2348395 GP09100 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:100 Tisdagen den 23 april 2001/02 100 2002-04-23 00:00:00 Svar på interpellationerna 2001/02:334, 348 och 379 om konflikten i Mellanöstern interpellationsdebatt 2FDE9943-679C-4982-B0DC-619011FC9894 8 Utrikesminister ANNA LINDH (s) s Fru talman! Yvonne Ruwaida, Murad Artin och Inger Lundberg har frågat mig om konflikten i Mella- nöstern. Eftersom de tre interpellationerna har mycket gemensamt vill jag besvara dem vid samma tillfälle. Murad Artin har frågat mig om jag avser att verka för en internationell fredsstyrka. Svaret är i princip ja. Sverige och EU står sedan länge bakom kravet på en internationell närvaro i regionen. Det finns dock pro- blem: En sådan styrka kräver parternas godkännande - såvida inte säkerhetsrådet tvingar fram en insats under FN-stadgans kap. 7 - och säkerheten för styr- kan måste lösas. Israel har hittills inte accepterat omvärldens krav på en internationell styrka, och säkerhetsrådet har hittills inte varit förmöget att fatta ett sådant beslut. Tiden är mogen för internationella observatörer eller en internationell styrka som kan hjälpa parterna att ta sig ur den pågående våldsspiralen. Sverige och EU kommer att fortsätta att driva denna fråga, i nära samråd med USA. Murad Artin har också frågat mig om jag kommer att kalla konflikten för krig. Han gör en skillnad mel- lan "krig" och "väpnad konflikt". Dessa två begrepp används i olika sammanhang. Även om de inte är motsatta har de heller inte exakt samma betydelse. Väpnad konflikt är en folkrättslig fackterm, som gäller i både interna och mellanstatliga konflikter, medan ordet krig i dag används i en vardagligare betydelse. Det finns fog för att beteckna de aktuella is- raeliska militära åtgärderna som krigföring. Däremot är jag mycket tveksam till att beteckna hela konflik- ten som krig eller väpnad konflikt. I en väpnad kon- flikt har båda parter rätt att anfalla allt som kan be- tecknas som militära mål, vilket kan gälla även civila byggnader med ett strategiskt läge. Regeringen vill tvärtom att Israel omedelbart avbryter sina militära åtgärder. Murad Artin har vidare frågat vilka initiativ jag tänker vidta i EU eller FN för att få stopp på konflik- ten. Det finns redan flera fredsplaner som syftar till att få ett slut på konflikten. Problemen uppstår när parterna ska genomföra dessa planer. Just nu är det angeläget att få till stånd ett israeliskt tillbakadragan- de, en vapenvila och förhandlingar mellan parterna. Sverige och EU har därför krävt detta och gett sitt fulla stöd för de ansträngningar som USA genomför för att få till stånd ett eldupphör, senast genom utri- kesminister Powells besök i regionen. Detta besvarar också Inger Lundbergs fråga om vilka åtgärder jag vidtagit för att Sverige tillsammans med EU ska medverka till att Israel drar tillbaka sina trupper från de palestinska områdena. Förutom det stöd vi gett de senaste amerikanska medlingsinsatser- na har EU uppmanat Israel att omedelbart genomföra säkerhetsrådets resolution 1402 om ett israeliskt till- bakadragande. EU har också genom besök av det spanska ordförandeskapet och den höge representan- ten Solana försökt främja en fredlig lösning. Sverige har också i direktkontakter med den israeliska rege- ringen tagit upp dessa krav. Inger Lundberg har frågat hur jag kan medverka till att stärka FN:s möjligheter att vara pådrivande så att förhandlingar nu kommer i gång mellan Israel och den palestinska myndigheten. Vi behöver gemen- samma och samordnade ansträngningar av alla inter- nationella aktörer för att få ett slut på våldet och för att få tillbaka parterna till förhandlingsbordet. Inom den s.k. kvartetten samverkar USA, EU, FN och Ryssland med detta som mål. Den gemensamma deklarationen i Madrid den 10 april från denna kvar- tett var en viktig manifestation av enighet vad