporter och artikelkampanjer runtom i landet angriper oss kristdemokrater när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Jag ser det som en ära, ett gott betyg till oss kristdemokrater. Det tyder på att Socialdemokraterna är rädda för oss och ser oss som ett hot bland vanliga löntagare. Det vore alltså trevligt med en sakdebatt om ar- betsmarknadspolitik och arbetsrätt. Men vad gör Socialdemokraterna? Jo, de sprider en rapport och artiklar med halva sanningar och hela lögner. Det är starka ord, men jag står för dem, därför att det vi kan läsa i den här mycket torftiga rapporten är det mest makabra jag har sett i form av förvridna sanningar. Låt mig ta tre punkter som exempel. Socialdemokraterna påstår att vi vill slå sönder kollektivavtalen. Det är en lögn. Vi vill att kollekti- vavtalen ska vara ett grundläggande sätt att lösa pro- blemen på arbetsmarknaden. Men vi har sagt att man bör se över lagen så att den enskilde som så önskar ska få större möjlighet att sluta avtal med arbetsgiva- ren utan hänsyn till kollektivavtalen. Vi har också sagt att en sådan här översyn måste beakta risken för att enskilda löntagare kan utnyttjas otillbörligt av arbetsgivaren vid exempelvis hög arbetslöshet. Det är bara att läsa - sammanhanget finns presenterat i vår arbetsmarknadsmotion, men Socialdemokraterna väljer att rycka ut en mening och glömmer resten av stycket. Nästa mycket makabra punkt är att Socialdemo- kraterna påstår att vi höjer a-kasseavgiften med 250- 300 kr per månad och löntagare. Det är ren lögn. I vårt budgetförslag höjs a-kasseavgiften med 130 kr enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst och kompenseras mer än väl av sänkt inkomstskatt. Forskningen är tämligen ense om behovet av en star- kare koppling mellan arbetslösheten och a- kasseavgiften för en bättre fungerande lönebildning. Det är den forskningen som vi har tagit till oss. Lön- tagarna får alltså sänkt inkomstskatt. Den tredje punkten gäller att Socialdemokraterna påstår att vi kräver att arbetsgivaren ensidigt ska bestämma vem som ska få var kvar och vem som ska lämna arbetsplatsen vid arbetsbrist. Det är också en ren lögn. Vi tycker att det är rimligt att arbetsgivaren ska kunna undanta två nyckelpersoner från turord- ningslistan när permitteringar måste vidtas. Genom detta skulle man kunna rädda ett litet företag från att tappa nyckelkompetens när man måste dra ned på arbetsstyrkan. Men resten bestäms ju via förhandling- ar och enligt de LAS-regler som finns. Detta är tre tydliga fall av rena lögner som Social- demokraterna nu sprider runtom i landet. Ett par av dessa har vi redan sett i artiklar och bemött. Eftersom fakta finns redovisade i våra motioner och ni social- demokrater förhoppningsvis är läskunniga, måste jag konstatera att ni medvetet far med osanning. För en tid sedan vädjade Socialdemokraternas partisekreterare Lars Stjernkvist om en ärlig valrörel- se. Är det detta han menar, Sven-Erik Österberg, Anders Karlsson och Björn Kaaling? Är det så här ni tänker driva er valrörelse? Visst kan förflugna ord komma över våra läppar i en valrörelse. Visst kan överdrifter förekomma, men jag tycker att vi ska vara mycket måna om att inte medvetet sprida lögner. Det handlar helt enkelt om politikens anseende. Eftersom jag har lärt känna arbetsmarknadsut- skottets ordförande Sven-Erik Österberg som en rejäl och hederlig person blev jag faktiskt grymt besviken när han på en presskonferens i går eftermiddag spred de här felaktiga uppgifterna. Hela riksdagsgruppen står bakom det här dokumentet som har getts ut. Fru talman! Jag måste ta tillfället i akt att avkräva Socialdemokraterna en offentlig ursäkt. Det bör framgå av riksdagsprotokollet i dag, från Björn Kaa- lings och Anders Karlssons sida, och gärna också Sven-Erik Österbergs sida, att detta är en plump i protokollet, detta är felaktigheter. Det pågår ju en försoningskonferens just nu i Stockholm. Jag är be- redd att stryka ett streck över detta, men jag vill gärna få till protokollet att de här uppgifter är ett olycksfall i arbetet, en felaktighet. Frågan är ju, Björn Kaaling, hur ni kan påstå att vi ska höja a-kasseavgiften med 300 kr när det bara är att läsa i vår budgetmotion och vår arbetsmarknads- motion att det handlar om upp till 130 kr, t.o.m. något under detta enligt nya uppgifter från riksdagens ut- redningstjänst. Varför bedriver ni politisk verksamhet på det här sättet? Enligt den socialdemokratiska rapporten anklagas vi kristdemokrater för att vara löntagarfientliga när vi i motioner för fram några förslag som Socialdemo- kraternas egen utredare, den förra socialdemokratiska statssekreteraren Svante Öberg, förde fram för två år sedan. Dessa förslag prövades seriöst av den social- demokratiska regeringen. Men LO sade nej, och då åkte förslagen i papperskorgen. Förslagen handlar om bättre spelregler för lönebildningen och hur konflikter på arbetsmarknaden ska hanteras på ett bättre sätt. Så dramatiska var de förslagen från vår sida. En riksdagsmajoritet bestående av miljöpartister, moderater, kristdemokrater, centerpartister och folk- partister röstade för att undantag från turordnings- reglerna ska beviljas för företag med färre än tio anställda. Vi tycker inte att det är så lyckligt med sådana gränsdragningar vid ett visst antal anställda, men det blev en kompromiss. Socialdemokraterna ger sken av att de är oerhört upprörda över det här beslutet och vill snarast återgå till de gamla reglerna. Men varför skrev då inte Soci- aldemokraterna en parti- eller kommittémotion och krävde detta? Det finns ingen sådan i riksdagstrycket. Vi behandlar inte någon sådan här. Det finns två enskilda motioner av socialdemokratiska riksdagsle- damöter och en partimotion från Vänsterpartiet. Er uppbragdhet är tydligen inte så stor att ni orkade med eller kom ihåg att skriva en parti- eller kommittémo- tion i frågan. Vi som kan riksdagsspråket vet ju att det är parti- och kommittémotioner som uttrycker partiernas officiella hållning. Fru talman! Ett av våra förslag som retat Social- demokraterna är att förlänga möjligheten till provan- ställning till tolv månader från nuvarande sex måna- der. Det skulle öka företagens benägenhet att nyan- ställa i stället för att utnyttja övertid vid exempelvis en konjunkturuppgång. Jag måste få berätta att häromdagen träffade jag en småföretagare med sex anställda här i Stockholm- strakten. Han hade en kille provanställd. Han hade satt en av sina anställda på att lära upp den här killen. Det verkade vara en kille som han gärna ville anstäl- la, men provanställningstiden höll nu på att gå ut. Han visste fortfarande inte om den här killen skulle orka bära sina kostnader i företaget, om han skulle dra in de intäkter som krävs för att de skulle kunna behålla honom. Den här småföretagaren var ingen girigbuk, det var ingen cigarrökande, fet direktör som såg sina anställda som slit-och-släng-varor, som företagsleda- re ofta framställs i vänsterretoriken. Han stod i valet mellan att våga anställa den här personen på en fast anställning och att säga upp honom. För honom var insatsen familjeföretaget som hans mamma och pappa hade byggt upp. Det här är ett exempel på vad en förlängd provan- ställningstid kan medverka till. Det kan skapa lite mer utrymme och låta den här småföretagaren få testa lite längre och se om det bär för att därmed kunna fastan- ställa en person. Frågan är varför socialdemokrater och vänsterpartister säger nej till den typen av för- slag. Fru talman! Dagens arbetsrätt är anpassad efter 70-talets samhälle med stora varuproducerande före- tag som förebild. Tron att människor är utbytbara i en produktionskedja präglar tänkandet som ligger bakom dagens arbetsrätt. Men sedan dess har förändrings- takten i näringslivet accelererat och människor är alltmer välutbildade och svåra att byta ut. I allt högre grad går företagets balansräkning ut genom dörren när personalen går hem på eftermiddagen. Det är i de små företagen som nya idéer föds och de nya jobben skapas. Vi måste ha en arbetsrätt och en arbetsrättslagstiftning som är modern och anpassad till den nya tidens företag och den nya tidens arbets- marknad. Vi behöver också en arbetsrätt som skyddar de anställda från godtycklig behandling. Men vi måste ha spelregler som passar dagens arbetsmarknad och fungerar i det moderna samhället. Mycket talar för att dagens arbetsrätt motverkar sitt syfte. Det visar undersökningar och samtal man har med företagare. Det visar det allvarliga läget på arbetsmarknaden där 700 000 människor är öppet arbetslösa, i åtgärder eller skulle vilja arbeta mer men får inte. Fru talman! För tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 4. 0745549193810 N 2010-01-01 00:00:00 153754 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09101/#anf3