gäller målen. FN:s generalsekreterare spelar en viktig roll för att få förhandlingar till stånd. Även säkerhetsrådet har varit aktivt under den senaste månaden och antagit resolutioner som angett en tydlig färdriktning för den fortsatta fredsprocessen. Inger Lundberg har också frågat vilka åtgärder jag kan vidta för att få till stånd ett klarläggande av hur Israel agerat i Jenin och andra palestinska områden under de senaste månaderna. Jag ser oerhört allvarligt på de rapporter om omfattande övergrepp som in- kommit från framför allt Jenin. Bilder av lemlästade kroppar och hus som jämnats med marken kan inte lämna någon oberörd. Att humanitära organisationer och sjukvårdspersonal under elva dagar vägrades tillträde till skadade och nödställda är fullkomligt oacceptabelt. När nu omvärlden ges tillträde till dessa platser är det oerhört viktigt att vi får klarlagt vad det är som faktiskt inträffat. FN och Röda korset kommer att spela en viktig roll i detta arbete, och vi kommer ge dem allt stöd de behöver. Regeringen välkomnar säkerhetsrådets resolution 1405 och generalsekretera- rens initiativ att skicka ett team för att utreda händel- serna i Jenin. Det internationella samfundet har under det senaste decenniet visat att omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten inte passerar opåtalat. Framtidens dom kan bli hård. Sverige har i FN:s kommission för mänskliga rättigheter gett sitt stöd till Mary Robinson att utreda vad som skett. Murad Artin har frågat vilka åtgärder jag tänker vidta för att tvinga Israel att uppfylla folkrättens krav och lämna de ockuperade områdena. Här måste jag konstatera att Sverige inte har några medel för att på egen hand tvinga Israel att göra detta. Ytterst ligger det på FN:s säkerhetsråd att se till att dess resolutio- ner efterlevs. Till sist har Murad Artin frågat om jag avser att verka för att associationsavtalet mellan EU och Israel fryses. Jag tror inte att detta är rätt sätt att få Israels regering att upphöra med den nuvarande politiken. Det finns också en risk att den israeliska opinionen i stället skulle vända sig mot EU. Så länge vi arbetar med att få parterna med oss i en positiv utveckling är det inte aktuellt med en uppsägning av associa- tionsavtalet eller liknande åtgärder. Låt mig tillägga att vi i våra kontakter med de krafter i Israel som fortfarande söker främja fredsprocessen mött enträg- na vädjanden om att inte verka för sanktioner. De har framhållit att sådana åtgärder inte skulle gynna deras goda sak. Yvonne Ruwaida har frågat om jag kommer att verka för att svenska representanter vid den 58:e sessionen i FN:s kommission för de mänskliga rättig- heterna ska stödja FN:s särskilde rapportörs rekom- mendation om en omedelbar utredning av det israe- liska militära rättssystemet vad gäller de fängslade palestinska barnen. Jag delar helt Yvonne Ruwaidas oro för barnens situation i de ockuperade områdena. När det gäller frågan om specialrapportören och hans rekommenda- tioner antog FN:s kommission för mänskliga rättig- heter den 15 april resolutionen som endosserar rap- porten och dess rekommendationer. Bland de re- kommendationer som endosserades finns den som Yvonne Ruwaida nämner i sin interpellation. Sverige röstade för resolutionen och verkade aktivt för en ja- röst bland EU:s medlemsländer inför omröstningen. Det är nu upp till världssamfundet att få Israel att efterleva rekommendationerna. Den humanitära rätten, särskilt den fjärde Genè- vekonventionen, innehåller bestämmelser som skyd- dar barn. Där stadgas att barn ska behandlas humant och att de ska hållas åtskilda från vuxna, såvida de inte vistas med familjen. Så sker uppenbarligen inte. Det är oacceptabelt att barn hålls fängslade under de beskrivna förhållandena. 0987448696517 N 2010-01-01 00:00:00 153666 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09100/#anf8